En lagÀndring har gjorts i Sverige vars syfte Àr att smÄ och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre grÀnsvÀrden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler Àn tre anstÀllda. Eftersom lagÀndringen Àr relativt ny, medför det att företag i dagslÀget precis har avslutat eller Àr inne i en beslutsprocess angÄende den frivilliga revisionen.Beslutsfattande Àr nÄgot som stÀndigt pÄgÄr i alla former av organiserad mÀnsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande bÄde nÀr det gÀller rutinfrÄgor till mer komplexa beslut. Genom mÀnsklighetens historia har mÀnniskan strÀvat efter att fÄ kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsÀgbarheten samt minska riskerna. NÀr beslut fattas i företag mÄste Àven hÀnsyn tas till en rad förhÄllanden som Àr direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och pÄ vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kÀnnetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet pÄ revision inte Àr tvingande?PÄ vilka grunder Àr beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förstÄelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gÄtt till.

Revisionsplikten omfattar mÄnga företag i Sverige. GrÀnsen för vilka som omfattas gÄr nÀr företaget uppfyller tvÄ av tre grÀnsvÀrden i de senaste tvÄ Ärens redovisningar; Fler Àn tre anstÀllda i medeltal, mer Àn tre miljoner i nettoomsÀttning eller mer Àn 1,5 miljoner i balansomslutning. Företag som inte omfattas kan sjÀlva vÀlja om de vill ha revision. Det finns argument som talar för att revisionsplikten utgör en ekonomisk och administrativ börda för smÄ företag, och att nyttan knappast överstiger kostnaden. Flera lÀnder i Europa har valt att avskaffa revisionen för de flesta mindre företag genom att höja grÀnsvÀrdena, och det Àr troligt att Sverige följer samma trend.Revisorn Àr skyldig enligt lagen att lÀmna tips och rÄd i samband med revisionen som kan leda till en bÀttre redovisning och effektivare rutiner inom företaget, sÄ att felaktigheter undviks i framtiden.

Sammanfattning I dagslÀget Àr Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillÀmpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillÀmpa undantaget enligt EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för ett avskaffande av revisionsplikten för de smÄ aktiebolagen. Det före detta justitierÄdet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de smÄ och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklÄn.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt smÄföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfrÄga eller avstÄ revision. För att ett svenskt aktiebolag skall fÄ undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna grÀnsvÀrden utifrÄn Europakommissionen tidigare satta. Dessa grÀnsvÀrden för Svenska aktiebolag Àr (belopp i tkr); NettoomsÀttning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anstÀllda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa grÀnsvÀrden skall undantas revisionsplikten fÄr de maximalt överstiga ett av tre satta grÀnsvÀrden. Svenska aktiebolag vilka överstiger tvÄ av dessa grÀnsvÀrden vart av de tvÄ senaste bokslutsÄren blir sÄledes revisionspliktiga.

Problem och bakgrund: Revisionsplikt för samtliga aktiebolag infördes i Sverige 1983. Bakgrunden var att förhindra och minska ekonomisk brottslighet, dock utan hÀnsyn till nytta och kostnad och vad detta skulle innebÀra ur ett företagsperspektiv. DÄ det idag diskuteras allt mer kring de kostnader revisionsplikten medför och att det eventuellt inte borde vara lika regler för ett litet enmansbolag som för större aktiebolag ansÄg författarna att det vore intressant att undersöka vad de mindre aktiebolagen sjÀlva anser om nytta och kostnad med revision. UtifrÄn denna diskussion utformades problemformuleringen: ?Vad anser K2-företag om nyttan med revision i förhÄllande till de kostnader som uppstÄr??.Syfte: Syftet med studien var att utröna vad K2-företag i VÀstra Götalands lÀn anser om erhÄllen nytta av revision i förhÄllande till de kostnader som uppstÄr.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige. Definitionen av smÄföretag i detta sammanhang Àr de aktiebolag som underskrider tvÄ eller tre av följande krav: 3 anstÀllda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebÀr att smÄföretagen idag har rÀtt att sjÀlv vÀlja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pÄdrivande faktor för denna lagÀndring dÀr nÄgra av mÄlen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och pÄ sÄ sÀtt Àven göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktÀriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhÀnder som de olika lÄngivarna utgör, exempel pÄ dessa Àr banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhÀnder specialiserar sig pÄ informationshantering för att bearbeta informationen och pÄ sÄ sÀtt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/lÄngivning karaktÀriseras bl.a.

Resandet i Europa prognostiseras att öka med 2,3 procent varje Är fram till Är 2030. Den svenska turismnÀringen tros ha stora möjligheter att ta del av ökningen. De norrbottniska lokaltidningarna har under det senaste Äret rapporterat om nyetableringar inom hotell- och restaurangbranschen. Eftersom bÄde konkurrensen och gÀstnÀtterna ökar i Norrbotten ligger större vikt vid att erbjuda rÀtt koncept till rÀtt pris.Vi ser att starka ledare som Steve Jobs hos Apple och Dave Horton hos Hilton Hotels & Resorts har visat pÄ starkt engagemang, gediget arbete och mÄlmedvetenhet. De har ocksÄ vÄgat ta risker samtidigt som de varit lyhörda gentemot marknaden.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt nĂ€ringsliv dĂ„ alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhĂ„llanden och minska smĂ„företagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att frĂ„n och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

De företagsformer som idag finns i Sverige, har kommit till genom ett samarbete mellan nÀringslivet och lagstiftare. Den tyska aktiebolagsrÀttsliga regleringen har varit av stor betydelse för den svenska rÀttsutvecklingen, eftersom vÄra svenska aktiebolag har sitt ursprung i den tyska bolagsformen Aktiengesellschaft. Till följd av att regelverket för Aktiengesellschaft ansÄgs vara för komplicerat för smÄföretagarna, skapade Tyskland bolagsformen Gesellschaft mit beschrÀnkter Haftung. Den hÀr bolagsformen, vilken inte har det komplexa regelverk som finns i den svenska aktiebolagslagen, blev populÀr i Europa. Debatten tog fart i början av 1990-talet angÄende om Sverige borde vÀlja den kontinentaleuropeiska modellen med tvÄ bolagsformer, alternativt en förenkling av den befintliga aktiebolagsformen.

Ett av EU:s frÀmsta syfte Àr att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strÀvar de efter att skapa lika förutsÀttningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hÀnt pÄ redovisnings- och revisionsomrÄdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fÄtt stort inflytande pÄ framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste Ären Älagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Fossila brÀnslen har sedan de upptÀcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikÀllan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som hÀrstammar frÄn fossil olja varit dominerande. FrÀmst pÄ grund av deras fördelar mot biomassan sÄsom tillgÀnglighet, pris, energidensitet och enkelhet att anvÀndas i en förbrÀnningsmotor. Men dessa drivmedel innehÄller kolatomer som inte lÀngre Àr en del av det naturliga kretsloppet och vid förbrÀnning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfÀren. UtslÀpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan pÄ den accelererande vÀxthuseffekt vÀrlden upplever vilket kommer att medföra förödande klimatÀndringar.

Syfte: Med start Är 2009 genomförde den svenska regeringen flera ÄtgÀrder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpÄ revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen Àr en viktig frÄga för ekonomisk tillvÀxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krÀvs kapital. Det vanligaste i Sverige Àr att all expansion sker med lÄnade pengar. För dessa företag Àr det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur den frivilliga revisionen pÄverkar företagets möjligheter till lÄn och i förlÀngningen den expansion som Àr viktig ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pÄgick en diskussion betrÀffande att vi i Sverige, i likhet med andra lÀnder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet reviŽsio som betyder Äterseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision Àr, det vill sÀga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trÀdde i kraft Är 2010. Resultatet blev en kompromiss dÀr revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.