Denna uppsats handlar om hur redovisningsrapporter anvÀnds av smÄföretagare, samtde faktorer som kan pÄverka anvÀndandet av rapporterna. Tidigare forskning har visatatt det finns brister i anvÀndandet av redovisningsrapporterna samt att det Àr möjligt attöka anvÀndandet. Av denna anledning har denna uppsats undersökt om detta ÀvenstÀmmer i UmeÄ. Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att redogöra för hur smÄföretagareanvÀnder sig av de redovisningsrapporter de fÄr frÄn sina revisorer. Utöver detta avsesatt identifiera faktorer som pÄverkar anvÀndandet av redovisningsrapporter samt attdiskutera vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att öka rapportanvÀndandet hossmÄföretagare.DÄ denna uppsats Àr deduktiv till sin karaktÀr anvÀndes tvÄ teorier,kommunikationsteori samt beslutsfattande, för att konstruera enkÀtfrÄgor som sedanligger till underlag för en resultatanalys.

Förra Ärets rapport frÄn Ekobrottsmyndigheten visar att ekonomisk brottslighet tenderaratt bli vanligare under finanskrisen och att brotten ökar snabbt. Den ekonomiskabrottsligheten blir mer internationell och komplex och brott anmÀls i en starkt ökad grad.Ekonomisk brottslighet stÀller allmÀnt höga krav pÄ olika myndigheter som arbetar medbrottsbekÀmpning, men i en sÄdan situation som vi befinner oss idag stÀlls Ànnu högrekrav pÄ dessa myndigheter och inte minst pÄ revisorer. Revisorer som redan har högakrav pÄ sig i samband med revisionspliktens avskaffande mÄste nu vara Ànnu meruppmÀrksamma pÄ företags redovisningar. Med utgÄngspunkt frÄn dennaproblemdiskussion har vi valt att undersöka om ekonomisk brottslighet ökar ilÄgkonjunktur eller om det Àr sÄ att kontrollerna förÀndrats. Dessutom har vi valt attundersöka hur man kan bli bÀttre pÄ att förebygga ekonomisk brottslighet.Vi har genomfört vÄr undersökning med en kvalitativ metod i form av fem intervjuer.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var pĂ„tryckningar frĂ„n det Europeiska rĂ„det, för att minska de administrativa kostnaderna för smĂ„ och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att mĂ„nga företag skulle vĂ€lja att anlita en revisor Ă€ndĂ„, för att det Ă€r en kvalitetsstĂ€mpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade smĂ„ aktiebolag idag vĂ€ljer att inte anlita nĂ„gon revisor.DĂ„ fĂ„ studier har hunnits genomförts pĂ„ avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skĂ€l det finns till att smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att smĂ„ aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder pĂ„ att respondenterna sparar pengar pĂ„ att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte Ă€r det enda skĂ€let till att de har valt att inte anlita en revisor.

Krav pÄ revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes Är 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige Àn vad den Àr i andra lÀnder. IEU Àr det idag fÄ lÀnder som har kvar revisionsplikten. SÄ som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsÀttning pÄ högst tremiljoner SEK.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för smĂ„ företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslĂ„ dem Ă€ndringar som krĂ€vs för att ta bortrevisionsplikten för smĂ„ företag. Revisionsplikten innebĂ€r att alla svenska aktiebolagenligt lag mĂ„ste ha reviderade rĂ€kenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebĂ€ra att revisionen för de smĂ„ företagen inte lĂ€ngre Ă€r lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige Ă€r en följd av en pĂ„gĂ„ende europiskharmonisering.I samband med dessa förĂ€ndringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpĂ„verkas om företag vĂ€ljer att inte ha kvar revision och vĂ„rt syfte har dĂ€rför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebĂ€ra för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vĂ„r undersökning med en kvalitativ metod iform av tvĂ„ intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrĂ„.

Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag Àr 80-85 procent mikrobolag med fÀrre Àn 10 anstÀllda och mindre Àn 3 miljoner i omsÀttning. Mikrobolagen har dÀrför stor be-tydelse för svenskt nÀringsliv och samhÀllets utveckling. FörutsÀttningarna för dessa bolags tillvÀxt och utveckling bör av denna anledning frÀmjas, vilket krÀver att regelverken Àr anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för smÄ aktiebolag Àr en av de regelförenklingar som diskuteras, dÀr nyttan och kostnaden för revision stÄr i fokus.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur Àgarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de vÀljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.I denna uppsats anvÀnds en kvantitativ metod dÄ antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien Àr gjord i form av en webbenkÀt skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings lÀn.Resultaten visar att Àgarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jÀmfört med övriga intressenter, dock anses Àven stat och kommun ha stor nytta av revision.

I Sverige Àr samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkstÀllande direktörens förvaltning. I EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv uppstÀlls krav pÄ revision, vilka generellt gÀller för alla aktiebolag. MedlemslÀnderna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag frÄn revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga dÄ mÄnga smÄ bolag som dÄ inte var revisionspliktiga i stor utstrÀckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag Àr Sverige nÀstan ensamt inom EU med att Ànnu inte ha slopat revisionsplikten för smÄ aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre av följande krav Àven fortsÀttningsvis revideras. Dessa grÀnsvÀrden Àr i förslaget satta till de av EU högsta tillÄtna vÀrdena:  Mer Àn 83 miljoner kronor omsÀttning  TillgÄngar pÄ mer Àn 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler Àn 50 anstÀllda  Med förslagna grÀnsvÀrden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga nÀr lagÀndringen trÀder i kraft.

I modern mjölkproduktion utfodras rekryteringskvigor vanligtvis med en foderstat som uppfyller deras nÀringsmÀssiga behov, men som inte alltid tar hÀnsyn till nötkreaturs naturliga Àtbeteende. Viktiga faktorer som pÄverkar foderintag och tuggbeteende hos nötkreatur Àr grovfodrets partikelstorlek och fibersmÀltbarhet, samt andelen fiber frÄn vallfoder i foderstaten. Syftet med studien var att undersöka effekter av vallensilagets struktur, det vill sÀga partikelstorlek samt fiberinnehÄll och smÀltbarhet, pÄ Àtbeteende och utveckling av onormala beteenden hos mjölkraskvigor. Studien genomfördes pÄ en privat mjölkgÄrd utanför Skara. Djurmaterialet bestod vid försöksstarten av 52 SLB-kvigor indelade i tvÄ grupper: en yngre grupp med 23 kvigor i Äldrarna 3 till 7 mÄnader och en Àldre grupp med 27 kvigor i Äldrarna 9 till 14 mÄnader. Försöket utfördes enligt change-over-design med tvÄ behandlingar och tre försöksperioder å tre veckor.

Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur denna lagĂ€ndring, revisionspliktens avskaffande för de minsta aktiebolagen, har anammats och genomförts av aktiebolag som startats efter 1 november 2010 samt vilken pĂ„verkan reformen har haft pĂ„ revisionsbyrĂ„ernas arbete och deras attityd till lagĂ€ndringen. Studien avser ocksĂ„ att undersöka hur stor del av de nystartade aktiebolagen som valt bort revision.  Studien har varit av kvalitativ karaktĂ€r, med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för primĂ€rdata. Fyra intervjuer genomfördes med tre av Sveriges största revisionsbyrĂ„er, PwC, Ernst & Young och KPMG, samt med en representant frĂ„n NyföretagarCentrum. SekundĂ€rdata har samlats in frĂ„n artiklar, lagtext samt tidigare forskning inom det aktuella omrĂ„det. Referensramen behandlar följande omrĂ„den; Aktiebolag som bolagsform, ÅRL huvudprinciper, statistik om företagandet, revisionens framvĂ€xt, SOU 2008:32, revisorns roll och arbete, utbud och efterfrĂ„gan, legitimitets- och intressentteori samt etikteorier.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla smÄ och medelstora aktiebolag, detta för att frÀmja det svenska företagandet. Revisionen innebÀr sedan lÀnge en kvalitetsstÀmpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebÀra Àndrade förutsÀttningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden bestÄr till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers instÀllning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs dÀrför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utlÀndska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och tvÄ personliga intervjuer med fristÄende sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen dÀrmed skulle pÄverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero pÄ storleken pÄ de företag som utgör bankernas kundkrets.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och beskriva det faktiska arbete som revisorn frÄn en mindre revisionsbyrÄ utför gentemot smÄ aktiebolag. Detta innefattar att undersöka förhÄllandet mellan den lagstadgade revisionsverksamheten och övrig mot klienten riktad serviceverksamhet. Författarna Àmnar Àven att, med hjÀlp av den insamlade empirin, reflektera över hur revisions- och rÄdgivningstjÀnsten kommer att se ut i framtiden. VÄr förhoppning Àr att genomförd undersökning kan komma att utgöra ett bidrag i debatten kring ett eventuellt slopande av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Metod: Författarna har startat i den litterÀra referensramen för att med hjÀlp av denna försöka beskriva verkligheten.

Den 1a november 2010 togs revisionsplikten bort för smÄ aktiebolag i Sverige. Sverige var det nÀst sista landet i EU att ta bort revisionsplikten för företag. Detta Àr nÄgot som EU gjort möjligt och grÀnserna för borttagande av revisionsplikt Àr betydligt högre Àn de vi har i Sverige idag. Huruvida borttagandet av revisionsplikten Àr bra eller inte Àr omdiskuterat och mÄnga studier undersöker varför företag som inte omfattas av revisionsplikten ÀndÄ vÀljer att behÄlla revision. I denna studie forskas det dÀrför om vad det kan finnas för möjliga konsekvenser av att vÀlja bort revision, dÄ det ska finnas sÄ mÄnga fördelar av att ha kvar den. Detta Àr en kvantitativ studie som med ett deduktivt angreppssÀtt tar sig an uppgiften att undersöka frÄgestÀllningen ?Vilka konsekvenser upplever smÄ aktiebolag som inte lÀngre har revision?? och har som syfte att undersöka vilka konsekvenser företag upplever som valt att inte ha revision.