Svensk ekonomi prÀglas idag av lÄg tillvÀxt, svag sysselsÀttningsutveckling i den privata sektorn och ett fortsatt stort beroende av de svenska storföretagen. En lösning pÄ detta problem anses vara tillvÀxt i nya, smÄ och medelstora företag, men dessa företag har ofta svÄrt att fÄ hjÀlp med finansiering. Venture capitalbolag anses kunna avhjÀlpa detta problem eftersom de finansierar unga lovande företag. De anses Àven tillföra mer Àn kapital till de portföljföretag de Àr involverade i, vilket kan vara till stor hjÀlp för unga företag. Syftet med denna undersökning Àr dÀrför att beskriva till vilken grad venture capitalbolag Àr involverade i portföljföretag och vad de kan bidra med till portföljföretag.

Dagens finanskris Àr nÄgot som berör alla parter i ett företag pÄ nÄgot sÀtt oavsett vilken nÀringsgren företaget Àr verksamt i. Den rÄdande ekonomiska situationen vÀckte ett intresse hos oss och vi stÀllde oss frÄgande till om företagen Àr sÄ drabbade som media framstÀller dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:Hur har finanskrisen pÄverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begrÀnsa riskerna?Studiens syfte Àr att förklara hur finanskrisen inverkat pÄ ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjÀlp av personliga intervjuer som ska visa pÄ hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen.

Den hÀr studien tar upp fem lÀrares syn pÄ auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhÀllet vi lever i. Detta Àr en studie om lÀraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhÄllningssÀtt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att fÄ djupare förstÄelse om lÀrarnas syn pÄ dessa begrepp har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstÄ och relatera i ett historiskt perspektiv pÄ synen av en lÀrare. I studien kom vi fram till att lÀrarens roll som auktoritet hör i vÀldigt stor grad ihop med lÀrarens lÀrarstil och hur den Àr som person. Vidare spelar omgivningen och samhÀllet vi lever i in vÀldigt mycket i normer angÄende vilka beteende som lÀrare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse dÄ lÀrarens auktoritet svarar pÄ de responser runt omkring en. SamhÀllet och olika generationer har stor inverkan pÄ vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras dÄ vÄr kÀnslighet, vÄrt seende och tÀnkande har förÀndrats betydligt under sista halvan av 1900- talet..

Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.

Bakgrund: I finanskrisens spÄr har redovisningen genomgÄtt en snabb förÀndring nÀr detgÀller upplysningskraven för finansiella instrument vÀrderade till verkligt vÀrde genom enomarbetad IFRS 7. SÄ vÀl IASB som FASB har lÀnge arbetat med standards för redovisningav finansiella instrument med anledning av att dessa Àr en allt viktigare komponent iföretagens riskhantering. Historiskt har anskaffningsvÀrde varit den vÀrderingsmetod som hartillÀmpats beroende pÄ dess tillförlitlighet. Men i takt med att finansiella instrument handlasmed allt mer kan vÀrdering ske med hjÀlp av prisnoteringar dÀr marknaden Àr tillrÀckligtaktiv. VÀrdering till verkligt vÀrde har dÀrför allt mer blivit den metod som har föresprÄkatsav normgivarna.

Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda pÄ vilka sÀtt idrottslÀrare för olika Äldrar anvÀnde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns nÄgot eller nÄgra framtrÀdande motiv idrottslÀrarna ville förmedla till eleverna för att fÄ dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktÀr; tvÄ pÄ idrottslÀrare som undervisar Àldre Äldrar och en pÄ en idrottslÀrare som undervisar yngre Äldrar. LÀrarna kom frÄn samma skola, intervjuerna genomfördes pÄ plats genom anvÀndningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fÀltstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslÀrare aktivt försökte motivera eleverna - frÀmst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framtrÀdande motiven till att motivera eleverna i de högre Äldrarna skilde sig frÄn de yngre Äldrarnas motsvarigheter. IdrottslÀrarna för de Àldre Äldrarna ansÄg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsÀmnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Uppsatsen har som syfte att öka förstÄelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats Àr att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap Àr att den operativa gruppen lyckas skapa en lÀrande organisation..

Det hÀr arbetet utgör en av fyra delar i ett projekt om Sorgenfri industriomrÄde. Detta examensarbetes undersökningsobjekt Àr smÄföretag (0-49 anstÀllda). Syftet har varit att undersöka hur smÄföretag som hyr lokaler inom Sorgenfri industriomrÄde vill att omrÄdet skall vitaliseras samt vilka möjligheter dessa smÄföretag tycker att de har att pÄverka stadsdelen Sorgenfri. Arbetets övergripande slutsats Àr att problemet i första hand gÀller hur kapaciteter som redan finns i Sorgenfri industriomrÄde kan organiseras till en sammansatt policy (strategi), inte om resurserna som sÄdana Àr tillrÀckliga..

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra elevers uppfattningar, kÀnslor och motivation till Àmnet matematik. JÀmförelsen sker mellan Ärskurs tvÄ och Ärskurs fem. Studien baseras pÄ tre frÄgestÀllningar: (1) Vad Àr matematik enligt elever i Ärskurs tvÄ respektive fem?; (2) Vilka Àr deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka kÀnslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkÀtundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi anvÀnder oss av tre metoder Àr att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat.

Syfte: Att utifrÄn litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvÀr hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och anvÀnts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt pÄ depression hos ungdomar.

Varje Är i Sverige upptÀcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer, av dessa Àr cirka 570 kvinnor under 45 Är. Oftast har de hÀr kvinnorna upptÀckt bröstförÀndringen sjÀlva. För yngre kvinnor kan det vara svÄrt att ta till sig bröstcancerdiagnosen dÄ deras livsvÀrld förÀndras och det medför ett stort lidande. De drabbade kvinnorna har ofta barn och familj och det kan vara svÄrt att involvera hela familjen i sjukdomen. Vid behandling förÀndras kroppsutseendet och kvinnans subjektiva kropp rubbas dÄ det Àr genom kroppen vÀrlden erfars.

I denna uppsats har en osteologisk analys genomförts pÄ ett material frÄn Ätta gravhögar med en vikt pÄ 12 kg. Benmaterialet kommer frÄn Finström 12.1, ett ÄlÀndskt gravfÀlt frÄn yngre jÀrnÄldern. Syftet var att se om det fanns ett mönster i gravinnehÄllet och om det fanns en korrelation mellan kön, Älder, djurarter och fynd. Det osteologiska resultatet samt fyndmaterialet jÀmfördes sedan med tre ÄlÀndska och tre svenska gravfÀlt frÄn samma tidsperiod för att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa lokaler i förhÄllande till gravsammansÀttning. Speciellt fokus har satts pÄ relationen mellan mÀnniska och djur för att undersöka om kön eller Älder av den begravda individen har haft betydelse för vilka djur man gravlagts med.

I föreliggande uppsats har jag undersökt nÄgra perceptoriska aspekter pÄ röstens Älder. Dels testades hypotesen att vuxna mÀnniskor kan uppskatta en vuxen rösts Älder pÄ ±10 Är med stimuli bestÄende av enstaka isolerade ord, och dels undersöktes om det fanns typiska och atypiska talare för sin Älder (dvs talare som lÀt lika gamla som de var respektive talare som lÀt betydligt Àldre eller yngre Àn vad de var) genom att vÀrdera lyssnare ÄldersuppskattningsförmÄga för nÄgra utvalda talare..

Bakgrund: Runt omkring oss i samhÀllet finns det organisationer av olika slag. De organisationer som pÄverkar oss mest i vÄrt dagliga liv Àr dock troligen de kommersiella. För sÄdana organisationer utgör Àgarna en stark intressentgrupp dÄ de tillför kapital till verksamheten och för detta krÀver ersÀttning i form av avkastning. För mÄnga kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav pÄ organisationen och dess verksamhet, till exempel mÄste industrier investera i reningsanlÀggningar för att inte slÀppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst tvÄ olika mÄldimensioner.