Bakgrund:UtifrÄn aspekten att det Àr en hÄrd arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en vÀg in pÄ arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken instÀllning studenter har till sina studier.Syfte:VÄrt syfte Àr att undersöka studenters instÀllning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, förelÀsare och feedback frÄn examinatorer kan pÄverka studenternas instÀllning.Metod:UtifrÄn en kvantitativ metod har vi genomfört en enkÀtundersökning.Resultat:Det som framkom i vÄr studie nÀr vi analyserade studenterna i allmÀnhet var att de mest framtrÀdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnÄ ett specifikt yrke och för att förbÀttra sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Det som var minst framtrÀdande var att man studerade för att trÀffa nya vÀnner samt att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Resultatet pÄvisar ocksÄ att de yngre studenterna var mer benÀgna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benÀgna till att studera för att trÀffa nya vÀnner, de ansÄg Àven i högre utstrÀckning Àn de Àldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benÀgna att studera för att uppnÄ ett specifikt yrke Àn vad mÀnnen var..

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie över vilken pÄverkan standardÀndringar i USA. respektive Sverige har haft pÄ koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft tvÄ syften: det ena Àr att se hur den förÀndrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar pÄverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal pÄ den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur vÀl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardÀndringen i Sverige.VÄr undersökning visar pÄ att alla koncerner med stor goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mer av standardÀndringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mindre.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt.I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

The aim of this master?s thesis is to examine how elderly people are depicted in a selection of literature for children up to 10 years. The subjects examined are: lifestyle, roles and attributes. The books were collected from the databases ELSA and a local library, BorÄs stadsbibliotek. The books are analysed after a tool made by the authors.

Syfte: Syftet med denna magisteruppsats Àr att utreda hur reklambyrÄer arbetar för att överföra, sprida och bevara medarbetarnas kunskap inom företaget, och om det finns potential för bloggar och wikis i denna process. Det ska Àven undersökas vilken kunskap hos anstÀllda som bör omvandlas till strukturkapital för att skapa vÀrde för företaget. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har det anvÀnts en egenkomponerad referensram utifrÄn de teorier som valts. Denna har sedan genomsyrat hela uppsatsen. Uppsatsen Àr av kvalitativ, explorativ och abduktiv karaktÀr.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om mÀnniskors anvÀndning av sociala medier. VÄr studie utgÄr ifrÄn metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. TvÄ grupper med yngre deltagare i 20-ÄrsÄldern och tvÄ grupper med Àldre deltagare i 50-ÄrsÄldern. Vi har anvÀnt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar pÄ mÀnniskors medieanvÀndning utifrÄn vilka behov mÀnniskor har.

I början av 2014 ifrÄgasatte revisorernas branschförening FAR anvÀndandet av progressiva avskrivningar i bostadsrÀttsföreningar, dÄ avskrivningsmetoden ansÄgs skjuta upp stora minusposter pÄ framtida generationer. Argument fördes, frÄn byggbolag och bostadsrÀttsinnehavare, om att alternativet; en linjÀr avskrivningsmetod, skulle bidra till höjda avgifter och i förlÀngningen en avstannande bostadsmarknad. Denna uppsats anvÀnder de bÄda avskrivningsmetoderna för att undersöka vilka konsekvenser avskrivningsmetodvalet kan fÄ pÄ bostadsrÀttsföreningars ekonomi i framtiden. Detta görs genom en omrÀkning av tre bostadsrÀttsföreningars Ärsredovisningar. Möjliga effekter pÄ föreningars resultat, medlemsavgifter samt alternativa lösningar pÄ avgiftshöjningsproblemet diskuteras.

Brottslighet Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som uppmÀrksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav stÀlls pÄ rÀttsvÀsendets och samhÀllets förmÄga att motverka de problem som brottsligheten innebÀr i form av brottsoffer, otrygghet och rÀdsla för brott. Ofta ifrÄgasÀtts de brottsbekÀmpande myndigheternas förmÄga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rÀttsvÀsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet gjort en enkÀtundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkÀtundersökningen.

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Att söka hjÀlp via allmÀnheten för att lösa problem har historiskt sett anvÀnts sedan lÀnge,men först 2006 myntades begreppet crowdsourcing. Crowdsourcing Àr en modell dÀr företagpublicerar problem som allmÀnheten erbjuds lösa. Att utnyttja allmÀnheten pÄ kunskapenden besitter torde betyda att ?massans? förslag kommer att vara Ätminstone lika bra ? ominte bÀttre ? som den enskilde individens förslag. Tidigare forskning har fokuserat pÄomrÄdet frÄn en organisatorisk samt individuell nivÄ.

IT-arkitekterna Àr ett företag under utveckling och dÄ det sett att socialamedier i dag har stor inverkan pÄ mÀnniskor vill företaget skaffa enstrategi för att, i den mÄn det Àr möjligt och lönsamt, nyttja fördelarnamed dessa kanaler. För att kunna sÀtta upp denna strategi har enlitteraturstudie samt intervjuer genomförts för att hitta en definition förbegreppet sociala medier. Resultatet visar att sociala medier Àr dÄ text,bild och ljud anvÀnds för att kommunicera via Internet. Med hjÀlp avbland annat teorier om socialt nÀtverk och socialt kapital harnyckelbegrepp identifierats. Dessa nyckelbegrepp pekade pÄ attpersonalen eftersöker stÀrkt samhörighet och ökad kommunikationinom företaget.

Varje dag utförs riskbedömningar inom rÀttspsykiatri och kriminalvÄrd. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar. Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningar anvÀnds och den traditionella uppfattningen av hur omrÄdet och instrumenten har utvecklats. Sedan följer en genomgÄng av olika studier som behandlar bedömningarnas trÀffsÀkerhet generellt samt mellan olika generationer av bedömningar. DÀrnÀst redovisas och framförs kritik mot validiteten i Psychopathy Checklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillÀmpning inom riskbedömningar.

Varje dag utförs riskbedömningar inom rÀttspsykiatri och kriminalvÄrd. Syftet meddenna uppsats Àr att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar.Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningaranvÀnds och den traditionella uppfattningen av hur omrÄdet och instrumenten harutvecklats. Sedan följer en genomgÄng av olika studier som behandlarbedömningarnas trÀffsÀkerhet generellt samt mellan olika generationer avbedömningar. DÀrnÀst redovisas och framförs kritik mot validiteten i PsychopathyChecklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillÀmpning inom riskbedömningar.Avslutningsvis analyseras psykopatibegreppet utifrÄn Ian Hackings teorier om?human kinds? och ?loopingeffekter? och det förs en kort diskussion av tÀnkbarakonsekvenser av och farhÄgor kring anvÀndningen av PCL-R och psykopatibegreppetgenerellt..