Begreppet ?impose will? är något som används frekvent inom kampsportsvärlden som något individen strävar efter i en duellsituation. Syftet med studien var att utveckla en teori eller modell av kampsportares syn på begreppet ?impose will?. I studien användes 16 kampsportare med olika erfarenhetsnivå samt olika stilar.

De senaste åren har jakten och dess utövare präglats av flera förändringar både beträffande vilka som jagar och den jaktlagstiftning man skall beakta. Vi har ett ständigt växande regelverk i vår lagstiftning som påverkar vår jaktutövning. Detta ställer också ökade krav på dem som har att kontrollera jakten, det vill säga främst polisen tillsammans med de särskilda jakttillsyningsmän som Länsstyrelsen förordnat. Att veta vad man får och inte får göra är en grundsten som tillsyningsmännen måste kunna för att göra det möjligt att utföra ett effektivt arbete. Denna skrift avser att ge en kortfattad översikt över några av de lagar och arbetsuppgifter jakttillsyningsmannen har att ta i beaktning.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare genom att undervisa enligt kiwimetoden utvecklar elevers läsförmåga. Litteratur som rör hur barn lär sig läsa i allmänhet, och hur elever utvecklar läsförmåga genom kiwimetoden har lyfts fram. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med två lärare, som har gedigen erfarenhet av kiwimetoden. Utöver det har också kompletterande observationer genomförts. Resultatet har presenterats i olika teman.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur elever upplever muntlig framställning inom ämnet svenska. Dessutom vill vi få lärares syn på hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat åtta elever, hälften pojkar och hälften flickor, samt två lärare i år 5. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju.I kursplanen i svenska står det att eleverna ska ? utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan?.

I Skolverkets skrift Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 står det att läsa att skolorna bör sträva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling på ett framåtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krävs i strävan att nå målen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett från riksdag till kommun och till den enskilda skolan. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och Utbildningsnämnden, huvudmän (rektorer) samt verksamma lärare inom en utvald kommun. Vi är intresserade av hur överlämningen av IUP sker mellan årskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

Bakgrund: Afasi är en komplikation som i 90 procent av fallen orsakas av stroke. Talcentrat i hjärnan blir skadat och personen får svårt att uttrycka sig verbalt och i skrift. Detta kan innebära en förändring i livsvärlden då kommunikationen med omgivningen minskar eller bryts helt. Syfte: Syftet är att studera hur individen kan uppleva sin livsvärld då afasi har uppstått till följd av stroke. Metod: Självbiografiska böcker har granskats och en kvalitativ ansats har använts.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers skrivsvårigheter påverkar deras matematikinlärning.Hur upplever några elever med skrivsvårigheter sin matematikundervisning?Vilken skrivhjälp uttrycker de intervjuade eleverna att de får i sin matematikundervisning?Hur upplever elever med skrivsvårigheter att de kan få en bättre fungerande matematikundervisning?Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sju elever i åldrarna 12-17 år. Eleverna kommer från olika skolor i Mellansverige. Vi använder oss av semistrukturerade intervjuer för att ge eleverna stort utrymme att förmedla upplevelserna av sina svårigheter.Resultatet visar att elever med skrivsvårigheter är väl medvetna om sina svårigheter.

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och män ges i läroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta påverkar konstruktionen av ledare från ett genusperspektiv. De tre utvalda läroböckerna har analyserats utifrån teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmärkning. Studiens resultat visar att män ges ett större utrymme i böckerna. De finns med på fler bilder och nämns fler gånger i texterna. Ofta reproducerar läroböckerna stereotypa könsroller men det finns också exempel på när könsrollerna utmanas.

Det är ofrånkomligt att det i dagens samhälle är oerhört viktigt att besitta skrivkompetens. Med hjälp av inblick i pågående forskning, ett kvantitativt frågeformulär och en granskning av styrdokumentens formuleringar, undersöks vad skrivkompetens innebär och hur det uppnås, samt blivande svensklärares, för grundskolans senare del och gymnasiet, inställning till skrivkompetens. I forskningsbakgrunden presenteras textbegreppets förändrade innebörd. Även varför skrift används framställs tillsammans med vad skrivkompetens innebär. En sociokulturell syn på språkinlärning framförs, samt hur skrivutveckling sker.Genom den kvantitativa undersökningen och granskning av styrdokumentens formuleringar framkommer det att skrivkompetens innebär att kunna situationsanpassa skrivandet, vilket åligger samtliga lärares ansvar att hjälpa eleverna till att behärska.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga användare skriver på Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger på språkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vägs även Twitter som forum in i analysen. Kategorierna är utformade för att identifiera typiska språktendenser på Twitter. Jämförelser mellan hur kvinnor och män använder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets är exempel på kategorier som analyseras.

Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation.

IntroduktionDetta kartläggningsprojekt har sitt ursprung i det kliniska vardagsarbetet och sjuksköterskors önskan om att patienter, som på en thoraxkirurgisk klinik opereras för lungcancer, ska få sakkunnig och omsorgsfull vård.SyfteSyftet med denna studie är att kartlägga vilka behov och förväntningar som personer med lungcancer har inför en thoraxonkologisk operation samt vilken innebörden i personcentrerad vård är för dessa personer.MetodUrvalet kommer att bestå av 50 patienter som inkommer planerat för att opereras på grund av diagnostiserad/ misstänkt lungcancer. Patienterna kommer att opereras vid thoraxkirurgisk klinik på ett universitetssjukhus. Inklusionskriterier är att patienterna är i åldern 18-70 år och kan förstå svenska i tal och skrift. Datainsamling kommer att ske med hjälp av en enkät i två delar. I syfte att pröva enkätens användbarhet genomfördes en pilotstudie.

The purpose with this thesis is to research what function the National Library Catalogue of Sweden (LIBRIS) has as an information resource for Chinese language material. How is LIBRIS used as an information resource seen from the point of view of a users specific language need. This will be exemplified through an empirical survey of three user groups with different prerequisites concerning their knowledge in Chinese. Group A were beginners and had studied Chinese for one year. Group B were advanced students who were studying their third year of Chinese.