Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.

This bachelor?s thesis describes a qualitative case study of a public library as ?third place?, a place besides from home and workplace visited frequently for conversation. The subject is chosen because of the many roles of public libraries. The main query of the study is ?What view does the public library have of its role as third space and how does that relate to the way utilization of the public library as third place is seen??.

Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a.

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste diabetestypen bland barn och ungdomar, med ett insjuknandeantal som ökar kontinuerligt varje år. Tonåren är en viktig tid för utvecklingen och mognaden, och att leva med en kronisk sjukdom kan bidra till familjekonflikter och osäkerheter som kan påverka självständigheten och livskvalitén.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukdomens inverkan på livskvaliteten hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1.Metod: Studien gjordes enligt en beskrivande litteraturstudie med systematisk sökning och med fokus på ungdomar mellan 13-18 år med typ 1-diabetes. Resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som kvalitetsgranskades enligt protokoll och analyserades med Inspiration av innehållsanalys.Resultat: Att uppnå god livskvalitet handlade mycket om utveckling och självständighet, vilket kunde hämmades på grund av överbeskyddande föräldrar, rädsla att vara annorlunda samt krävande behandling och egenvård. För att uppnå god livskvalitet krävdes en medvetenhet av sjukdomen och kroppsliga förmågor och begränsningar, samt en mognad och motivering att ta eget ansvar för sin sjukdom och behandling.Slutsats: Familjen, egenvården och osäkerheten att passa in i omgivningen är centrala faktorer som har inverkan på ungdomarnas livskvalitet. Sjukvårdens stöd åt både ungdomarna och föräldrarna är viktigt för att ungdomarna ska kunna uppnå självständighet och god livskvalitet..

Framgångsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor är ofta en del av interprofessionella team och en av deras kärnkompetenser är samverkan i team. För att uppfylla kärnkompetensen krävs kunskap om vad som påverkar samverkan. Syftet var således att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillämpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvårdnadsforskning.

Forskning visar att svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Vilken roll kan samverkan mellan läraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant fråga som är väldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vår studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek är en nödvändighet för elevernas läsutveckling i dagens skolor.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lärare i svenska som undervisar på grundskolan. Våra frågeställningar behandlar hur läraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen.Resultatet av denna studie är baserad på 8 intervjuer som gjorts med lärare i svenska i två grundskolor där vi haft det sociokulturella perspektivet på lärande som vår teoretiska utgångspunkt.Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lärarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas Inspiration och läslust, att det saknas tillgång till datorer och internetsökning på skolbiblioteken samt lärarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien.

Vi har undersökt hur man inom en Reggio Emilia förskola och en montessoriförskola arbetar utifrån aspekter som lärarrollen, barninflytande och den förberedda miljön. Våra frågeställningar är: Hur är miljön utformad utifrån aspekter som barnanpassning och Inspiration för barnen på en Reggio Emiliaförskola och en Montessoriförskola? På vilket sätt har barnen inflytande enligt pedagogerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Montessoriförskola? Vad har pedagogerna på en Montessoriförskola och på en Reggio Emilia inspirerad förskola för lärarroll och hur ser de själva på den? Vi har gjort observationer och intervjuer på två förskolor. Vi har utgått från läroplanen för förskolan, Lpfö98 och sedan sett hur man arbetar med de olika aspekterna i de båda förskolorna. Vi har kommit fram till att det finns mycket likheter i de olika arbetssätten, men också en del skillnader.

Katarismen är en gammal religion och livsfilosofi som hade sin storhetstid under medeltiden. Minst 500 år vet man att den existerade. Den hade sitt centrum i Frankrike med en geografisk halvmåne som sträckte sig genom Italien upp mot Flandern, Tyskland och området kring Rhendalen. De hämtade sin livsfilosofi från gnosticismen. De som brukade denna religion och livsåskådning kallades för katarer och kättare av katolska kyrkan.

Studiens syfte var att undersöka byråanställda art directors och originalares olika perspektiv på och förhållningssätt till sin yrkesroll med särskilt fokus på kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvämlighetsurval från nio reklambyråer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara något som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det främst handlar om hur art directors och originalare förhåller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna såg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de såg prestationsångest och utomståendes oförståelse av yrket som negativa.Det framkom även att art directors och originalare i första hand ser på kreativitet som problemlösning, dock såg de olika på problemlösning i sina respektive roller. De använde sig av samma metoder för att finna Inspirationsamt hanterade ångest på liknande sätt.Studien visade även att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och ämnet berördes återkommande i respondenternas svar under intervjuernas gång. De använde sig av samma metoder för att finna Inspiration.

Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a.

Sammanfattning Rum, form och växter är ett avslutande examensarbete som handlar om växtkomposition. Jag har valt ett antal profiler inom områdets principer om rumsskapande, komposition, färglära och några tillämpningar som jag studerat på plats samt gjort egna förslag. I detta arbete har jag börjat med rummens uppbyggnad, deras förutsättningar och sammanhang och hur detta påverkar platsen. Formen och proportioner skapar olika upplevelser och inhägnaden som har betydelse för intrycket. Människor får olika känslor beroende på rummets öppenhet, slutenhet och skala. Kapitlet som handlar om gångar berör uppbyggnaden och människans rörelsemönster i dessa.

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn.

Tidigare forskning visar att prehospitalt arbete upplevs stimulerande, men är också fysiskt och psykiskt påfrestande. Syftet var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar känslomässigt sin arbetssituation. En kvalitativ ansats valdes och djupintervjuer av sex ambulanssjuksköterskor i södra Sverige genomfördes. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med Inspiration av ett fenomenologiskt närmelsesätt. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att deras arbete innebär att vara skärpt och uppfylld av sitt arbete, vilket innebär att de såg det som världens roligaste yrke, där de gör nytta och är en hjälpande hand för anhöriga men också att känna sig osäker i ett nytt vårdrum.

The aim with the study is to get an understanding of why pupils read literature in upper secondary school from four Swedish teachers´ thoughts and attitudes towards fiction in upper secondary school. Some of the theoretical starting points that lay as a foundation to the study are Lpf 94, the curriculum for Swedish and different literature oriented researchers as Lars-Göran Malmgren´s subject construction, Louise M. Rosenblatt´s transaction theory, Jan Nilsson´s view on fiction as a source of pleasure and a source of knowledge and Gunilla Molloy´s dialectal questions. To reach the aim in question qualitative interviews with four Swedish teachers in upper secondary school were carried through. The result shows that the teachers see the literature?s part in school as meaningful and claims that it deserves to have an even higher value in all subjects, not only in the subject Swedish.