SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat Inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur musiken tillämpas i verksamheten på tre förskolor och vad förskollärarna anser vara dess syfte. Förskollärare intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald samt personliga åsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att musik var en självklar del i verksamheten som spred både glädje och gemenskap. Förskollärarna var även eniga om att barn tillägnade sig kunskap genom leken.

Bakgrund Idag spenderar barn mycket tid inomhus eller på schemalagda aktiviteter. I och med barns rättighet till ett hälsosamt liv har förskolan i uppgift att se till att barn får vara ute och där också få en positiv upplevelse av utomhusmiljön så att barnen som vuxna får en bra relation till naturen.Teori Studien utgår från teorier som åskådliggör positiva effekter av utomhusvistelse för barn. Lek i utomhusmiljö bidrar i hög grad till att utveckla motoriska och kognitiva färdigheter och väderväxlingar berikar barnens stimulans av olika sinnen. Teorier visar även att vatten är en stor källa till Inspiration och experimentslust.Syfte Syftet är att undersöka hur tre förskolor i Stockholm använder sin förskolegård i nederbörd samt att studera hur redskap på gården är utformade för att kunna användas i nederbörd på hösten. Meningen är att studien ska ge Inspiration till andra förskolor att se möjligheter i dagar med nederbörd.Metod Arbetet utgår från observationer på förskolor samt kvalitativa interjuver med en pedagog från varje förskola.Resultat Resultatet visar att redskap finns på alla gårdar men att de överlag inte är utformade speciellt för lek i nederbörd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förändringar i sin yrkesroll med fokus på dokumentation. Hur har talet om dokumentation förändrats under deras år som verksamma inom barnsomsorgen, vad är den bakomliggande orsaken till denna förändring och vad har detta för betydelse för förskolläraryrket? Detta är frågeställningar som behandlas i studien som bygger på tre Reggio-Emilia pedagogers berättelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med Inspiration från livsberättelseansatsen sätta in förskollärarnas berättelser i en samhällshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett educare-perspektiv..

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat Inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

LEDAthe chair as representativean exploring work on added value throughaesthetics and function.The project deals with portraying a chair. A chair thatwill raise questions regarding added value, questioning oursurroundings and not taking things for granted. Through anumber of properly selected words, I have built a collectionof objects that possess the basis of a chair. The words arebased on sources of Inspiration; I picked up over the yearsand can be seen as a part of me and my inner self. QuestionsI asked myself concerns the impact of aesthetic and how itrelates to the function.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat Inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Bakgrund: Sjuksköterskor kan möta patienter med ätstörningar på olika avdelningar. Sjuksköterskor blir ofta överraskade av det stora omvårdnadsbehov som patienterna har. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av vården av patienter med ätstörningar. Metod: En litteraturstudie och granskning av sju vetenskapliga artiklar har genomförts, materialet analyserades med Inspiration av Graneheims och Lundmans analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor tycker inte att de har tillräcklig kunskap och utbildning för att vårda patienter med ätstörningar.

I och med att mörkret tränger sig på blir utevistelsen och dagarna allt kortare. Det bidrar till att trädgårdarna finns där ute men de syns inte. För att råda bot på dagens mörka trädgårdar har jag i och med detta arbete gjort en Inspirationsstudie. Syftet med studien är att visa hur man kan använda sig av belysning i en trädgård och att inspirera läsaren genom att ge förslag på belysning i två olika trädgårdsmiljöer, en skogstomt samt en modern stadstomt. Jag har studerat litteratur och tagit fram fakta om hur olika delar i en trädgård kan belysas.

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat Inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Bakgrund: Folkhälsan i Sverige beror till viss del på befolkningens matvanor. Matvanor grundläggs i de tidiga åren vilket ger den offentliga miljön, exempelvis förskolor, stora möjligheter att skapa goda förutsättningar för barnens matvanor. På såväl global som nationell nivå finns flera styrdokument som berör barns matvanor och hälsa. Det debatteras ofta vilka risker befolkningens matvanor innebär. Vi ville öka förståelsen för matens möjligheter genom ett salutogent perspektiv.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett antal förskollärare ser på läroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda på hur de gör sina val av läroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollärare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras såsom skillnader och likheter i synsätt. De viktigaste slutsatserna är att samtliga pedagoger ser läroboken som ett komplement och som en källa till Inspiration. Det faktum att läroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollärarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfånget.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans kommunikation med patienter vid inskrivningssamtal inför elektiva operationer. På en kirurgisk mottagning på ett sjukhus i södra Sverige genomfördes 13 observationer och analyserades med Inspiration av innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i fem kategorier: Information bidrog till transaktioner, Förståelse för patienten, Ett tillåtande klimat, Att bli störd och Hjälpmedel. Resultatet diskuterades med hjälp av Imogene Kings teori om sjuksköterskors kommunikation, och det framkom att ett respektfullt bemötande lugnade patienten och skapade en trygg miljö som underlättade kommunikationen och påverkade informationsutbytet..

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med Inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..