Mitt exemanesarbete besta?r av ett antal la?tar och musikproduktioner som jag har gjort mestadels under 2012-2013. Ma?let med musikproduktionerna har varit att, under ra?dande fo?rutsa?ttningar inom dom olika projekten, skapa musik vars enda egentliga syfte har varit att bero?ra den potentiella lyssnaren.I min text har jag lagt fokus pa? att underso?ka hur resultatet har pa?verkats av att med olika produktionsmetoder arbeta med tempo. Jag har och a?r framfo?rallt nyfiken pa? hur maskingenererat tempo, som i texten kommer bena?mnas som click eller clicktrack, pa?verkar slutresultatet av en musikproduktion.I tva? av mina produktioner har jag jobbat med tempo pa? flera olika sa?tt.

Fem låtar från Richard Pages skiva Peculiar Life har analyserats med syfte att ta reda på vad det är som ger dem dess sound. Analyserna har gjorts genom läsning av bookleten till skivan, informationssökning på internet, genom att titta på videodagbok från Inspelning av skivan och genom att lyssna på låtarna. Analyserna har delats upp i kategorierna skriven information, video, utrustning och låtanalyser. Analyserna har visat att alla led i produktionen har stor betydelse för slutresultatet. Informationen som samlats in har använts till att återskapa soundet genom att komponera, arrangera, producera, spela in och mixa fem egna låtar baserat på analyserna.

Tankarna som har lett till den här uppsatsen är sprungna ur många långa och sena datorspelsessioner över internet. Man kunde ana att personer pratade olika beroende på om de var tvungna att trycka ner en knapp (Push-To-Talk) när de pratade med varandra eller om de bara kunde tala rakt ut (Voice Activation/Activated). För att undersöka frågeställningarna valdes en kvalitativ metod inspirerad av Hutchins tankar på hur kognition bör studeras i dess naturliga kontext (?cognition in the wild") realistisk soldatsimulator och undersökningsdeltagarna rekryterades från ett community som ofta spelar sagda spel. På så sätt eftersträvades det att studien genomfördes i sin ?vilda? kontext där röstchattandet blir en kombination av uppstyrt problemlösande och socialt småprat.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att använda djurkroppar som material. Studiens syfte är att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram på vilket sätt döda djur används och hur användandet kan tolkas och förstås. Teorin belyser relationen djur och människa ur historiskt perspektiv, hur djur framställts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material består i en analys utifrån texter och medier, och en kvalitativ intervju med Märta Mattsson, som skapar smycken av främst insekter. Studien visar på att djur har varit symbol för många olika saker som mod, tapperhet, häxkonst och erotik.

Fem låtar från Richard Pages skiva Peculiar Life har analyserats med syfte att ta reda på vad det är som ger dem dess sound. Analyserna har gjorts genom läsning av bookleten till skivan, informationssökning på internet, genom att titta på videodagbok från Inspelning av skivan och genom att lyssna på låtarna. Analyserna har delats upp i kategorierna skriven information, video, utrustning och låtanalyser. Analyserna har visat att alla led i produktionen har stor betydelse för slutresultatet. Informationen som samlats in har använts till att återskapa soundet genom att komponera, arrangera, producera, spela in och mixa fem egna låtar baserat på analyserna.

I denna uppsats ges en allmän beskrivning av olika sätt att skapa talsyntes samt en mer noggrann beskrivning av hur man på relativt kort tid kan skapa en ny syntesröst med konkateneringssyntes. Den nya syntesrösten är unik eftersom det tidigare inte skapats någon kvinnlig syntesröst med sydsvensk dialekt. I inledningen finns en översikt över talsyntesens historia, beskrivning av tre olika sorters talsyntes samt en kort beskrivning av text-till-tal-syntes.Sedan beskrivs arbetet med pilotprojektet till den nya syntesrösten som var till för att utvärdera Inspelningsmiljö, talarens röst och de metoder som användes vid Inspelning, segmentering och vågformsgenerering. Resultaten visar bl.a. att det är stor skillnad i röstkvalitet då vågformen genereras på två olika sätt.

Studiens syfte är dels att beskriva elevers uppfattningar om en gruppuppgift, dels att beskriva om dessa uppfattningar kan knytas till elevernas sätt att lösa uppgifterna. En matematisk uppgift användes. Kvalitativa data insamlas om elevers sätt att lösa uppgiften. Ontologiskt och epistemologiskt har undersökningen sin grund i Bhaskars vetenskapliga realism. Den metodiska ansatsen i studien är delvis fenomenografisk.Datainsamlingsmetoder var öppen observation och Inspelning av samtal, gruppintervju och fältanteckningar.

Denna uppsats har syftat till att undersöka elevers uppfattningar av att arbeta med digitala verktyg i sångundervisning. Med hjälp av Inspelningsverktyg i musikstudio fick elever analysera sina egna sångtagningar och på så vis arbeta med självbedömning. Efter tre Inspelningstillfällen gjordes intervjuer där intentionen var att fånga de medverkande elevernas uppfattningar av att arbeta med datorstödd självbedömning i sångundervisning. De medverkande eleverna gick i grundskolans senare år. Intervjuerna visar att eleverna uppskattat denna typ av sångundervisning med hjälp av digitala verktyg.

BakgrundBakgrunden för arbetet är hämtat från den genrepedagogiska forskningen. Genrepedagogiken handlar om att stötta eleverna i deras lärande genom det sociokulturella perspektivet på lärande. Genrepedagogiken handlar också om att lära språk och grammatik i ett meningsfullt sammanhang genom en arbetsmodell som kallas cirkelmodellen. Det är cirkelmodellen som det här arbetet kommer att handla om. Vi har också valt att belysa cirkelmodellens arbetssätt utifrån Lgr11 och utveckling av elevers förmågor.SyfteSyftet med arbetet är att ta reda på hur ett antal lärare som undervisar i årskurs 2-6 resonerar kring att använda cirkelmodellen i sin undervisning.MetodMetoden för arbetet är kvalitativ intervju.

AbstractJag går i detta arbete först igenom ett antal olika sätt att se på autenticitet, diskuterar och jämför olika musikvetares ståndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. Därefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter påverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte är Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket är dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, påverkar det klingande resultatet är det som står i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrån vilket musikstycke som helst.För att komma fram till hur jag på bästa sätt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsätt så har jag även gjort en analys av verket. Jag går i arbetet dels in på vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrån de ramar som ges av de olika sätten att se på autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val påverkar dessa. Jag har även dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudInspelningar och då spelat in både längre och kortare partier samt gjort en Inspelning av hela satsen för att få en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev.

Bakgrund: Marknadsföring är ett ständigt föränderligt område, och den tekniska utvecklingen har medfört både problem och lösningar. Digital produktplacering, vilket möjliggör infogning av produkter och varumärken i efterbearbetningen av en film- eller tv-Inspelning, kan ses som en lösning på den traditionella produktplaceringens brister.Syfte: Syftet med studien är att presentera en konceptuell jämförelse mellan traditionell och digital produktplacering med fokus på att, inom ramen för det senare, beskriva, analysera och skapa en förståelse för fenomenet. Studien innefattar att en definition av digital produktplacering skapas, samtidigt som dess bransch exemplifieras och framtidstron utreds.Genomförande: Efter genomförd förstudie användes dokumentstudier, och intervjuer med fem aktörer inom produktplaceringsbranschen samt en medieforskare, för att studera fenomenet utifrån vårt valda syfte.Slutsats: Vår definition av digital produktplacering, ur marknadsföringssynpunkt, lyder: Digital infogning av produkter, eller varumärken, i tidigare inspelat medieinnehåll i syfte att påverka den avsedda målgruppen. Fenomenet anser vi komplettera traditionell produktplacering som marknadsföringsmetod och kommer därför troligen inte att ersätta densamma, utan istället verka i symbios. Däremot tycks framtiden se positiv ut för de båda fenomenens användande..

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Studiens syfte var att undersöka möjligheten till att ta kontroll över min nervositet och atteffektivisera min instudering av Intrada av Arthur Honegger.Bakgrunden är att jag alltid har varit intresserad av att lära mig nya saker och vad jag har velat meddetta arbete är att utveckla min kompetens som trumpetare och det har jag gjort genom mentalträning. Samtidigt som jag har utnyttjat mental träning för att bli mer mottaglig för inlärning så harjag tränat mig i att hantera nervositet. Allt detta har jag gjort för att bli en bättre trumpetare.Min metod har varit att jag läst litteratur om minnesträning, mental förberedelse och ens egeninställning till att utvecklas inom ett område. Jag har sedan använt mig av övningar som jag hittat iböckerna, antingen som de är eller så har jag ändrat på dem för att passa mig och mitt syfte bättre.Arbetets konstnärliga del presenterades i form av en Inspelning där jag spelar Intrada utanackompanjemang och jag valde att göra Inspelningen utan ackompanjatör för att visa på hur minvardagliga övningssituation såg ut. Det ger dessutom en väldigt naken bild av hur jag spelat och detär lätt för åhöraren att höra vad som har fungerat bra och vad som jag inte har lyckats med.

Bakgrund Nasometer är ett datorbaserat instrument som procentuellt mäter andel ljudenergi som vid tal kommer ut via näsan. Nasometern är det främst använda instrumentet vid instrumentell nasalitetsbedömning. I användningen av Nasometer behövs normalvärden från personer med typisk resonansutveckling. Normalvärden för svenska språket finns för flera åldersgrupper, men inte för tonåringar.Syfte Ta fram normalvärden för Nasometer hos svensktalande 13- respektive 18-åringar, studera värdenas spridning samt analysera könsskillnader inom respektive åldersgrupp.Metod  Deltagarna bestod av två grupper; 39 deltagare i åldern 12 - 13 år och 48 deltagare i åldern 18-19 år. Alla deltagarna hade svenska som modersmål samt typisk tal- och språkutveckling.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsättning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstå vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsättning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslärare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsättning på fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslärare på att använda sig av åtgärdsprogram för elever med funktionsnedsättning, på fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslärare skulle kunna delta mer i utformning av åtgärdsprogram. Undersökningen som vi gjort har genomförts på två olika fritidshem där uppsatsens empiri bygger på information insamlad genom intervjuer och enkäter. Utifrån uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest användbar information då vi ville ta reda på personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom Inspelning av intervjuerna och transkriberingen.