Syftet med denna studie var att undersöka hur man arbetar i ett rektorsområde då man beslutat sig för att arbeta medvetet med matematik i ett 1-16 års perspektiv för att alla elever ska bli godkända i matematik i år 9. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med rektor specialpedagoger lärare och förskollärare har vi fått en inblick i hur utvecklingsarbetet, matematikprojektet, inleddes, hur det genomfördes och hur pedagogerna påverkats. Då vi analyserat intervjuerna finner vi att det genom projektet skapats en samsyn på hur den totala inlärningsprocessen ska se ut, vilket är grunden för att det ska bli en kontinuitet och en röd tråd över gränserna i de olika verksamheterna. Pedagogerna har utvecklat ett mer medvetet matematiskt tänkande och arbetssätt. Barnens matematikutveckling har synliggjorts och pedagogerna ger tillsammans idag grunden för ett livslångt lärande.

Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebär att kroppen förändras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmåga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. När livets slut närmar sig isolerar sig patienten från omvärlden och endast de närmaste personerna finns kvar nära patienten. Patienten är ensam i sin död där en lätt beröring kan vara viktigare än någonsin.

Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår.Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.

Syftet är att få en Insikt hur det är att arbeta med barn i av särskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förståelse inom ämnet för oss som blivande pedagoger. Frågeställningar -Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger på barn i behov av särskilt stöd? -Vad är viktigt i mötet och relationer med barn i behov av särskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av särskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkäter och intervjuer. Vi kom fram till i vår undersökning att barn i behov av särskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svårigheter har ökat med åren och det är idag vanligt att de inte har någon diagnos.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Eutanasifrågan är ständigt aktuell i vårddebatten. En etisk granskning utgör grund för föreliggande arbete, där etiska begrepp och principer ställts i förhållande till eutanasi. Eutanasi definieras i praxis, såsom att en läkare avsiktligt avslutar patientens liv genom administrering av en dödlig läkemedelsdos. Syftet var att belysa etiska aspekter kring eutanasi. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades, vilka utgjorde grunden för resultatets två teman: etiska aspekter som talar för eutanasi och etiska aspekter som talar mot eutanasi.

Att alla oavsett ålder, mer eller mindre har funderingar över världens struktur och beskaffenhet tror jag mig våga påstå. Hur dessa ser ut i de lägre åldrarna är en intressant fråga som jag tittat närmare på.Genom enskilda elevintervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar på frågor som; Vilka uppfattningar/kunskaper har 8-åringar om begreppet luft? Hur ser elevernas vardagsförklaringar ut jämfört med de vetenskapliga? Hur kan jag som blivande lärare använda mig av elevernas vardagstänkande?Svaren på mina tre frågor kan kort sammanfattas som följer: Att tankar om begreppet luft fanns. Luft är något självklart, nödvändigt och alltid närvarande. Tankestrukturen hos eleverna är ett vardagstänkande som förklaras på ett vardagligt språk.

Syfte: Högfrekvenshandel har på senare år varit ett omdiskuterat och kontroversiellt ämne. Fenomenet har genomgått omfattande granskning och åsikterna kring dess påverkan på marknaden och dess aktörer går isär. Då tidigare forskning främst genomförts på den amerikanska marknaden är syftet med den här studien att bistå med en djupare Insikt kring denna typ av handel och dess avtryck på den svenska finansmarknaden.Metod: För att behandla syftet har en kvalitativ studie av högfrekvenshandel med en deduktiv ansats genomförts.Teori: Studien utgår från Rational Choice Theory, Effektiva marknadshypotesen och tidigare forskning inom ämnet. Med hjälp av det teoretiska ramverket har studien analyserat det empiriska underlaget. Relevanta aspekter har identifierats som kan förklara varför studiens respondenter har ett specifikt förhållningssätt gentemot högfrekvenshandel.Empiri: Studien består av en dokumentstudie och fyra semistrukturerade intervjuer med intressenter på den svenska finansmarknaden.

SAMMANFATTNING Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad Insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades.

Denna studie undersöker vilka kvalifikationer som värderas vid internrekrytering hos polismyndigheten. Studien undersöker varför en viss kandidat rekryteras samt hur själva rekryteringsprocessen går till. En utvärdering av organisationskulturen får också stor plats i studien då det tidigare är känt att just polismyndigheten präglas av en stark kultur. Vi undersöker om och hur kulturella aspekter påverkar organisationen och också rekryteringen. För att genomföra denna undersökning har empiriskt material samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med examensarbetet var att utforma en lektionsplanering om allemansrätten utifrån ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Designen består av en lektionsplanering på fyra lektioner som har handlat om allemansrätten och vad den innebär. Samtliga lektioner har utförts i utomhusmiljö. Lektionerna kombinerades med utomhus- pedagogik för att se om det fungerade i praktiken. Som metod har litteraturstudier används för att författarna skulle få fördjupade kunskaper inom ämnet.

Vid arbete med systemutveckling är det vanligt att arbeta efter en metod. Det som styr valet av metod kan vara erfarenhet, krav som finns från organisationsledningen eller politiska krav för att följa en given standard. Det är inte alltid lätt att välja en metod som är lämplig och som uppfyller de krav och behov som finns inom organisationen. För att välja en lämplig metod är användning av ett ramverk ett bra hjälpmedel. Ramverket används bland annat för att försäkra och kontrollera att den metod som utvärderas uppfyller de krav som ställs på systemet och att de olika komponenter som ingår i systemet behandlas med hjälp av metoden.

Undersökningen som grundar sig på intervjuer med nio pedagoger i sex flerkulturella förskolor utgår både från styrdokumentens förespråkade sociokulturella tänk liksom ett socialisationsteoretiskt perspektiv. Studien synliggör att såväl språkliga ? som kulturella dilemman dagligen uppstår såväl mellan hemmet och förskolan, som mellan vuxna med olika religionstilllhörighet. Studien tydliggör att ett interkulturellt perspektiv inte föreligger i möten mellan olika kulturer, vilka därmed sker utifrån pedagogernas individuella reflektioner kring egna ? och andra kulturer.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvårigheter samt att många elever även har låg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning åskådliggör även att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt självförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer än flickors. I vår studie har vi valt att utgå ifrån ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvårigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. Vårt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvårigheter funderar och resonerar kring ämnet samt att försöka ta reda på om det går att urskilja deras självförtroende.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur elever, men även lärare kan bli hjälpta vid en krisartad situation och ta reda på hur krisplaner används i praktiken. Den första delen av bakgrunden ger en Insikt i hur Du eller jag som medmänniska kan hjälpa personer i kris. Den senare delen bakgrunden beskriver hur personalen på en skola kan agera när en kris inträffar. Vi tycker att det är viktigt att ha en förståelse inom ämnet kris och sorgarbete för att kunna hjälpa en person på bästa sätt. Vi tycker även det är viktigt att ta reda på skolans insats när det inträffar en kris.