Syftet med uppsatsen är att få en bättre förståelse för det privata investeringsbeslutet och få en Insikt i de vägledande faktorer, fundamental analys och behovet av rådgivning och kunskap kring marknadens sentiment som styr och påverkar den privata investeraren vid köp och försäljning av aktier. I uppsatsen tillfrågas 75 privata investerare som är kunder hos Bankaktiebolaget JP Nordiska att fylla i en enkät med frågor som härrör sig kring vad som styr deras beslut vid köp och försäljningar av aktier. Vi genomför dessutom en kompletterande telefonintervju med ett mindre antal kunder. Vi konstaterar att individen lägger stor vikt vid både fundamental analys och rådgivning baserad på marknadens sentiment inför investeringsbeslutet. Vi konstaterar dessutom att den alltmer volatila och kortsiktiga aktiemarknaden påverkat en majoritet av respondenterna till att bli mer medvetna om att psykologiska faktorer spelar en allt större roll vid investeringsbeslutet.

AbstraktSyftet med studien är att försöka finna förståelse för hur muslimer uppfattar och hanterar stress utifrån deras egna kulturella normer. För att skapa en djupare inblick i den Islamska kulturen så utfördes en kvalitativ undersökning på plats i södra Turkiet. Fokus var riktat på det muslimska perspektivet av stress, då önskan var att undersöka vad stress innebar utifrån deras eget synsätt samt vad som användes i hanteringen av stress. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem kvinnor och sju män som var religiöst troende. Respondenterna hade relativt likartade upplevelser och tillväga- gångsätt i hanteringen av stress.

Det ha?r a?r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att underso?ka utvecklingsmo?jligheterna fo?r den rumsliga utformningen i X huvudentre?, med ma?let om att rumsligt sta?rka informationsla?nken mellan fo?retaget och beso?kare. Genom att skapa en fo?rsta?else fo?r hur rummets gestaltning samspelar med ma?nniskans upplevelse ges en sto?rre Insikt i hur ett rum bo?r utformas fo?r ett besta?mt syfte, ba?de fo?r att kunna sto?dja en praktisk funktion och a?ven en visuell upplevelse.Syftet med de underso?kningar som utfo?rts i examensarbetet har varit att fa? en uppfattning kring beso?karnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentre?.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och Insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har Insikt om och kan ta ställning till de miljöfrågor som rör bland annat klimatpåverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fått utbildningssektorn att reagera och rikta uppmärksamheten till att barn redan i förskoleåldern ska få undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap står skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfång är tolkningsbart. Det är alltså upp till varje pedagog på förskolan att bestämma. Syftet med vår studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingå i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som påverka förskollärarnas aktiva val gällande undervisning med naturvetenskap.

I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat från sina hemstäder och börjat studera. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att få en Insikt i studenternas välmående. I intervjuerna har vi fått ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förändring som skett i deras existerande förhållande, socialt bemötande av människorna i nya staden och hur väl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt även vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat våra intervjupersoner kommer vi att fokusera på deras svar och sedan försöka analysera det med hjälp av ett flertal teorier. Med hjälp av sociala band förstår vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi på de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har påverkat dem i relationsskapandet nu.

Syftet med denna studie var att få en Insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man måste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har två manliga lastbilsförare med lång erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sätt att se på vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram är att ha en blick och en fallenhet för yrket.Studien visade att lastbilsförarna hade svårt att sätta ord på vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om när det gäller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som färdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap.Inom färdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för något, du har förmågan att utföra en handling. Denna förmåga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det går inte att förutsäga hur långt en enskild förmåga kan utvecklas.

Detta arbete belyser skolpersonals, föräldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning är ett vanligt förekommande fenomen i skolans värld som måste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sättas in i skolan och vem som bär vilket ansvar i processen. Skolpersonals, föräldrars och elevers åsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angående respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.

Skolan med dess tillhörande klassrum, är en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sänder budskap till eleverna som talar om huruvida man är välkommen eller inte i miljön. Vårt känsloliv påverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde också påverka vår inlärningsförmåga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och åsikter som några elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Detta kom till uttryck i ett så kallat fokusgruppsamtal där deltagarna fick diskutera ett givet ämne utifrån två olika collage.

Den föreliggande uppsatsen handlar om läroböckernas framställning av imperialismen i gymnasieämnet historia mellan 1956 och 2003. Genomgången av läroböckerna följer fem teman; diskurs, människan, historiesyner, kunskap och lärande samt anknytning till läroplanen. Dessa fem teman visar att läroplanens mål inte alltid följs, detta beror främst på författarna som ofta har ett idealistiskt sätt att skriva på, förlagens krav på gångbarhet spelar här en viss roll. En lärarenkät visar att lärarna intar en mycket ambivalent hållning till sina läroböcker, de har en stark kritik mot läroböckerna men använder dessa flitigt. Det de mest saknar är mentalitetshistoria, långa linjer den lilla människan och kvinnan.

Bakgrund: Hjärtsvikt är symtom på en bakomliggande sjukdom. För att ange svårighetsgraden indelas den i fyra funktionsklasser utifrån symtomens svårighetsgrad. Vi skriver om hjärtsviktspatienter med grad III och IV. Lidandet beskrivs utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Känsla av sammanhang i livet och döendet beskrivs utifrån Aaron Antonovskys sammanhang i tillvaron och den egna sorgen inför döden beskrivs utifrån Elisabeth Kubler-Ross faser mot acceptans.Syfte: Syftet är beskriva hur hjärtsviktspatienter talar om döendet och döden.Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie som resulterade i nio artiklar varav åtta artiklar är utförda med kvalitativ metod och en är utförd med kvantitativ metod.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskapsnivån gällande nutritionsarbete hos sjuksköterskor samt att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan vidta som ansvariga för nutritionsarbetet. Metoden som användes var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades. Att sjuksköterskor har bra kunskaper inom nutritionsomvårdnaden framkom i några studier. Sjuksköterskor ansåg till exempel att nutritionsplaner och dokumentationer av nutritionsomvårdnad var viktiga. De ansåg även att kosten var viktig för en god hälsa.

Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå hur en eventuell förändring av identitet/självuppfattning hos personer med hörselskada, som har haft det talade språket som förstaspråk men i vuxen ålder kommer i kontakt med teckenspråket och interagerar med dövkulturen. De karaktäristiska kategorierna som används för att skapa en spridning i närmandet av en beskrivning och förståelse kring mötet med dövkulturen är, kön, ålder och cochlea implantat. Detta för att motsvara den spridning som råder inom den heterogena gruppen hörselskadade. Frågeställningarna som används är: Har kön, ålder och cochlea implantat betydelse för en eventuell förändring kring hur personer med hörselskada samspelar före, under och efter mötet med dövkulturen? och Hur har dessa eventuella förändringar påverkat individens sätt att betrakta sig själv?Resultatet visar att informanterna beskriver hur deras identitet och självuppfattning har förändrats i en positiv riktning under och efter mötet med dövkulturen. Innan mötet med dövkulturen har informanterna betraktat sig som hörande och mötet med dövkulturen har medfört en Insikt av hörselskadans konsekvenser.

I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgång som beskriver dels vad etnomatematik är och dels innehållet i det etnomatematiska forskningsfältet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns också beskriven. Därefter har jag sökt besvara frågan om etnomatematik kan vara ett möjligt sätt att uppnå det programmål i matematik för det samhällsvetenskapliga programmet som säger att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleverna får Insikt om hur matematiken har skapats av människor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever på ett samhällsvetenskapligt program, åk 2, på en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av två delar. Den första delen innehöll ett längre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

Organisationer har olika strategier för särskiljning och konkurrenskraft där kultur, arv och tradition tillämpas på olika sätt för att profilera sig både mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar på lokal tradition återfinns inom de flesta sektorer, dock har få studier gjorts på medarbetarens upplevelse av tradition inom en organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida organisationer är således av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstå hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning på lokal tradition inom en organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad Insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en organisationsmedlem.