Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett antal brottsoffer och gärningspersoner upplevde deltagandet i ett medlingsmöte, samt hur medlingen har påverkat dem.  För att uppfylla syftet valde vi att använda en fenomenlogisk ansats samt en kvalitativ forskningsmetod i form av sju halvstrukturerade intervjuer, i syfte att förstå respondenternas livsvärld. Resultaten av intervjuerna överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen. De slutsatser vi kunde dra var att parterna upplevde medlingsmötet som positivt samt att de ansåg att medling var en bra metod. Parternas deltagande tycktes påverka dem på olika sätt, där möjlighet till Insikt, hjälp att gå vidare samt medlingens brottspreventiva effekter uppfattades som vanligt förekommande konsekvenser.

Bakgrund: Övervikt är ett internationellt hälsoproblem. Tidiga insatser av barnhälsovården är betydelsefulla och kan förebygga och förhindra framtida komplikationer.Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att stödja familjer med ett överviktigt barn till en mer hälsosam livsstil.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom barnhälsovården i södra Sverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med en metod för kvalitativ manifest innehållsanalys.                  Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier: ?Relationer mellan distriktssköterskor och föräldrar?, ?Betydelsen av föräldrarnas Insikt och vilja att förändra? samt ?Stödja familjerna till hälsosammare matvanor och motion? . I studien framkom att föräldrarnas Insikt och vilja att förändra samt motivation var avgörande för att en förändring till en mer hälsosam livsstil skulle ske när ett barn var överviktigt.

Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

Närstående är en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt Insikt. I samband med insjuknande i stroke förändras ofta vardagen för hela familjen. Den närståendes behov av stödinsatser uppmärksammas inte fullt ut då deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhållande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av förändringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt Insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.

Sjuksköterskeyrket innebär möten med patienter såväl som närstående till patienterna. Sjukdom och dödsfall är inte något som bara drabbar den enskilda personen utan händelsen kan vara lika svår eller svårare för den drabbades familj och närstående. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha Insikt i de närståendes upplevelser och behov för att bättre kunna möta dessa. Denna studies syfte är att beskriva upplevelser och behov hos närstående till kritiskt sjuka patienter samt att beskriva hur sjuksköterskan kan möta dessa behov. Genom en litteraturstudie har kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskats.

Människor som drabbas av stroke får ofta allvarliga komplikationer. Sjukdomen medför en förändrad framtid även för den närstående som tar på sig en vårdande roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos närstående som vårdar en familjemedlem drabbad av stroke. Analysen resulterade i sex kategorier: söka kunskap och Insikt: svårigheter att anta nya roller: leva i en förändrad relation: erövra en ny normalitet i livet: hitta tillbaka till sig själv och omvärdera prioriteringar i livet. Resultatet beskriver att transition är en komplex process som integrerar många delar av människans livsvärld.

För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs Insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig Insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv. Beroende på synsätt varierar graden av hur stor del av Sveriges befolkning som kan sägas vara urban ifrån 70 till nära 100 procent.

Syftet med den här studien är att tydliggöra och få Insikt i hur förskollärare och lärare kan arbeta med den förberedande och tidiga läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och skolår 1, samt få Insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 kan se ut på de skolor där studien är utförd. Studien är baserad på fem intervjuer med två förskollärare och tre lärare i skolår 1 på fyra skolor i Stockholmsområdet. Resultatet av studien visar att samtliga lärare och förskollärare som ingår i studien arbetar utifrån olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket är viktigt då en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) Lärarnas och förskollärarnas val av metoder kan även förklaras utifrån vilket synsätt som var gällande under respektive lärares och förskollärares utbildningsår. På två skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 är i stort sett obefintligt medan samarbetet i de åldersintegrerade klasserna fungerade på ett tillfredsställande sätt..

Ökad globalisering och konkurrens på arbetsmarknaden samt en förändring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsväxling försvårat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgångar skapar ett behov av att anställa nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behålla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens värderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket också innebär att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare står inför svårigheten att uppfatta och skaffa sig Insikt om vad den nya generationen, som är på väg in på arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares Insiktsnivå om vad som motiverar den yngre generationen är begränsad då dessa är relativt nya på arbetsmarknaden.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur de svårigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lärare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som används, för att motverka de svårigheter som förekommer.Metoden är att intervjua tre lärare och sedan göra en tematisk analys, där fem teman bildats, som står för de största svårigheterna. Dessa är resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv Insikt. Metod och didaktik är ytterligare ett tema som bildats och som står för de metoder som används för att motverka de svårigheter som förekommer.Resultatet överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de svårigheter som förekommer. Dock visar forskningen på fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svårigheterna, än vad respondenterna nämner.Slutsatsen är att det råder brist på metoder som krävs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, både vad det gäller språkinlärningen, men också metoder för att höja elevernas motivation..

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv på arbetet mot diskriminering ville jag komma till Insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens språkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstår i arbetet mot diskriminering eftersom det är en verksamhet som innebär kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar också att det finns utrymme för förändringar i positiv bemärkelse eftersom makt genererar motstånd. Myndighetetens språkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering på nya sätt går det att hämma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna Insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens språkbruk i rapporten om romers rättigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

Dagens skola är på vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den målstyrning som idag är tydligt markant förekom redan under förra seklets början men då i form av specifika ämnesmål. Över tid har dessa mål kommit att revideras i många led och resulterat i den mål- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mål- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lärarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete är att få Insikt i och förståelse för hur lärare i den mål- och resultatstyrda skolan möter kraven på didaktisk kompetens.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad högstadieelever upplever att de lär sig om matvanor i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, samt att belysa vad högstadieelever upplever som hälsosamma och ohälsosamma matvanor och huruvida de anser sig äta den maten de menar är hälsosam eller ohälsosam. Uppsatsen utgår från nationell och internationell forskning kring vad som anses vara hälsosamma och ohälsosamma matvanor och resultatet jämförs med rådande rekommendationer på området.I Lgr11 beskrivs att skolan ska utbilda elever till att få Insikt i livsstilens betydelse för hälsan. Om lärare i hem- och konsumentkunskap har Insikt i elevers uppfattningar om matvanor är det lättare att inspirera dem till hälsosamma matvanor. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex elever som var 15 år.Resultatet visar att respondenterna utvecklar sin kunskap om hälsosamma matvanor i hem- och konsumentkunskapen.

Syftet med studien är att få djupare Insikt i sångpedagogers syn på Time och Sväng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i behåll har jag för avsikt att få djupare Insikt i frågeställningar som rör olika förhållningssätt till hur sångare kan öva upp Time och Sväng samt vad Time och Sväng innebär, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform när jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sångpedagoger; två av dessa är mer inriktade på jazz medan de andra två är mer inriktade på populärmusik.

Studiens syfte är att undersöka lärares förståelse av och attityder till fenomenet nätmobbning samt få de intervjuade lärarna att reflektera över deras egna förebyggande arbete för att motverka kränkningar på nätet. För att göra vår undersökning möjlig så var vi tvungna att reda ut skillnaderna och likheterna i begreppen nätmobbning och traditionell mobbning. Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på fyra olika skolor i Sverige, detta eftersom vi var intresserade av lärares upplevelser och tankar. Vi tolkade vår empiriska data med hjälp av socialkonstruktivism och genusteori. Resultatet av vår undersökning visade att lärarna ansåg att det är av stor vikt att arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet men att de samtidigt upplevde en bristande Insikt i hur det förebyggande arbetet ska ta sig uttryck. Lärarna upplevde att det var relativt naturligt att samtala med eleverna om nätet eftersom eleverna är infödda i nätanvändandet.