Bakgrunden till uppsatsen är att det svenska artilleriet under hösten 2011 ska börja utbildas på Archersystemet och bemanna Insatsorganisation 2014 (IO14).Syftet med denna uppsats är att undersöka om manöverkrigföringens krav på flexibelt uppträdande och förmåga till leveranssäkerhet kring artilleriammunition i subarktisk miljö stärks i IO14 för artilleriet. För att kunna dra slutsatser kring detta har en jämförelse mellan IO14 och IO09 genomförts, där leveranssäkerheten av artilleriammunition har studerats utifrån grundläggande förmågan rörlighet.Uppsatsen påvisar att IO14 har en kvalitativ Insatsorganisation där tillförseln av ny modern materiel medför att resurserna nyttjas effektivt, vilket skapat stärkt leveranssäkerhet med en ökad flexibilitet och rörlighet. En svaghet som identifierats i undersökningen är att behovet för eskort och skydd måste tillföras för att kunna agera i flera riktningar..

Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation var under det kalla kriget och invasionsförsvarets dagar anpassad och dimensionerad för att kunna omhänderta tusentals skadade per dygn. Sedan 1990-talet har Försvarsmaktens inriktning fokuserat på internationella insatser. I kombination med förändringar inom det medicinska området, hotbilder, skadepanorama och folkopinionen har detta lett till nya förmågor inom den militära sjukvården. Sedan en tid har Försvarsmaktens inriktning ändrats till ett mer nationellt fokus. Vad har då hänt med sjukvårdsförmågorna? Denna uppsats använder sig av Moshe Kress teorier presenterade i boken ?Operational Logistics - The Art and Science of Sustaining Military Operations? för att göra en analys av de förmågor Försvarsmaktens Insatsorganisation har idag.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband Insatsorganisations år 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har påverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag närmade mig problemformuleringen från olika perspektiv. Studien omfattar därmed en mångsidig kvalitativ analys av data från både styrdokument och intervjuer.Studien visar att det framförallt är de klassiska ?byråkratiska teoretiska? perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns Insatsorganisation 2009.

Syftet med denna uppsats är att presentera organisatoriska faktorer inom den nyligen införda Insatsorganisationen som utifrån olika perspektiv på organisation och ledarskap, kan påverka svenska officerares motivation till att genomföra utlandstjänst. Uppsatsen hämtar sin huvudsakliga empiri från en genomförd enkätundersökning med officerare yrkesverksamma i Försvarsmakten. Resultatet av undersökningen och i förlängningen analysen av dessa ämnar svara på huruvida den nya Insatsorganisationen har någon direkt påverkan på svenska officerares motivation till utlandstjänst, samt om det utifrån fyra olika organisationsperspektiv går att finna aspekter i den nya organisationen som är avgörande för individens tjänstvillighet till internationell tjänst..

Syftet med uppsatsen har varit att dels undersöka hur Insatsorganisationens uppgifter har förändrats för att möta det förändradeomvärldsläget och dels att ge förslag på hur Flygvapnet kan arbeta med personal- och kompetensförsörjning för att få en välfungerande Insatsorganisation. Uppsatsen svarar på frågeställningen: Hur ska Flygvapnet arbeta med personal ochkompetensförsörjning för att möta omvärldens förändrade krav på Insatsorganisationen? Den teoretiska ramen utgörs av Sandbergoch Targamas teori om kompetens och lärande i en tolkande ansats kontra en rationell dito samt Chris Argyris teorier omorganisatoriskt lärande med enkelt och dubbelt lärande i organisationer. I uppsatsen används kvalitativ innehållsanalys baserad påett hermeneutiskt förhållningssätt. Uppsatsens empiri bygger dels ett antal olika dokument och intervjuer som behandlarFörsvarsmaktens insats- och grundorganisation och hur dessa personal- och kompetensförsörjs.

Försvarsbesluten får direkta inverkningar för den dagliga verksamheten vid förbanden. Indelningen i Insatsorganisation och grundorganisation är en sådan effekt. Denna uppsats tar upp ämnet om Försvarsmaktens egna personals möjligheter att påverka försvarsbesluten och i dess förlägning den egna verksamheten. Genom att studera två försvarsbeslutsprocesser och särkilja de olika organisationerna som görs delaktiga kan förändringar i inflytandet över dessa beslut framträda. Studien görs genom att spåra vilka utredningar som låg låg till grund för besluten och i dessa mäta olika grader av inflytande.

Logistikfunktionen spelar en viktig roll i de stridande förbandens förmåga att uppnå verkan och genom en väl fungerande underhållskedja kan förbandens kapacitet att lösa uppgifter under en lång tid avsevärt förbättras.Den här avhandlingen redovisar hur logistiken kan kopplas till de uppgifter som Försvarsmakten har fått från regeringen, hur underhållstjänsten bedrevs under invasionsförsvaret och hur underhållstjänsten bedrivs i dagens grund- och Insatsorganisation. Avgränsningar i avhandlingen har gjorts så att exempel och trender på pluton- och kompaninivå är hämtade från Ledningsregementet i Enköping.Avhandlingen konstaterar att det finns skillnader inom logistiken jämfört med tidigare och att det idag inte finns några konkreta typförband utan att förbandet sätts upp efter kravspecifikationer från de klienter som de skall understödja.Vidare forskning inom området skulle kunna vara hur denna förändring återspeglats i utbildningen av de värnpliktiga samt hur de mer komplexa materielsystemen påverkar de värnpliktigas förmåga att verka i sin befattning inom logistiken..

Under senare år har den svenska Försvarsmakten varit under snabb utveckling och förändring, det byggs nu upp en ny flexibel Insatsorganisation. Även logistikfunktionen är under förändring och man är på väg att implementera en ny logistikorganisation, Forgus.Syftet med studien är att förklara och förstå hur logistikfunktionen skall understödja Insatsorganisationen vid hot om väpnat angrepp. Den övergripande frågan är hur, man inom ett år, avser att understödja/försörja Insatsorganisationen. Studien sker både deskriptivt och empiriskt i form av intervjuer och litteraturstudier. Den teoretiska utgångspunkten är systemteorin.

I uppsatsen har Försvarsmaktens förmåga att stärka samhället genom militär medverkan iräddningstjänst analyserats. I arbetet har resultatet efter två insatser som Försvarsmakten gjort medstöd av Räddningstjänstlagen, skogsbranden i Tyresta 1999 och översvämningarna i Arvika 2000studerats. Huvudsyftet har varit att undersöka om det går att dra några slutsatser för hur ledning,organisation och samverkan kan utföras vid denna typ av insatser.Med stöd i Mintzbergs organisationskonfigurationer har beskrivits hur de två aktuella insatserna harfungerat rent organisatoriskt. Den valda organisation som Försvarsmakten och räddningstjänstenskapade under insatserna karaktäriseras av den adhocratiska organisationen enligt Mintzberg, men harinslag av den maskinbyråkratiska. Styrkan med en sådan Insatsorganisation är att den kan ta till sig detsom passar för de behov som situationen kräver.Resultatet har visat att den operativa organisation som uppstod under de båda insatserna var ihuvudsak lika.

John III Warden beskrivning om hur militära maktmedel skall nyttjas för att nå högre politiska mål är en av de mest kända inom modern luftmaktsteori. Det finns idag omfattande forskning som prövargiltigheten för Wardens teori om fienden som ett system i kända konflikter. Ett område där forskningen är mindre utbredd är hur en stat kan nyttja sin militära förmåga för att försvara sig mot en angripare som nyttjar sig av Wardens teori. Detta arbete syftar till att undersöka om en mindre statsom Sverige har den militära förmåga som krävs för att möta en sådan angripare.Slutsatsen är att förmåga till luftoperativ kontroll är central, denna upprätthålls genom tillgång till avancerad teknik som exempelvis sensorsystem, vapensystem och vapenplattformar. Väsentligt är attdessa system har förmåga att verka uthålligt och över stora ytor.

Huvudsyftet med uppsatsen har genom utvärdering varit att undersöka om man för arméns del i Försvarsmaktens Insatsorganisationplanerat för ett praktiskt genomförande av personal- och kompetensförsörjningen. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Hur ärförsvarsmaktens organisation uppbyggd idag kontra de huvuduppgifter som organisationen är ålagd att kunna lösa? Hur hanteraspersonal- och kompetensförsörjning i arméns del av Insatsorganisationen idag? Vilka konsekvenser får dagens personal- ochkompetensförsörjning för grundorganisationen? Vilka förbättringar bör göras inom Insatsorganisationen avseende personal- ochkompetensförsörjning och vilka resurser kräver detta?Den teoretiska ramen utgörs av Sandberg & Targamas teori om kompetens och lärande i en tolkande ansats kontra en rationell dito. Iuppsatsen används kvalitativ metod med en induktiv ansats baserad på ett hermeneutiskt förhållningssätt.Uppsatsens empiri bygger dels på styrdokument från riksdagen, regeringen och försvarsmakten och dels på intervjuer av personersom är en del av implementeringen av den Insatsorganisation som skall vara fullt användbar 2004-12-31. Varje intervju avslutas med attrespondenten får ta ställning till hur väl ett av intervjuaren formulerat påstående stämmer överens med respondentens uppfattning.Påståendet sammanfattar intervjuns huvudproblem dels med personalförsörjning och dels med kompetensförsörjning inom ramen förInsatsorganisationen och dess beröringspunkter.Under den avslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån teorins tolkande ansats medkompetens i lärande som sedan genererar områdesvisa slutsatser som dragits av analysarbetet.

I och med Försvarsmaktens nya riktning, där ett nationellt försvar skall ersättas av en Insatsorganisation, kommer det ske omfattande förändringar inom organisationen. En av dessa berör personalförsörjning då värnpliktssystemet ersätts av frivillighet och personalen utgörs av yrkesanställda soldater. Det kan antas att ett förändrat personalförsörjningssystem får konsekvenser för kraven på Försvarsmakten och dess anställda. Fokus i den här uppsatsen ligger på plutonchefer och deras chefs- och ledarskap. Detta arbete syftar till att fastställa om det finns någon skillnad mellan att vara plutonchef över värnpliktiga respektive anställda soldater.

Föreliggande arbete tar sin utgångspunkt i en observation av hur United States Marine Corps (USMC) använde pansarvärnsrobotförband förvånansvärt aggressivt under Gulfkriget 1991. Med syftet att studera denna taktik och att därigenom skapa en ökad förståelse för pansarvärnsrobotförbandens taktiska möjligheter/begränsningar skapas en problemformulering som undersöker vilken relevans USMC:s taktik med pansarvärnsrobotförband i Operation DESERT STORM har för svenska armén idag? För att kunna besvara denna övergripande fråga bryts den ned till tre forskningsfrågor som beskriver vilken taktik som karaktäriserade USMC:s pansarvärnsrobotförband, därefter förklarar motiven för denna taktik och slutligen värderar vilka lärdomar som svenska armén kan dra från detta 2012.Resultatet visar att marinkårens taktik i huvudsak har låg relevans på grund av de unika förutsättningar avseende terräng, siktförhållanden och teknikasymmetri som förelåg i Persiska viken 1991. Terrängen var nästan helt platt vilket gav god effekt för pansarvärnsrobotarnas övertag i skjutavstånd gentemot irakiska stridsvagnar. Oljerök och dimma gjorde att deras termiska sikten kunde verka där inga irakiska motsvarigheter fanns.