I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur fem förskolor arbetar med specialpedagogik i sin verksamhet, vilka barn de anser Àr i behov av sÀrskilt stöd samt om det finns nÄgra likheter och skillnader i deras arbetssÀtt. Syftet med denna studie Àr att klargöra hur dessa fem förskolor anvÀnder sig av specialpedagogiska insatser och hur de resonerar kring vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilket vi har kommit fram till, inte alltid Àr det lÀttaste dÄ det inte finns nÄgot definitivt svar. Vi har genom intervjuer med pedagoger (förskollÀrare och barnskötare) pÄ de olika förskolorna kommit fram till att alla har samma tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de ser att gruppen inte fungerar. Alla förskolor tar hjÀlp av externa insatser i form av handledning nÀr de anser att deras egen kunskap inte rÀcker till och alla pedagoger sÀger att de arbetar med integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd. En skillnad som framkommit Àr att en av förskolorna anvÀnder sig av ÄtgÀrdsprogram och pÄ sÄ satt bedömer de barnen medan de andra inte gör det. Andra skillnader som framkommit Àr nÀr pedagogerna vÀljer att ta kontakt med de externa insatserna samt att det Àr olika personer som skriver dokumenten pÄ de skilda förskolorna. Den tidigare forskning som vi valt att analysera materialet utifrÄn Àr frÄn mÄnga olika forskare, frÄn Är 1993.Vi har frÄn början utgÄtt frÄn Kristian Lutz avhandlingar som tar upp samma omrÄde (arbetssÀtt och vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd) som vi har undersökt.

Omkring 100 personer i Sverige dör varje Är av vÄld. En av tio förövare till dessa dÄd Àr kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gÀllande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt vÄld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 mÀn och 43 kvinnor, dömda för mord, drÄp eller vÄllande till annans död mellan Ären 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen frÀmst gÀllande variabler före och delvis efter brottet.

Anknytning kallas de kÀnslomÀssiga band som utvecklas mellan mÀnniskor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets förÀldrar har betydelse för individens hÀlso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika anknytningsstilar. Den anknytningsstil en person har, kan förÀndras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika anknytningsstilar samt vad som kan ses underlÀtta och försvÄra anknytningstrygghet.

Bakgrund: MÀns vÄld mot kvinnor förekommer i hela vÀrlden. För att upptÀcka de kvinnor som blir utsatta för vÄld Àr det viktigt att vÄga stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring att stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd pÄ en akutmottagning. Metod: Denna studie hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med Ätta sjuksköterskor pÄ en akutmottagning i mellansverige.Resultat: Sjuksköterskorna pÄ akutmottagningen kÀnde överlag att de inte hade tillrÀckligt med utbildning och beredskap för kÀnna sig trygga med att stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd.

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hÀlsofrÀmjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra omrÄden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra mÀn och tvÄ kvinnor, pÄ ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hÀlsofrÀmjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemÄl om utveckling, bland annat vad gÀller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga omrÄden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsomrÄden skilde sig Ät mellan informanterna. De menade att det faktum att de hÀlsofrÀmjande insatserna Àr förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvÄra ett möjliggörande av en integrering.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Syftet Àr att undersöka orsakerna till varför före detta alkoholberoende kvinnor valde att förÀndra sina liv och hur de fÄtt livet att fungera nyktert. FrÄgestÀllningarna Àr: ? Vilka har varit de bidragande orsakerna till att kvinnorna valde att förÀndra sina liv? ? Har det varit behandlingen, den eventuella eftervÄrden eller andra faktorer som hjÀlpt kvinnorna till ett nyktert leverne?? PÄ vilket sÀtt ser kvinnorna annorlunda pÄ sig sjÀlva och sin kvinnlighet, före och efter behandlingen?Studiens har gjorts genom en kvalitativ metod som bestÄtt av sju intervjuer med kvinnor ur passande mÄlgrupp. Analysen har gjorts utifrÄn tre teman, behandling, nykterheten i vardagen och kvinnlighet. De teorier som anvÀnts har varit genusperspektiv, Kasam, Coping och Bourdieus begrepp kapital, habitus och fÀlt.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje Är insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion pÄ grund av de fysiska och psykiska förÀndringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen Àr de i behov av relevant stöd av den vÄrdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd frÄn vÄrdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.

Bakgrund: Risken för att drabbas av depression nÄgon gÄng i livet Àr 50 % för kvinnor och 20 % för mÀn. Orsaken till varför en depression utvecklas hos en del mÀnniskor kan bero pÄ olika faktorer, sÄ som Àrftlighet och av olika pÄfrestningar under uppvÀxten. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser hos mÀn och kvinnor som lever med depression. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det visade sig att depression var nÄgot individuellt.

Folat Àr ett B-vitamin som behövs för vÄr blodbildning och cellens ÀmnesomsÀttning. En brist pÄ folat ger anemi och har ett samband med risken för missbildningar av ryggmÀrgen, neuralrörsdefekter (NRD). Folat finns bland annat i gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter samt frukt och bÀr. Syntetiskt framstÀllt kallas det för folsyra och dÄ har det en större biotillgÀnglighet. Ett tillskott med folsyra pÄ 400 ?g rekommenderas av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen till alla kvinnor i barnafödande Älder och för gravida under graviditetens första trimester för att minska risken för ryggmÀrgsbrÄck hos foster.Enligt Riksmaten 2010- 2011 Àr intaget av folat genom kosten lÄgt i Sverige, speciellt bland unga kvinnor upp till 30 Är.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort och allvarligt samhÀllsproblem och en vardagsverklighet för mÄnga kvinnor. En del vÄldsutsatta kvinnor blir placerade pÄ skyddade boenden för att fÄ skydd, stöd och hjÀlp.Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att undersöka förestÀllningar hos personal pÄ skyddat boende gÀllande placerade vÄldsutsatta kvinnor. FrÄgestÀllningar som stÀllts Àr:Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas bakgrund och situation?Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig pÄ boendet?Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna?Sex semistrukturerade intervjuer med personal pÄ ett skyddat boende har utförts.Resultatet visar att det inte gÄr att beskriva vÄldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utlÀndsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nÀtverk samt att dessa kvinnor Àr mindre integrerade i samhÀllet vilket medför fler problem. Det framkommer Àven att de placerade kvinnorna har ett behov att fÄ hjÀlp med krisbearbetning samt med praktisk hjÀlp.

Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor Àr bröstcancer. I Sverige diagnostiseras 15-20 kvinnor varje dag. För att kunna ge en god omvÄrdnad behövs det kunskap om kvinnornas olika upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter stÀlld bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Denna studie tar upp betydelsen av att den empatiserande personen har liknande erfarenheter som mÄlpersonen och Àven betydelsen av könstillhörighet har för förmÄgan till empati. Metoden för att undersöka detta bestod av att visa ett filmklipp och efter detta fick deltagarna besvara en frÄga utifrÄn deras upplevelser av filmklippet. Deltagare var psykologistudenter och anstÀllda pÄ en pappersindustri. Studien visade pÄ ett signifikant resultat till att kvinnor utan barn hade högre grad av empati Àn mÀn utan barn och en tendens till att liknande erfarenheter hos empatisör och mÄlperson ökade empatin för mÀn men inte för kvinnor. Att kvinnor visar mer empati Àn mÀn finns det tidigare forskning som stödjer.

Bakgrund: I Sverige förekom det 2008 över 20 000 anmÀlda fall dÀr kvinnor blivit misshandlade. En omfattande studie utförd i Norge visade att över en fjÀrdedel av kvinnorna varit/Àr utsatta för partnerrelaterat vÄld. Kvinnor utsatta för partnerrelaterat vÄld söker ofta hjÀlp inom hÀlso- och sjukvÄrden nÀr de har blivit misshandlade. HÀlso- och sjukvÄrden har dock bristande rutiner att upptÀcka kvinnomisshandel och vÄrdpersonalen saknar kunskap om hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat vÄld skall bemötas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat vÄld upplever bemötandet av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal.

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen Älder bestÀmmer de sig för att inte lÀngre delta. Deras förÀldrar Àr fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger pÄ fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla Àr uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berÀttar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrÄn kyrkan.Resultatet Àr sedan uppdelat i tre kategorier: VÀrderingar, omsorg och gudsbild.