Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella portrÀtteringen av pojkar/mÀn och flickor/kvinnor i en lÀsebokserie bestÄende av tre lÀseböcker. LÀseboksserien anvÀnds vid lÀsinlÀrning i svenska i grundskolans tidigare Är och Àr utformad efter lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de förestÀllningar om manligt och kvinnligt, sÄsom de förmedlas genom lÀseböckerna befÀster eller bryter mot den rÄdande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med bÄde kvantitativa och kvalitativa inslag, dÀr fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhÀllsomrÄden mÀn och kvinnor avbildas, vilka kÀnslor och egenskaper mÀn och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som anvÀnds i portrÀtteringen av mÀn och kvinnor. Studiens resultat Àr inte entydigt dÄ de förestÀllningar om mÀn och kvinnor som synliggörs i lÀseböckerna bÄde kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befÀsta dem.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det Àr sÄ fÄ kvinnor som Àr chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer Àr normen och dÀrför baseras dagens ledarskapsteori pÄ mÀns vÀrderingar och uppfattningar. Detta leder till att mÄnga av dagens organisationskulturer har en manlig prÀgel som inte slÀpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de Àr svÄrigheter och hinder som kan uppstÄ för kvinnor nÀr de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriÀrer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nÄ en ledande position samt hur kultur pÄverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan pÄverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svÄrt eller omöjligt att klÀttra högre upp inom en hierarki.Studien Àr Àven genomförd med en kvalitativ metod dÄ fyra kvinnliga chefer har intervjuats.

Bakgrund: Anorexia nervosa Àr en störning som kÀnnetecknas som avsiktlig viktnedgÄng, framkallad och vidmakthÄllen av patienten sjÀlv. Dessa patienter saknar sjukdomsinsikt vilket förvÀrrar relationen mellan dem och vÄrdpersonalen. Sjukdomen har tre olika faser i utvecklingen och drabbar frÀmst flickor i Äldrarna 12-20 Är. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa upplever mötet med vÄrdpersonalen. Metod: En litteraturstudie som baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker utfördes.

Studiens syfte var att undersöka hur de kvinnor som utsatts för hedersrelaterat vÄld kÀnner sig efter att ha bott pÄ ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhÀllet. Hur mÄr de och hur ser deras vardag ut? Metoden som anvÀndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra kvinnor. Resultatet analyseras med hjÀlp av teorierna KASAM och Exitteorin samt relevant kunskap och tidigare forskning.

Studien syftar till att identifiera faktorer vilka kan frÀmja ett ökat turismföretagande.Det Àr en kvalitativ studie som frÀmst baseras pÄ 21 intervjuer som genomförts inomdet omrÄde som den empiriska delen av studien omfattar, Destination LÀckö Kinnekulle,vilket innefattar Götene och Lidköping med omnejd.Studien visar att de flesta insatser som genomförts har viss positiv inverkan förturismnÀringen, men pÄ olika sÀtt. TurismnÀringen Àr omfattande och pÄverkas av mÄngaaspekter i samhÀllet. De som frÀmst startat turismföretag Àr inom studien kvinnor som drivsav ett brinnande intresse och som ser företagandet mer som en livsstil. Turismföretagarnabesitter sjÀlva kunskap, kreativitet och förmÄga att driva verksamheten. De efterfrÄgar stödoch konkreta nÀtverk frÀmst rörande marknadsföring, finansiering och alla de regelverk somomgÀrdar turismföretagare.

Diabetes Ă€r idag ett stort folkhĂ€lsoproblem. Över 170 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden lever med sjukdomen och av dessa Ă€r 90 % personer med typ II diabetes. Under de senaste Ă„ren har förekomsten av typ II diabetiker ökat markant över hela vĂ€rlden. Att leva med sjukdomen diabetes krĂ€ver betydande insatser och kunskaper. Det innebĂ€r Ă€ven krav pĂ„ regelbunden livsföring och aktiv egenvĂ„rd.

Denna studie undersöker inkomströrligheten i kvinnliga och manliga branscher för att se ifall möjligheterna till en god inkomstutveckling skiljer sig Ă„t i de olika branscherna. Dessutom analyseras undergrupper i de bĂ„da branscherna, framförallt kvinnor och mĂ€n. Studien utnyttjar LINDA-databasen, vilken innehĂ„ller en stor mĂ€ngd data frĂ„n den svenska populationen.ÖvergĂ„ngsmatriser och Logitodds-skattningar har anvĂ€nts för att analysera inkomströrligheten över perioden 1994-2004. Resultaten tyder pĂ„ att individer i manliga branscher har en bĂ€ttre inkomstutveckling Ă€n de i kvinnliga branscher. Det fĂ„tal kvinnor som befinner sig i manliga branscher har en markant bĂ€ttre möjlighet till karriĂ€r Ă€n kvinnor i kvinnliga branscher.

Det Ă€r svĂ„rt för kvinnor att nĂ„ högre positioner i samhĂ€llet och det behövs sĂ€rskilda utbildningar, och sĂ€rskilda verktyg, för att kvinnor ska fĂ„ likvĂ€rdiga möjligheter som mĂ€n att bli chefer. LuleĂ„ tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. Vi vill undersöka att dessa kvinnor upplever att de fĂ„tt ökade sociala nĂ€tverk och/eller karriĂ€rmöjligheter? Är mentorskap och nĂ€tverksbyggande verktyg som kan förbĂ€ttra kvinnors karriĂ€rmöjligheter? Metoden var kvalitativ eftersom vi var ute efter deltagarnas upplevelser av utbildningen samt nĂ€tverksbyggandets och mentorskapets eventuella effekter. De flesta av kvinnorna i ledarutbildningen skapade sig större nĂ€tverk i samband med utbildningen.

Höftfrakturer bland Àldre personer Àr en fruktad komplikation inom vÄrden. Utfallet av dessa frakturer var ofta dÄligt men det gÄr att förebygga. De flesta som drabbas av höftfrakturer Àr postmenopausala kvinnor med osteoporos. Syftet med vÄr studie var att sammanfatta omvÄrdnadsinterventioner som kan förebygga höftfrakturer hos Àldre kvinnor med osteoporos och trender inom omrÄdet. Metoden för vÄr studie var systematisk litteraturöversikt.

Dagens Àldreomsorg Àr inne i ett spÀnnande skede med privatisering och förÀndringsarbete av den traditionella Àldreomsorgen. I detta arbete görs en kort Äterblick bakÄt i tiden med bland annat FattigvÄrdsförordningen 1871, FattigvÄrdslag1918, Lagen om socialhjÀlp1956 och socialtjÀnstlagen (SoL) 1982 dÀr vi ser att det har det hÀnt mycket inom Àldreomsorgen genom Ären. Denna uppsats kommer att handla om hur fyra kvinnor vill ha den framtida Àldreomsorgen för egen del. Detta görs genom att intervjuer om deras personliga erfarenhet, yrkesmÀssiga erfarenhet och deras uppfattning om dagen Àldre och Àldreomsorg samt att det görs en analys utifrÄn Maslows motivationsteori och behovspyramid. Slutsatsen blir att det finns sju nivÄer som mina informanter tar upp som viktiga saker för den framtida Àldreomsorgen.

Bakgrund: Globalt sett Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen Àr kirurgi, framförallt mastektomi som innebÀr att ett eller bÄda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet Àr det vanligt att kvinnors psykiska vÀlmÄende pÄverkas.Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgÄtt mastektomi.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsÀtt tillÀmpas och data analyserades genom en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framtrÀdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. UtifrÄn kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förÀndrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och kÀnsla av att vara könlös.Slutsats: Kvinnor som genomgÄtt mastektomi upplevde bÄde psykisk och fysisk pÄverkan.

Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sÀllan om de risker det kan medföra dÄ det gÄr till överdrift. Det skapar en komplex situation dÄ trÀning och att vara ?hÀlsosam? i huvudsak framstÄr som nÄgot positivt. Dagens unga kvinnor trÀnar allt mer, och Àr den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av Àtstörningar, psykisk ohÀlsa och trÀningsberoende. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som trÀnar mer Àn rekommenderat.

Bakgrund: Sjukdomen anorexia nervosa uppmÀrksammades redan pÄ 1600-talet. Den karaktÀriseras av en uthÄllig och beslutsam strÀvan efter viktnedgÄng. Det Àr fler kvinnor Àn mÀn som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. UngefÀr 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen anorexia nervosa fÄr ett förlopp som pÄgÄr hela livet.

Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervÄrd av ungdomar som Àr familjehemsplacerade dÄ de blir myndiga. För att uppnÄ syftet gjordes en redogörelse för den rÀttsliga regleringen av eftervÄrden samt hur eventuella förberedande insatser för vÄrdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades Àven hur socialtjÀnsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. BÄde en juridisk och rÀttsociologisk metod anvÀndes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrÄn ett empowerment perspektiv.