Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Beckman, J & Nilsson, M. Symtom och hÀlsorelaterad livskvalitet med angina pectoris kopplat till kropp-sjÀl, ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie. Examensarbete i OmvÄrdnad. 15 högskolepoÀng .Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva symtom och hÀlsorelaterad livskvalitet med angina pectoris ur ett genusperspektiv kopplat till mÀnniskodimensionerna, kropp-sjÀl. Metoden som anvÀnds Àr sökning av relevant litteratur databas Pubmed och Cinahl, vilket resuterar i ett urval av kvantitativa artiklar som granskas enligt Polit & Beck (2001).

SkönlitterÀra texter bidrar till att definiera vilka sociala identiteter, och dÀrmed könsroller, som Àr möjliga i samhÀllet (Fairclough 2010:75). Undersökningen syftar till att medvetandegöra hur könsroller, och maktstrukturer mellan dessa, reproduceras genom den grammatiska kodningen av romanpersoner i spÀnningslitteratur.Genom en anpassad systemisk-funktionell transitivitetsanalys (Halliday 2004) undersöks mÀns och kvinnors dynamiska potential, samt deras processers riktning och agentivitet. DÀrtill analyseras i vilken utstrÀckning mÀn och kvinnor nyttjar talarutrymmet i texten.Materialet bestÄr av spÀnningssekvenser ur tre romaner av Camilla LÀckberg, Stieg Larsson och Lars Kepler.Resultaten visar att kvinnor i processfördelningen framstÄr som mer dynamiska Àn mÀn, men att mÀns processer i större utstrÀckning riktar sig mot yttre deltagare och pÄverkar dessa. Kvinnor blir oftare föremÄl för andras processer och pÄverkas i lika stor mÄn som de sjÀlva kan pÄverka. MÀn dominerar Àven talarutrymmet.Slutsatsen blir att Àven om kvinnor framstÄr som mer dynamiska Àn mÀn, framstÄr mÀn som mer handlingskraftiga och förmögna till pÄverkan Àn kvinnor..

Sexuella beteendeproblem hos barn Àr ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i Äldern sex till tolv Är och vilka insatser som finns att tillgÄ för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill Àven fÄ mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjÀnstemÀn som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke. Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos bÄde pojkar och flickor och att det bÄde finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem pÄ mÄnga sÀtt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende.

Bakgrund: Urininkontinens innebÀr ett ofrivilligt lÀckage frÄn urinblÄsan och betraktas som en naturlig del av Äldrande, bÄde ur sjuksköterske- och patientperspektiv. Prevalensen av urininkontinens Àr störst hos Àldre kvinnor, men förekommer Àven hos yngre kvinnor. Sjuksköterskor anser att den egna kunskapen om urininkontinens behöver utökas. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturstudie utfördes dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades enligt Evans (2002) analysmetod.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med lÄngvarig smÀrta.En kvalitativ metod valdes dÀr öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. SmÀrtan skulle ha varat mer Àn tre mÄnader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda pÄ smÀrtenhet det gÄngna Äret. Som analys metod valdes innehÄlls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "FörÀndringar Àr nödvÀndiga för att klara aktivitet", "Det Àr viktigt att behÄlla rutiner i vardagen", "Att göra saker som Àr vÀrdefulla trots smÀrta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begrÀnsade i sina aktiviteter samt att de har fÄtt anpassa dem pÄ grund av sin smÀrta.

Enligt World Health Organization berÀknas depression vara den andra största sjukdomsorsaken i vÀstvÀrlden Är 2020. MÀn och kvinnor har olika upplevelser och uttryckssÀtt vid depression. Kvinnor visar sina kÀnslor tydligare Àn mÀn, vilket kan leda till att mÀns upplevelser av depression kan förbises. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva mÀn respektive kvinnors upplevelser av depression för att sjuksköterskan ska fÄ en djupare förstÄelse för depression ur ett genusperspektiv. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Denna uppsats belyser frÄgan om hur det sÀrskilda stödet pÄ en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lÀrare. Vi försöker Àven definiera begreppet ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lÀrare samt genom en enkÀtundersökning av elever i tre klasser pÄ skolan.Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjÀrde rektorsomrÄde behöver förbÀttra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av sÀrskilt stöd. SÄ var Àven fallet för den skola dÀr undersökningen gjordes.Det resultat vi fick genom vÄra undersökningar pÄvisade att lÀrare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser pÄ omrÄdet överlag.

I denna studie har vi sökt svara pÄ frÄgan angÄende hur unga kvinnor ser pÄ sig sjÀlva och sin roll i samhÀllet. Detta har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och sjÀlvbild.Datainsamlingen utfördes med hjÀlp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i Äldrarna 17 till 23 som pÄ olika sÀtt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar pÄ personlig utveckling med hjÀlp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som Àr en terapeut pÄ Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrÄn Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptÀckter vi har gjort visar att informanterna upprÀtthÄller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhÀllet.

De interna faktorerna Àr vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriÀr och klÀttra pÄ den hierarkiska stegen. FrÀmst Àr det de interna faktorerna utmaning, intresse samt mÄlet att utvecklas som Àr aktuella för respondenterna. Emellertid har Àven den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt pÄ drivkraften att göra karriÀr..

???Syftet med studien Àr att jÀmföra matematiklÀromedel frÄn runt Är 1900 skrivna av kvinnor med lÀromedel skrivna av mÀn. I studien analyseras fem matematiklÀromedel varav tre skrevs av kvinnor och tvÄ skrevs av mÀn. Min frÄgestÀllning belyser vad som mÀrker ut de olika lÀroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika lÀromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor.Jag fann endast tre kvinnor som gav ut lÀromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas lÀromedel jag dÀrför valde att studera. Jag valde dessutom att studera lÀromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer dÄ jag upplevde att deras lÀromedel var relevanta i min undersökning.Jag anvÀnde mig av metoden textanalys i min undersökning.

Vi har intervjuat sju personer pÄ höga toppositioner i Sverige för att frÄga dem omderas syn pÄ hinder, möjligheter och jÀmstÀlldhet i deras karriÀrer. VÄr urvalsgruppbestÄr av fyra kvinnor och tre mÀn. Syftet och bakgrunden till vÄr studie Àr attundersöka hur begreppet karriÀr anvÀnds och varför kvinnor i sÄ pass litenutstrÀckning finns representerade pÄ högre ledarpositioner. Den teoretiska referensramsom legat till grund för vÄrt arbete Àr Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), GiseleAsplund (1984) och flera andra uppföljare inom omrÄdet sÄ som Anna Wahl (2003),Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ stÄndpunktoch har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fÄnga upp variationen ide olika individernas berÀttelser.Resultaten visar att bÄde mÀnnen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriÀr dÄ deförknippar begreppet till nÄgot negativt.

Syftet med studien var att undersöka skillader mellan förhör via chatt och som förhör ansikte mot ansikte. Evenuella skillnader mellan kvinnor och mÀn undersöktes ocksÄ. I studien deltog 64 deltagare varav 32 mÀn och 32 kvinnor. Deltagarna var 19 till 32 Är (M= 22,89, SD= 2, 92). Deltagarna fick bevittna ett brott via en videosekvens och sedan genomgÄ ett förhör, antingen ansikte mot ansikte eller via chatt.Förhörsteknikerna gav likvÀrdiga resultat vad gÀllde desinformationseffekt och antal korrekta vittnesuppgifter.

Tidigare forskning har visat att kvinnor Àr förfördelade i vÄrden i jÀmförelse med mÀn. De fÄr till exempel sÀmre vÄrd vid symtom av hjÀrtinfarkt. I hÀlso- och sjukvÄrdslagen stÄr det att alla mÀnniskor ska fÄ likvÀrdig vÄrd oavsett kön. Studiens syfte var att ta reda pÄ om det fanns skillnader mellan mÀn och kvinnor gÀllande problem i aktivitetsutförandet och i arbetsterapeutiska interventioner hos patienter med makuladegeneration. Metoden som anvÀndes var journalgranskning dÀr journaler med 30 mÀn och 30 kvinnor granskades.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det Àr att leva med Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data inhÀmtades frÄn databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet baserades pÄ 14 evidensbaserade artiklar. Resultat: Kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom hade större risk att utveckla Ängest och depression jÀmfört med normalpopulationen, orsaken till detta Àr inte klarlagd forskarnas Äsikter gÄr isÀr.