Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 pÄ C-nivÄ vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska mÀn som vÀljer att inte ha barn. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver kvinnor och mÀn sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som vÀljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som vÀljer att inte ha barn pÄ bemötandet frÄn omgivningen? Studien Àr kvalitativ dÀr grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stÀmpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och mÀn som vÀljer att inte ha barn, i olika grad beroende pÄ sammanhang, blir ifrÄgasatta och fÄr möta negativa reaktioner frÄn omgivningen.

I denna uppsats har vi utgÄtt frÄn bakgrundsmaterial som visar pÄ att Malmö stads stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser personer med missbruk bör fÄ och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgÄngspunkt har syftet varit att ta reda pÄ vilka följderna blir för personer med missbruksproblem under institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser pÄverkar personer i missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig drogfrihet. För att ta reda pÄ detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal frÄn tvÄ institutioner som bedriver missbruksbehandling. VÄra huvudresultat visade att det Àr stora skillnader i om personer i missbruk ges rÀtt förutsÀttningar för en varaktig drogfrihet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnader i antalet vÀnskapsrelationer mellan kvinnor och mÀn, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende pÄ hur ofta individerna trÀffar sina vÀnner kan hjÀlpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vÀnskap Àr utifrÄn olika vÀnskapsdefinitioner, samt varför vi har vÀnner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och mÀn agerar pÄ olika sÀtt i samhÀllet, samt relationen mellan vÀnskap och genus. Korstabeller och en multipel linjÀr regressionsanalys har genomförts pÄ datamaterialet som Àr hÀmtat ifrÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhÄllanden som exempelvis vÀnner, familj, utbildning och arbetsförhÄllanden.

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohÀlsa jÀmfört med mÀn samtidigt som de Àr sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin psykiska ohÀlsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgÄtt frÄn min frÄgestÀllning; Vad kÀnnetecknar kvinnors ohÀlsa? Vilka omstÀndigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohÀlsa? Vad innebÀr arbetslivet för kvinnors ohÀlsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohÀlsa? Spelar ansvarstagande nÄgon roll för kvinnors ohÀlsa och sjukskrivning? Jag har anvÀnt grundad teori som metod för mitt arbete dÄ jag ville fÄ fatt i kvinnornas egen bild av sin ohÀlsa, utan att utgÄ frÄn nÄgon bestÀmd teori. För att fÄ fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla Àr eller har varit sjukskrivna.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag fÄr cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd frÄn vÄrdpersonalen dÄ de fÄtt diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vÄrdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en kÀnsla av kontroll. Det kÀnslomÀssiga stödet kunde lÀtta den stress som en del kvinnor kÀnde i samband med sjukdomen. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation.

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrÄn klienten sjÀlv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden anvÀnds i studien. Resultatet visar pÄ att upplevelsen i rollen som personligt ombud Àr det viktigt att jobba för klienten, pÄ dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemÄl. Att visa för klienten pÄ vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhÀllet utan att ta makten ifrÄn klienterna Àr viktigt.

Bakgrund: Bröstcancer Àr en sjukdom som drabbar allt fler kvinnor vÀrlden över, men samtidigt minskar antalet dödsfall pÄ grund av sÀkrare diagnostiska metoder och behandlingsmöjligheter. Utöver konventionell mammografi har MR-mammografi vuxit fram och Àr idag en etablerad metod inom bröstcancerdiagnostiken. Syfte: Syftet Àr att belysa MR-mammografins betydelse för kvinnor som undersöks i avseende att utesluta eller upptÀcka bröstcancer. Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturöversikt dÀr forskningsmaterial ur vetenskapliga artiklar granskades och sammanstÀlldes. Resultat: Kvinnor med förhöjd bröstcancerrisk gynnas av att genomgÄ MR-mammografi.

SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes vilka bemÀstringsstrategier som förekom hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer, samt vilken bemÀstringsstrategi som var den vanligaste hos dessa kvinnor. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Publishing söktes fulltextartiklar som innehöll uppgifter om bröstcancerdrabbade kvinnors bemÀstringsstrategier under sjukdomstiden. Av 43 lÀsta arbeten medtogs slutligen bÄde kvantitativa (n = 14) och kvalitativa (n = 11) artiklar i studien och dessa undergick kvalitetsgranskning utifrÄn sÀrskilda granskningsmallar. Artiklarna hade god kvalitet. PÄ basen av de 25 vetenskapliga artiklarna befanns kvinnor med diagnostiserad bröstcancer anvÀnde sig av olika bemÀstringsstrategier dÀr stöd och kampanda var de vanligast förekommande.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet Àr skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol Äret innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner pÄ sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvÀndning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 frÄn mödravÄrden i Mellansverige.

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förÀndrad i samband med sjukdomen och den pÄverkar bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. MÄnga kvinnor upplever att personer i deras nÀrhet inte tar deras sjukdom pÄ allvar dÄ de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kÀmpar varje dag mot osynliga symtom som begrÀnsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har anvÀnts Àr litteraturstudie med kvalitativ ansats.

This essay examines how a group of five youths? self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. Arbetslinjen that could be translated into the work model or the work line influences and is a necessity for the Swedish welfare system. With a hermeneutic scientific philosophical position the method used to examine this has been to interview the youths, in the age of 18-25, individually.

Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Detta nya moderna och mÄngkulturella samhÀlle förÀndras bÄde lokalt och globalt. Medier spelar en viktig roll i denna process. UtifrÄn ett postkolonialt feministiskt perspektiv undersöker denna uppsats mediekonsumtionen hos tio persiska kvinnor i Malmö. Hur denna konsumtion avspeglar sig i kvinnornas identitetsförhandlingar, etniska hÀrkomst samt deras kulturella och transnationella position i samhÀllet.

En stor del av det höga antalet lÄngtidssjukskrivna utgörs av personer drabbade av stressrelaterad psykisk ohÀlsa. PÄ vÄr företagshÀlsovÄrd som betjÀnar anstÀllda inom IT- och högteknologisk verksamhet fördubblades antalet besök för stressrelaterade symtom mellan 2001 och 2002. Symtombilden Àr komplex och kunskapen om behandling begrÀnsad. Mot bakgrund av detta har jag granskat en grupp patienter som sökt för stress avseende sjukdomssymtom, Äsikt om orsaker till symtomen, behandling och utfall av behandlingen samt syn pÄ företagshÀlsovÄrdens och arbetsgivarens ÄtgÀrder. Jag har ocksÄ frÄgat om sjukdomsperioden medfört nÄgon kunskap/erfarenhet som anvÀnds att undvika liknande besvÀr igen.Syfte:Att erhÄlla ökad kÀnnedom om patienter med stressrelaterade symtom och utifrÄn denna kunskap kunna förbÀttra omhÀndertagandet.Undersökt grupp och metod: 62 patienter som sökte för första gÄngen 2001 07 01 ? 2002 06 30 granskades via journalgenomgÄng och enkÀt (svarsfrekvens 67%).