Anette Dalling. (2007). Uppfattningar om sambandet mellan fonologisk försening och lÀs- och skrivsvÄrigheter (Perceptions of the link between phonological speech delay and reading and writing difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med följande arbete Àr att förklara sambandet mellan fonologisk försening och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metod Arbetet ger en dels en historisk överblick av fonologi och dels en översikt av den forskning som finns i dag om sambandet mellan fonologisk försening och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med hjÀlp av intervjuer ville jag se vilka kompetenser, erfarenheter och metoder specialpedagoger med vidareutbildning inom tal- och sprÄk har för att upptÀcka och förebygga för de fonologiskt försenade barnen.

Kvinnor har under lÄng tid arbetat för fred vÀrlden över och kopplingen mellan kvinnorörelsen och fredsrörelsen Àr stark. Den poststrukturalistiska feministen Nira Yuval-Davis har sammanstÀllt tre förklaringar till varför kvinnor arbetar med fred och varför de ofta vÀljer att göra detta i fredsorganisationer för enbart kvinnor. I denna teoriprövande studie har jag testat denna förklaringsmodell dels pÄ det israeliska samhÀllet, dels pÄ fem olika fredsorienterade kvinnoorganisationer i Israel för att se om förklaringarna infrias eller kan förkastas.Undersökningen har visat att Yuval-Davis samtliga förklaringar infrias. Enligt den första förklaringen kan kvinnor, trots den allmÀnna vÀrnplikten i Israel, anses tillhöra det civila samhÀllet vilket innebÀr att de har möjlighet att arbeta för fred. Enligt den andra förklaringen vÀljer israeliska kvinnor att arbeta med fred i kvinnoorganisationer eftersom de diskrimineras i organisationer för bÄde mÀn och kvinnor.

SammanfattningBakgrund: I Halmstad har omrÄdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjÀnst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemÄl frÄn politikerna och frÄn brukarna. Studiens fokusering Àr brukarnas efterfrÄgan och de politiska mÄlen för den kommunala hemtjÀnsten.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjÀnstens insatser kan förstÄs utifrÄn omrÄdeschefers perspektiv.Metod: Den metod vi har valt för att kunna fÄ en förstÄelse för omrÄdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner.Resultat: OmrÄdescheferna uppfattar att det finns en efterfrÄgan av de Äterkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrÄgan frÄn brukarna pÄ andra insatser som beror pÄ t.ex. tillfÀlliga hÀndelser eller önskemÄl. Det finns dessutom en efterfrÄgan pÄ en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet frÄn brukarna.

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhÀllsproblem. Inom sÄvÀl den Àmnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn pÄ kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrÄn frÄgestÀllningar om deras arbetssÀtt, attityder, vÀrderingar och syn pÄ kvinnligheter. För att fÄ förstÄelse av fenomenets komplexitet anvÀndes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism.

Anorexia nervosa Àr en vanlig Àtstörning och drabbar oftast tonÄrstjejer. Det finns ingen förklaring till varför en person utvecklar anorexia nervosa, dÀremot Àr det en del faktorer som Àr vanligt förekommande. Det kan handla om framstÀllningen av det kvinnliga och manliga idealen i samhÀllet, men Àven om personens lÄga sjÀlvkÀnsla och behovet av kontroll. Eftersom det Àr vanligast att utveckla anorexia nervosa i puberteten vill vi se vilken kunskap elevhÀlsovÄrden, det vill sÀga skolsköterskor och kuratorer, pÄ högstadieskolor i Malmö har. NÄgot som vi vill undersöka Àr om skolorna har nÄgra förebyggande insatser gÀllande anorexia nervosa.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhÀllelig förstÄelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom sprÄket i sociala samspel mellan mÀnniskor dÀr sÀrskilda begrepp och termer ligger till grund för förstÄelsen av denna vÄldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrÀdare, inom sÄ vÀl offentlig som ideell organisation, förstÄr och tolkar mÀns vÄld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp sÄsom vÄld, offer och förövare. Föreliggande studie pÄvisar att deltagarnas tolkning och förstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer pÄverkas pÄ olika sÀtt, bland annat genom organisatoriska förutsÀttningar.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmÀnna debatten har det pÄ senare tid dock handlat om att Sveriges och i-lÀndernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovÀrdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete, sÄ undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förÀndrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks Àven hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut pÄ omrÄdet Àr Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

Syftet med studien har varit att fÄ fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för vÄld inÀra relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandlinginom kommunal familjerÄdgivning/krismottagning.En kvalitativ studie gjordes utifrÄn data frÄn tvÄ olika verksamheter. Tre kvinnor svarade pÄ öppnaenkÀtfrÄgor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades medinnehÄllsanalys.Resultaten beskrevs utifrÄn kategorierna: Den vÀrdefulla gruppen, En dömande omvÀrld, Upplevdabrister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi.Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket vÀrdefull, att det Àr viktigtatt behandlingen Àr tillrÀckligt lÄng och att individuell psykoterapi bör erbjudas eftergruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör dÀrmed göras lÀngre och kan Àven förbÀttras genom attlÀgga till interventioner utifrÄn KBT..

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje Är. Ett cancerbesked innebÀr ett förÀndrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgÄng. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjÀlp oftare Àn mÀn, detta sÀgs bero pÄ att kvinnor har lÀttare att erkÀnna sig sjÀlva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i hur mÀn och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön pÄverkade bedömningen. Ett urval pÄ 108 yrkesarbetande mÀn och kvinnor frÄn tvÄ sektorer valdes ut, deltagarna lÀste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hÀlsa gradvis försÀmras pÄ grund av ökad arbetsbelastning. En flervÀgs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av mÄlpersonens arbetsbörda, ohÀlsa och hjÀlpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att mÀn uppfattade en kvinnlig kollegas ohÀlsa och hjÀlpbehov som större Àn en manlig kollegas.

Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur sex unga kvinnor sÄg pÄ trÀning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag anvÀnt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i Äldrarna 18 till 20 Är, samt litteraturstudier. Min frÄgestÀllning var hur dessa unga kvinnor sÄg pÄ kroppen och trÀning, men Àven hur de sÄg pÄ trÀning och femininitet. I min analys av min empiri har jag anvÀnt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och Àven viktigt i mÄnga fall att vara kvinnlig pÄ gymmet, för att hÀvda sin kvinnliga könsidentitet.

Forskning har visat att den psykiska ohÀlsan bland unga i Sverige har ökat och det Àr viktigt att problematik uppmÀrksammas tidigt sÄ att rÀtt hjÀlp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har Ätta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som Àr verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och med hjÀlp av mammografi kan bröstcancer upptÀckas i ett tidigt skede. Mammografi Àr dock inte alltid Àr den bÀsta modaliteten att diagnostisera bröstcancer med eller för att bedöma cancern. Vilka kvinnor Àr det egentligen som fÄr magnetresonansetomografi som en kompletterande undersökning ellersom screening? Genom denna litteraturstudie har vi sammanstÀllt detta. MRT som komplement till mammografi kan anvÀndas bland annat för kvinnor som har en kÀnd Àrftlig faktor att utveckla bröstcancer.

Syftet Àr att jag i min religionsdidaktiska studie ska undersöka hur kvinnor framstÀlls i jÀmförelse med mÀn i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen. Om det nu finns en skev fördelning gÀllande det bild- och textmaterial som finns, hur kan man dÄ förklara det? Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ i vilken mÄn dessa fyra lÀroböcker i religionskunskap kan uppfylla genusaspekten, dÄ det stÄr i kursplanerna att ?skolan aktivt och medvetet skall frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀtt och möjligheter?.I uppsatsen utgÄr jag frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur framstÀlls mÀn respektive kvinnor i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen?Blir kvinnor och mÀn i lika hög grad representerade i text och bild?Om det finns en skev fördelning gÀllande representationen av mÀn och kvinnor i bild- och textmaterialet, hur ska man förklara detta? .