Hos barn och ungdomar Àr psykisk ohÀlsa ett stort folkhÀlsoproblem och de senaste 20 Ären har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ÀndÄ Àr suicid den vanligaste dödsorsaken bland mÀn i Äldersgruppen 15-44 Är och bland kvinnor i denna Äldersgrupp Àr det den nÀst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i Äldern 1-14 Är, begick suicid i Sverige Är 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohÀlsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens instÀllning och kunskap om psykisk hÀlsa och suicid.

Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som Àr eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjÀlp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt ? egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehÄller Àven intervjuer med tvÄ chefer som pÄ olika sÀtt arbetar med hemlöshetsfrÄgor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förstÄelse för myndighetsperspektiven. Den allmÀnna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sÀtta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare.

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Syftet med studien Àr att beskriva vilka insatser samhÀllet sÀtter in för de hemlösa samt hur dessa individer upplever dessa insatser. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka skillnader det finns mellan hemlösa kvinnor respektive mÀn, intressant Àr Àven hur livet ser ut efter hemlösheten. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr studien bestÄr utav fyra halvstrukturerade intervjuer gjorda med mÀnniskor som tidigare varit hemlösa.Resultatet visar att det finns hjÀlp att fÄ ifrÄn samhÀllet om man vill ta emot den. Ofta vill hemlösa inte motta hjÀlp, dÄ de inte vill ha nÄgot med myndigheter att göra. Vidare fÄr lÀsaren i denna studie ta del av stÀmpling och stÀmplingsperspektivet, stigma, kriser och inte minst motivationen och dess betydelse för hemlösa.

Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk utgÄngspunkt och insamlingsmetoden Àr semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar sjÀlvskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka övervÀganden de gör vid val av insatser. FrÄgestÀllningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin sjÀlvskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med sjÀlvskadebeteende och vilka övervÀganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med sjÀlvskadebeteende? Resultatet tolkades med hjÀlp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att sjÀlvskadebeteende Àr ett beteende med flera orsaker dÀr Ängest och relationsproblem Àr mest framtrÀdande.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Denna studie Äsyftar till att undersöka vilket stöd och skydd som idag erbjuds av organisationer för kvinnor med erfarenhet av gatuprostitution i Göteborgs och Stockholms stad.Under studien kontaktades fyra organisationer som arbetar med inriktning för kvinnor i prostitution, tvÄ i Göteborg och tvÄ i Stockholm. Vi har undersökt tvÄ kommunala och tvÄ frivilliga organisationer för att se huruvida deras arbete kompletterar varandra, till förmÄn för att hjÀlpa och stödja kvinnor i prostitution.För att kunna undersöka vilket stöd och skydd som erbjuds för kvinnor i prostitution, kommer vi i studien undersöka den rÄdande lagstiftningen i Sverige angÄende köp av sexuella tjÀnster. Vi har Àven undersökt USA:s lagstiftning i de stater dÀr bÄde köparen och sÀljaren av sexuella tjÀnster kriminaliseras. Genom att undersöka den juridiska aspekten av tvÄ olika lagstiftningar, ÄskÄdliggör denna studie pÄ hur situationen för kvinnor i prostitution pÄverkas utav ett lands lagstiftning.I studien presenteras Àven en tidigare forskning med de stödinsatser som kvinnor i prostitution sjÀlva anser sig ha, samt vilka stödinsatser som bör utvecklas för att stödja och skydda denna mÄlgrupp. Ytterligare rör en tidigare forskning vikten av samarbeten mellan organisationer.Vi kommer försöka förklara den situation kvinnor i prostitution lever i, utifrÄn teorierna Radikalfeminism och Empowerment.De insatser som idag finns förfogande för kvinnor i prostitution i Göteborg och Stockholm Àr uppsökande arbete, samtalsbehandling, samt viss möjlighet till kontakt med andra myndigheter som exempelvis lÀkare.

Att arbeta med prostituerade kvinnor Àr en kvalitativ studie om hur arbetet med prostitution bedrivs och upplevs av socialarbetare. Studiens resultat bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga socialarbetare varav tre frÄn prostitutionsenheten, som Àr den enda myndigheten i Sverige som arbetar med frÄgor som rör prostitution, och tvÄ frÄn Rose Alliance som Àr en frivillig organisation som arbetar för sex- och erotikarbetares rÀttigheter i Sverige. Studiens syfte Àr Àven att jÀmföra om det finns likheter och/eller skillnader i yrkesutövningen beroende pÄ om arbetet bedrivs frÄn en myndighet eller frivillig organisation. I tolkningsramen presenteras olika stressteorier, lagrum och organisationsbeskrivningar som sedan anvÀnds för att analysera studiens resultat. I studiens resultat framkommer det bland annat att respondenterna upplever sitt arbete som betydelsefullt men att olika typer av stress och dilemman kan förekomma.

Author: Cajsa VallinderTitle: Double exposed - A qualitative study of professional?s opinion about effort and needs of effort for abused women with substance abuse in Kalmar.Supervisor: Svante ForsbergAssessor: Ulf Drugge Women with substance abuse are more likely to be exposed to violence. Despite this, they are having a hard time to get help and support from social service. The purpose of this study is to analyze how professionals express their experience about efforts and needs of efforts for abused women with substance abuse problems. Questions:1. How do professionalŽs in Kalmar think about the efforts for abused women with substance abuse problems?2.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av Àr bröstcancer. UngefÀr 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked Àr för de allra flesta emotionellt pÄfrestande och mÄnga relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och ovÀntat av yttre pÄfrestningar, det vill sÀga traumatiska hÀndelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa den mentala hÀlsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.

Syftet med denna studie var att belysa mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och att fÄ en ökad förstÄelse inför fenomenet. Vi Àmnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förÀndringsarbete som krÀvs för att minska mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Studien Àr kvalitativ dÄ vi strÀvade efter en djupare förstÄelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med Ätta personer som aktivt arbetar med mÀns vÄld mot kvinnor. De teoretiska utgÄngspunkterna vi anvÀnde i vÄr analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isÀrhÄllandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? ÖvervĂ€ger nytta eller moral?Med utgĂ„ngspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden Ă€r konstruerad, vilket dĂ€refter anvĂ€nds till att utforma det analysverktyg som anvĂ€nds för att undersöka och jĂ€mföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011).Resultatet antyder att deltagandet motiveras med bĂ„de nytta och moral. I den generella motivbilden övervĂ€ger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framtrĂ€dande plats.

NÀr lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) trÀdde i kraft 1994 gav den mÀnniskor med svÄra funktionsnedsÀttningar rÀtt till hjÀlpinsatser och dÀrmed möjlighet att leva som alla andra pÄ ett delaktigt och jÀmlikt sÀtt i samhÀllet. SvÄrt psykiskt funktionshindrade som har förlorat eller har kraftigt nedsatta funktioner fick tillgÄng till LSS- insatser. NÀr LSS antogs berÀknades att 20.000-40.000 personer skulle fÄ tillgÄng till LSS-insatser. VÄren 2001 hade endast cirka 2600 personer med psykiska funktionshinder insatser enligt LSS. Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för att fÀrre psykiskt funktionshindrade Àn berÀknat fÄr insatser enligt LSS.