Under första vakenhetsperioden efter förlossningen visar de flesta nyfödda barn tecken pÄ att vilja amma och ska dÄ fÄ möjlighet till det. Amning har en lugnande effekt och den underlÀttar anknytningen mellan mor och barn. Barn som ammas under denna period ammas i större utstrÀckning fyra mÄnader efter förlossning Àn barn som inte ammats. Vid förlossning Àr barnets behov av vÀrme, nÀrhet och mat primÀra för barnets fortsatta utveckling och vÀlbefinnande. Om det nyfödda barnet fÄr stanna hos sin mamma finns inga hinder för barnmorskan att stödja det nyfödda barnets kompetens och medverka till en lyckad första amning.

NÀr ett barn föds med hjÀrtfel skapas ofta en stress hos förÀldrarna. Ovissheten om barnets överlevnad och/eller framtid gör att förÀldrarna upplever en maktlöshet. Det innebÀr att de kan behöva stöd i att finna resurser för att stÀrka eller bibehÄlla hÀlsa och livskvalitet bÄde i samband med nyföddhetsperioden och under barnets uppvÀxt. Familjefokuserad omvÄrdnad Àr vÀl lÀmpad för denna intervention. Syftet var att identifiera faktorer som kan pÄverka hÀlsa och livskvalitet hos förÀldrar till barn med medfödda hjÀrtfel.

Att arbetssökandes etnicitet spelar en stor roll i chanserna att fÄ ett arbete har tidigare visats (Arai, Schröder, Skogman Thoursie & Thoursie, 2006; Integrationsverket 2006). Kan en företagspolicy föresprÄkande lojalitet mot ingruppen leda till etnisk diskriminering? 96 studenter fick lÀsa en företagspresentation samt kravspecifikation angÄende en ekonomiassistenttjÀnst. Företagspresentationen fanns i tre betingelsegrupper, en kontroll- samt tvÄ manipulationsbetingelser av föresprÄkad lojalitet, svag respektive stark. Respondenterna fick dÀrefter under tidspress, vÀlja tre av de Ätta möjliga CV, som de ansÄg skulle gÄ vidare till intervju.

Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll pÄ den vÀxande marknaden. Allt fler företag vÀljer att anta ett annat namn och dÄ detta Àr sÄ aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv dÄ vi anser att det skulle vara det bÀsta sÀttet att finna svar pÄ vÄr problemformulering: Vilka Àr de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien Àr sÄledes att skapa förstÄelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut.

Sexuella övergrepp mot barn tillhör de svÄraste Àrenden som förekommer vid de svenska domstolarna. För det första sÄ kan inte barnet sjÀlv ta tillvara sina intressen utan mÄste lita till sina stÀllföretrÀdande. För det andra sÄ mÄste barnets utsaga tolkas till vuxenbegrepp och rÀttsfigurer. Men svÄrigheterna beror ocksÄ pÄ att det mÄste finnas tillrÀcklig kunskap eller utvecklade regler och rutiner för hur vi ska gÄ till vÀga juridiskt. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka lagar som blir aktuella vid sexuella övergrepp mot barn i Sverige och hur den rÀttsliga hanteringen gÄr till.

Syftet med denna uppsats belyser hur lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd, upplever att lÀrare kan underlÀtta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra informanter bestÄr av en fritidspedagog, en lÀrare och fyra specialpedagoger. VÄra informanter arbetar pÄ resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Kunskap och förstÄelse för kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och barn/förÀldrar Àr nödvÀndigt för att förbÀttra patientsÀkerheten. Alla har rÀtt att fÄ information utifrÄn sina egna förutsÀttningar, individanpassad information. Litteraturstudiens syfte var att belysa kommunikationens betydelse för förÀldrars delaktighet i barnets vÄrd. BÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar hittades vilket matchade syftet. Slutsatserna i artikelresultaten ledde fram till följande kategorier: omgivande faktorer, sjuksköterskans förhÄllningssÀtt och kommunikationsstrategier.

Syftet med uppsatsen Àr att reda pÄ hur sjÀlvbiografiska böcker avbildar hur det Àr att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar. Fokus ligger pÄ hur det vuxna barnet i sina berÀttelser beskriver barnets psykiska, fysiska mÄende och dess beteende. Fokus ligger Àven pÄ hur barnet framstÀlls skildra sina relationer till andra, respektive hur anknytningen mellan barn och förÀlder beskrivs eller kan tolkas relaterat till att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Hur avbildar författare till sjÀlvbiografiska böcker hur det Àr att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar inom omrÄdena; Barnets vÀlbefinnande och kÀnslor, Barnets beteende, respektive hur författaren eventuellt avbildar anknytningen mellan förÀlder och barn, och barnets relationer till andra Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografiska böcker skrivna av nu vuxna barn till missbrukare. Det perspektiv som anvÀndes vid förstÄelsen av materialet Àr anknytningsteorin.  Studiens resultat visar att gemensamma teman i de sjÀlvbiografiska böckerna av barnen som vuxit upp med en eller tvÄ förÀldrar som missbrukar Àr skildringar av hur deras mÄende kan tÀnkas pÄverkas av förÀlderns missbruk. BÄde det psykiska mÄendet som det fysiska.

Syftet med studien Àr att undersöka hur bekrÀftande av barns hemkulturer i förskolan kan tÀnkas pÄverka barns identitetsskapande och förstÄelse för allas lika vÀrde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger Àr den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer anvÀnts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder sig av flera medvetna strategier för att bekrÀfta barns hemkulturer pÄ förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhÄllningssÀtt som en del i strategierna. För att stÀrka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver fÄ kÀnna sig stolt över sin bakgrund.

Arbetets syfte Ă€r att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan pĂ„ barnets inlĂ€rningsförmĂ„ga. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser idrottslĂ€rarna pĂ„ fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det sĂ„ att aktiva barn har lĂ€ttare för inlĂ€rning?StĂ€mmer det att ökad fysisk aktivitet: * leder till bĂ€ttre motorik? * ger piggare barn? * underlĂ€ttar skolprestationer? Arbete inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r jag presenterar historiska aspekter vad gĂ€ller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. DĂ€r finns ocksĂ„ en presentation av undersökningar som visar pĂ„ motorikens betydelse för barnen dĂ„ det gĂ€ller inlĂ€rnig. Sedan följer min sammanstĂ€llning av de enkĂ€ter som idrottslĂ€rarna svarat pĂ„.

Vid placering av barn i familjehem skall det enligt SocialtjÀnstlagen i första hand övervÀgas om placering hos anhörig eller annan nÀrstÄende Àr möjlig. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur anhörigplaceringar övervÀgs och pÄ vilket sÀtt socialsekreterare inom SkellefteÄ kommun ser till barnets bÀsta i dessa bedömningar.Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts. Resultatet har vidare analyserats utifrÄn tidigare forskning och med hjÀlp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det gÄr bra att tillÀmpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frÄgan kring möjliga anhöriga med förÀldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hÀnsyn nÀr övervÀgandet görs. Vad som Àr barnets bÀsta Àr inte alltid sjÀlvklart, men det Àr socialsekreterarnas uppgift att ta reda pÄ under utredningstiden..

Syftet med denna studie var att, utifrÄn vetenskaplig litteratur, beskriva hur förÀldrar till barn med lÀpp-, kÀk- och gomspalt (LKG) upplevde beskedet och den första tiden efter barnets födelse, samt hur de bemöttes av vÄrdpersonalen. Litteratursökningen genomfördes i Medline och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut till föreliggande studies resultat. MÄnga förÀldrar till barn med LKG befinner sig den första tiden efter beskedet i en utsatt situation, deras funderingar kan vara mÄnga och behovet av stöd kan vara stort. Föreliggande studie visade att en viktig faktor för förÀldrarnas upplevelse och vÀlmÄende var grundlig information och stöd till förÀldrarna, givna av vÀlutbildad och erfaren vÄrdpersonal och att de inte enbart sÄg till barnets missbildning utan Àven till barnets hÀlsa. Vid sjukhusvistelse borde vÄrdpersonalen uppmÀrksamma förÀldrars eventuella behov av att fÄ kÀnna sig delaktiga i vÄrden av sitt barn.

Vid placering av barn i familjehem skall det enligt SocialtjÀnstlagen i första hand övervÀgas om placering hos anhörig eller annan nÀrstÄende Àr möjlig. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur anhörigplaceringar övervÀgs och pÄ vilket sÀtt socialsekreterare inom SkellefteÄ kommun ser till barnets bÀsta i dessa bedömningar.Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts. Resultatet har vidare analyserats utifrÄn tidigare forskning och med hjÀlp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det gÄr bra att tillÀmpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frÄgan kring möjliga anhöriga med förÀldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hÀnsyn nÀr övervÀgandet görs. Vad som Àr barnets bÀsta Àr inte alltid sjÀlvklart, men det Àr socialsekreterarnas uppgift att ta reda pÄ under utredningstiden..

Syftet med vÄr studie Àr att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna i förskolan arbetar för att frÀmja barnens lÀs- och skrivutveckling. Genom att vÀnda oss till förskollÀrare och lÀrare mot yngre Är fick vi ta del av deras skrivna berÀttelser. I berÀttelserna beskriver de hur de arbetar med lÀs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berÀttelser visar att höglÀsning och rim Àr vanligt i arbetet. Fokus i berÀttelserna ligger pÄ att lÀs- och skrivaktiviteterna ska ske pÄ ett lustfyllt sÀtt. Pedagogerna beskriver Àven att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande lÀsningen och skrivningen.