Detta examensarbete ämnar ta reda på hur gymnasielärare ser på sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer även granska vad elever anser om lärarnas och skolans arbete med motivation och om det är i linje med vad de intervjuade lärarna tror. I bakgrunden presenteras främst mekanisk och kognitiva synsätt på motivation. Dessutom innehåller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter på motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lärarna inte hade något direkt svar på vad motivation är, men att de arbetar med det omedvetet.

Titel:Belöning som motivationsfaktor - Belöningssystemets påverkan på motivationNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomi, 15hpFörfattare:Anna Ohlsson & Karin MellinHandledare:Maria Fregidou-Malama, Ernst Hollander och Pär VilhelmsonDatum:2014 majSyfte:Idag är de anställda en av företagens viktigaste resurser. Många företag tillämpar någon form av belöning för att motivera sina anställda. Syftet är därför att skapa en förståelse för hur ledare påverkar säljares motivation med belöningssystem.Frågeställningarna som vi kommit fram till efter en genomgång av befintlig teori är;1. Hur kan chefer motivera sina anställda att nå andra mål än sina personliga mål?2.

LVM- vården har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, främja motivationen till fortsatt frivillig vård samt långsiktigt främja frihet från missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.     Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid Rällsögården utifrån ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha på Rällsögårdens mål att motivera klienten till fortsatt frivillig vård. Tidigare forskning inom ämnet behandlar relationsskapande inom en tvångsvårdskontext, LVM-vårdens syfte och verkställande samt motivationsfaktorer inom tvångsvården.     För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter från Rällsögården.     Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av så väl personal som klienter på Rällsögården.

Syftet med min studie är att se hur lärare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterär läsning. Studien är en fördjupning i vad motivation är och hur lärare kan arbeta med hjälp av sina pedagogiska verktyg till att uppnå målet att motivera till läsning. Tre djupgående intervjuer står i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: hur motiverar svensklärarna elever med dyslexi till att ägna sig åt skönlitterär läsning? och hur kan lärare utveckla sitt lärarskap för att skapa en trygg och intresseväckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas inställning till skönlitterär läsning är negativ men att lärarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjälpmedel med mera.

Poliser upplever ofta situationer som kan vara svåra att hantera och kan upplevas som stressande, så kallade stressorer. Strategierna för att hantera dessa stressande situationer varierar bland poliser. Syftet med denna undersökning var att få en ökad insikt i vad poliser anser vara stressorer, hur de reagerar på dessa, samt hanteringen (copingen) av stressorerna. Intervjuer skedde med sex poliser där tre arbetade I utredande, inre tjänst och tre i patrullerande tjänst, så kallad yttre tjänst. En induktiv tematisk analys användes med inslag av deduktiv analys.

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen råder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som främsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex ålder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsställelse. Ett annat syfte är att undersöka lönens betydelse i jämförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriärmöjligheter. Data består av enkätmaterial ifrån ett bekvämlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning där sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gått på det individuella programmet och därefter påbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien är att ta reda på vad som motiverar elever på det individuella programmet med fokus på hur elever uppfattar föräldrars möjlighet att påverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. Därefter läggs fokus på hur respondenterna upplever att deras föräldrar hjälpt dem i studierna samt föräldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Det undermedvetna är ett enormt ämne med många teorier. Bland dessa finns det olika uppfattningar om hur vi ska tolka dess betydelse. Uppsatsen belyser hur vi kan se på det undermedvetna. Hur vi kan laborera med det undermedvetna i film? Vad har det för syfte att i film använda det undermedvetna och upphäva de normala livsmönster som gäller? Vilken betydelse har bilden för våra minnen? Vad händer med oss när vi kommer i kontakt med våran inre värld? Uppsatsen beskriver hur våra inre bilder skapas.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att använda oss av reklamklipp från det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vårt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys närmare på reklamklippen.Genom vår analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn är påtaglig könsstereotyp och skapar förväntningar på barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förväntas inneha. Vi fann också att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen då samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat på är byggda på en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfären, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att välja bild som fördjupningsämne i elevens val. Jag vill undersöka deras förväntningar på lektionernas innehåll. För att få bredd på min undersökning planerar jag att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. För att få förståelse om deras motivation och förväntningar tänker jag göra en enkät och samla in önskelistor i två grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktär med sju elever som valt bild.De viktigaste resultaten av min undersökning är att eleverna väljer bild som fördjupningsämne för att de tycker att det är roligt och valet gör de utifrån sin egen inre motivation. Eleverna har stora förväntningar på variationen av lektionsinnehållet och de vill lära sig att ?rita fint? så det liknar..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar elevers motivation i ämnet Engelska. Examensarbetet behandlar om det finns eventuella skillnader, och i så fall vilka, beträffande motivation på teoretiskt gymnasieprogram respektive praktiskt gymnasieprogram.Metoden som använts i denna undersökning är en enkätstudie. Enkäten distribuerades till sammanlagt 183 elever varav 91 elever läser på teoretiskt program och 92 elever på praktiskt program. De elever som går på det teoretiska programmet läser på teknik programmet medan de som går praktiskt program läser på byggprogrammet och livsmedelprogrammet. Gemensamt för dessa program är att de läser Engelska 5 som motsvarar Engelska A i den gamla läroplanen Lpf 94, Engelska 5 ingår alltså i Gy11 som är den reformerade läroplanen som infördes hösten 2011.          Det finns en uppsjö av olika motivationsteorier och då denna studie behandlar psykologiska motivationsfaktorer har kognitiva, humanistiska samt behavioristiska perspektiv på motivation använts.

I fritidspedagogens pedagogiska uppdrag ingår arbetet med att utveckla barns självkänsla som en viktig beståndsdel. Självkänsla är dock ett begrepp med många tolkningsmöjligheter och det kan finnas en risk i att uppdraget uppfattas väldigt godtyckligt och därmed påverka barnens hälsa. Syftet med studien är att forska i fritidspedagogers uppfattningar om begreppet självkänsla. Hur de beskriver sin arbetssituation och sina arbetsmetoder för att stärka barnens självkänsla. Metoden som används för datainsamling är kvalitativt abduktiv och utgörs av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med inspiration av den fenomenografiska ansatsen.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra elevers uppfattningar, känslor och motivation till ämnet matematik. Jämförelsen sker mellan årskurs två och årskurs fem. Studien baseras på tre frågeställningar: (1) Vad är matematik enligt elever i årskurs två respektive fem?; (2) Vilka är deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka känslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkätundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi använder oss av tre metoder är att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat.

Motivation är ett begrepp som vi alla någon gång har kommit i kontakt med. Motivation behöver finnas för att en person ska vilja utföra en handling. Att som student ha motivation är viktigt för att kunna prestera bra. I den här uppsatsen definierar vi motivation som lusten att studera. Brist på motivation är det största hindret för inlärning i skolan.

Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att de fokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtliga tränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation.