Sök:

Sökresultat:

1871 Uppsatser om Inre vattenvägar - Sida 50 av 125

Chefshandledning i grupp - en arena för insikt : En studie i hur kÀnslor kan tolkas utifrÄn utsagor om handledning

Detta Àr en fenomenologisk studie dÀr jag med utgÄngspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur kÀnslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjÀlvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer dÀr enhetschefer i Stockholms StadutvÀrderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet Àr endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet dÀr Kompetensfonden,RiddarfjÀrden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förstÄelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrÄn transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förÀndrad sjÀlvbild och pÄverkat derasvÀxande i sitt ledarskap.

"Jag Àr sÄ trött pÄ att inte fungera!" : En narrativ analys av en berÀttelse om stressrelaterad ohÀlsa

Stressrelaterad ohÀlsa Àr ett stort problem i dag, sÄvÀl för den drabbade individen, som dess nÀrstÄende, samt Àven för samhÀllet i stort. Föreliggande arbete sökte nÄ en djupare förstÄelse av en berÀttelse frÄn en informant, om vÀgen tillbaka till förvÀrvsarbete efter en lÀngre tids sjukskrivning pÄ grund av stressrelaterad ohÀlsa. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels sjÀlva berÀttelsen till form och innehÄll; dels vilken funktion den hade för jagberÀttaren och för den berÀttelsevÀrld dÀr berÀttelsen Àr publicerad, pÄ ett diskussionsforum pÄ Internet. Verktyget för att nÄ djupare förstÄelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berÀttelsen var jagberÀttarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berÀttelsen hade en vÄrdande funktion dels för jagberÀttaren sjÀlv, dels för övriga aktörer i berÀttelsevÀrlden..

Lex Mercatoria: det nya handelsbruket

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sĂ€rskilt förbehĂ„ll. DĂ„ svenska avtalslagen betraktas som förĂ„ldrad i jĂ€mförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mĂ„n om att öka effektiviteten pĂ„ den inre marknaden. UniP och PECL, Ă€r andra internationella principer som kan pĂ„verka avtalslagens utveckling, pĂ„ sĂ„ vis att hĂ€nvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grĂ€nsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dĂ„ dess frĂ€msta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pĂ„ kontraktsrĂ€ttens omrĂ„de.

PÄverkar elevers uppfattning av tallinjen deras förmÄga att rÀkna subtraktion?

Syftet med arbetet har varit att fÄ redskap till att förbÀttraundervisningen i skolan. Vi har undersökt sambandet mellan att förstÄ ochbehÀrska tallinjen samt att kunna rÀkna subtraktion med tiotalsövergÄng.Arbetet ger en översikt av aktuell forskning kring tallinjensom redskap och dess möjligheter till kunskap inom matematiken, frÀmstsubtraktion.Med hjÀlp av diagnoser, brÀdspel och tallinjetest har vi undersöktom tallinjen Àr ett redskap, som lÀrare i skolan borde lÀgga större vikt vid imatematikundervisningen, för att underlÀtta elevers förmÄga att behÀrskasubtraktion med tiotalsövergÄng. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄatt det finns ett visst samband mellan kunskap om tallinjen och förmÄgan attrÀkna subtraktion. Resultaten tyder pÄ att de elever som har goda resultat isubtraktion har en linjÀr taluppfattning. Vi ser att resultatet av vÄrundersökning pekar pÄ att brÀdspelet, Chutes and Ladders, Àr ett anvÀndbart redskapför elever, som Ànnu inte har en vÀlutvecklad linjÀr inre tallinje..

Stabila institutioner : En analys av robustheten i Ume- och VindelÀlvens laxförvaltning

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Livskunskap : En inre kompass i skolan

Through qualitative interviews with five teachers from three schools, two public schools within the same school management and a Waldorf school, the purpose of this study is to find out teachers' views on the phenomenon of life skills in the lower classes in school. What is the subject, how do teachers work with life skills, and should it be seen as a separate subject or integrated in all school subjects?The results show that the definition of life skills is a term with many interpretations. Two concepts that can be seen as the common denominators in the educators' views on the subject, however is, social and emotional skills. This is something that educators believe develop self-awareness and empathy in children and sees that as important as learning other subjects.

Styrning med belöningssystem för att uppnÄ produktivitet och
produktkvalitet: en fallstudie av ett internationellt och
högteknologiskt malmförÀdlingsföretag

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att identifiera om det Àr möjligt att utforma ett belöningssystem som Àr vÀl avvÀgt mellan produktivitet och produktkvalitet. Samt att försöka se om liknande belöningssystem leder till mÄlöverensstÀmmelse mellan ledning och anstÀllda. Dessutom finns ett delsyfte som behandlar förbÀttringsförslag för belöningssystemet i det undersökta företaget. De teorier som vi har anvÀnt i denna uppsats behandlar belöningssystem pÄ ett systematiskt sÀtt. Teorierna behandlar ekonomistyrning, mÄl, motivation samt inre och yttre effektivitet.

Att motivera genom vÀgledning : En hermeneutisk uppsats om motivationsarbete

Arbetsmotivation Àr ett fenomen som Àr vÀl omtalat i massmedia men som kan vara svÄrt att fÄ ett ordentligt grepp om och dÀrför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var frÄn början att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur mÀnniskor kan motivera andra till arbete, hur vÀgledare pedagogiskt arbetar med att motivera nÄgon. Vi har valt en hermeneutisk ansats dÀr vi utgÄtt ifrÄn den framstÄende teorin om sjÀlvbestÀmmande. I uppsatsen presenteras vÄr hermeneutiska vÀg frÄn det preliminÀra syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vÄr studie tog vi hjÀlp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anstÀllda frÄn AMA:s sex avdelningar dÀr tvÄ personer frÄn varje avdelning intervjuades.

Motivation pÄ SFI : En kvalitativ intervjuundersökning om fyra lÀrares uppfattningar kring hur man kan arbeta för att motivera eleverna pÄ SFI

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation.

PrestationsmÀtning : En studie av processer och nyckeltal för inre efektivitet i butikskedjan XY

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena SvenssonHandledare: Elin FunckTitel: PrestationsmÀtningEn studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XYBakgrund: De icke-finansiella prestationsmÄtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget stÀndigt mÄste öka sin effektivitet pÄ grund av den ökade konkurrensen pÄ marknaden. I dagslÀget sÄ har XY bra kontroll och uppföljning pÄ sina finansiella prestationer men har en del problem nÀr det gÀller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mÀtning av icke-finansiella prestationer sÄ Àr det mÄnga aspekter man mÄste ta hÀnsyn till och i vÄr studie sÄ ska vi bl. a belysa viktiga delar man mÄste ta hÀnsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmÀtning. Det hÀr fallet handlar om hur viktigt det Àr att vÀlja rÀtt prestationsmÄtt och hur viktigt det Àr att dessa mÄtt verkligen stödjer företagets strategi och vision.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur ett företaget som Àr verksamt inom modebranschen gÄr tillvÀga för att mÀta prestationer.

Varför just teater och drama?

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ vetskap om varför elever vÀljer att gÄ teater- och dramainriktningen pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama Àr ett bra verktyg för att nÄ personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmÄga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama anvÀnds som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens vÀlmÄende samt som ett förberedande steg till teater. Studien Àr en fallstudie dÀr jag intervjuat tio elever som gÄr den teater- och dramapedagogiska inriktningen pÄ det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever vÀljer att gÄ denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skÀl.

Motiv till motivation : En studie om lÀrares sÀtt att motivera elever till idrott och hÀlsa i grundskolan

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om och hur idrottslÀrare motiverar elever till aktivt deltagande pÄ idrottslektionerna.MetodMed kvalitativ metod har jag valt att intervjua tre verksamma idrottslÀrare i en ort söder om Stockholm. LÀrarna undervisar elever frÄn Ärskurs 4-9 och Àr alla nyanstÀllda pÄ skolan. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Jag har Àven observerat dessa lÀrare.ResultatI resultatet finner jag att mÄnga elever redan Àr motiverade till idrott dÄ de antingen idrottar pÄ fritiden eller har bra betyg som mÄl, dock framkommer det att lÀrarna har svÄrt att motivera elever som inte Àr intresserade av idrott och betyg. I resultatet visar jag Àven hur lÀrarna gÄr till vÀga nÀr de vÀl tÀnker pÄ att motivera eleverna.SlutsatsProblematiken kring att motivera elever Àr svÄr dÄ alla elever mÄste motiveras samtidigt.

Revisionsplikt för smÄ aktiebolag

Revisionspliktens vara eller icke vara Àr idag i Sverige ett hett diskuterat Àmne. Regeringen har beslutat att avskaffa revisionsplikt för smÄ aktiebolag men nÄgot datum Àr Ànnu inte bestÀmt. Detta leder fram till frÄgan om hur svenska företagsledare ser pÄ revisionsplikt i smÄ aktiebolag. Vi identifierar vilka faktorer som ligger bakom deras stÀllningstagande och med detta vill vi ge en ökad förstÄelse för smÄföretagarens attityd i frÄgan. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ studie för att kunna fÄ mer djupgÄende information till vÄr frÄgestÀllning.

Motivation till matematik. En studie om hur nÄgra elever resonerar kring sina mÄl och lÀrarens insatser till motivation

Tidigare forskning har pekat pÄ att motiverande klassrumsmiljöer kan pÄverkas genom till exempel lÀrarens förmÄga att upprÀtthÄlla god disciplin och ordning i klassen, höga Àmneskunskaper, social kompetens, positiv instÀllning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge Äterkoppling pÄ elevprestationer. Men frÄgan Àr hur elever upplever vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i matematikÀmnet. Syftet med denna studie Àr att synliggöra processer och förutsÀttningar som Àr kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ metod, det vill sÀga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lÀrare i lÀrandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nÀstan alla elever som ingick i studien har prestationsmÄl och dÀrmed Àr yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.

"Jag brukar titta pÄ bilderna om jag hinner, jag vill ju lÀsa." : En undersökning om hur goda och svaga lÀsare i Är 2 tÀnker kring lÀsning, lÀsförstÄelse och bilder i litteratur.

Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga lÀsare i Är 2 tÀnker kring lÀsning, lÀsförstÄelse och bilder i litteratur. Vilka lÀsstrategier anvÀnde de sig av och i vilken utstrÀckning Àr anvÀndningen av bilden en strategi för att skapa lÀsförstÄelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga lÀsare. Resultaten frÄn goda och svaga lÀsare jÀmfördes för att se ifall det fanns nÄgra skillnader i deras synsÀtt pÄ lÀsning och ifall lÀsstrategierna skiljde sig Ät mellan de tvÄ grupperna. Undersökningen visade att det inte var nÄgra större skillnader mellan de tvÄ grupperna gÀllande deras tankar kring lÀsning och lÀsstrategier.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->