Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetränare och utövare har, om hur en yttre feedback kan påverka utövarnas självförtroende. För att få mer information om hur utövarna reagerar på feedback togs även tränarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svårt att som individ analysera sitt eget självförtreonde och se vad som påverkar en själv. Utifrån intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetränare som verkat på internationella tävlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess påverkan på utövarnas självförtroende. Resultatet visade att yttre feedback påverkar utövarnas självförtroende, varav en direkt yttre feedback ansågs mest kunna påverka självförtroendet. En indirekt yttre feedback ansågs vara bra för självförtroendet i längden, om den innehöll konstruktiv information.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka faktorer som kvinnliga lärare i idrott och hälsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 år eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar:- Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslärarna själva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke?MetodVi har valt att arbeta med enkät som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi begränsat oss till att kontakta idrottslärare som är medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestämde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nå många idrottslärare som arbetat i ett visst antal år.

En vetenskapsjournalists främsta källa är forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare så att det journalistiska uppdraget kan genomföras.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring bedömning i sångämnet detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Jag upplever att jag i min utbildning fått lite träning i att bedöma sång och framförallt att bedöma för betygsättning. Detta har lett fram till att jag vill undersöka hur andra sånglärare går tillväga. Hur jobbar de med bedömning? Hur ser de på bedömning i sångämnet? Finns det något som är problematiskt kring bedömning i sång? I den här studien har fyra sånglärare intervjuats kring hur de jobbar med bedömning i sångämnet.

Syftet med studien är att få kunskap om hur rektorer definierar och värderar resurser. Genom kvalitativa intervjuer och ett rangordningsformulär har rektorers syn på olika former av resurser kartlagts kopplade till elevers studieresultat och lärandemiljö liksom resurser som eventuella hinder. Studiens resultat pekar på att resursbegreppet bestäms av vem, var och när det definieras. Då samtliga grundskolerektorer i en kommun rangordnar är det resurser av mer abstrakt/själslig karaktär som värderas högt oavsett kön. Högst värderas personalkompetens och den psykiska miljön, vilka båda, enligt Herzbergs tvåfaktorteori, är motivationsfaktorer som ökar arbetsprestation och tillfredsställelse och bör gynna eleverna.

Ondskans tecken är en uppsats som handlar om hur bildspråket använder sig av yttre tecken för att beskriva en människas inre karaktär. Med fokus på dikotomin mellan gott och ont undersöks och problematiseras karaktärsdesignen av tecknade figurer i den västerländska populärkulturen. Examensarbetet framhåller även hur vårt gemensamma bildspråk reproduceras från generation till generation och hur dessa föreställningar blir till en del av vår kulturella förförståelse. Uppsatsen belyser dessa frågor ur ett bildlärarperspektiv..

I denna uppsats behandlar jag den svenska nationella domstolens tolkning och tillämpning av begreppet inre väpnad konflikt. Syftet är att utreda om den svenska nationella tolkningen stämmer överens med tolkningen i folkrätten och i EU-rätten. I uppsatsen diskuteras utvecklingen i svensk och internationell praxis och fokus ligger på EU-domstolens nya avgörande C-285/12 (Diakité-domen). Huvudfrågan är huruvida avgörandet bidrar med en ny tolkning av begreppet inre väpnad konflikt och i fall det är nödvändligt med ett nytt prejudicerande avgörande från Migrationsöverdomstolen. Slutsatsen är att Diakité-domens avgörande har bidragit till en för svenskt vidkommande ny tolkning av vad som utgör en inre väpnad konflikt och att begreppet inre väpnad konflikt har utvidgats och samtidigt distanserats från tolkningen i den internationella humanitära rätten.

I denna undersökning studeras om motiv till prosociala beteenden påverkar sociometrisk och upplevd popularitet bland elever i årskurs 2 och årskurs 4 (n= 209). Genom självskattningar och lärarskattningar fanns fyra motivkategorier vilka var altruistiska, scripted, expansivt egoistiska och defensivt egoistiska. Faktoranalyser reducerade dessa kategorier till två motivfaktorer vardera för lärare och elever. Primärt utgörs dessa av motiv med antingen yttre eller inre belöningssystem.Resultaten av analys med ANOVA visar att elevernas självskattningar av motiv inte ger någon effekt på sociometrisk eller upplevd popularitet. Lärarnas skattningar av motiv visar att sociometriskt populära barn i högre utsträckning än andra grupper är mer prosociala och altruistiska, att de motiveras av ett inre belöningssystem.

En amputation innebär både en fysisk och en psykisk påverkan vilket är relaterat till en lång rehabilitering och anpassning till den nya livssituationen. För att som sjuk-sköterska kunna optimera vården av den amputerade personen är det viktigt att ha en ökad förståelse för vad ingreppet medför. Syftet var därför att beskriva faktorer som påverkar patientens upplevelse av hälsa i samband med en planerad benamputation. I denna litteraturstudie låg 15 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet där två huvudkategorier med betydelse för upplevelsen av hälsa framkom; stödets betydelse och kroppsbildens betydelse. Stödet innebar de yttre resurserna i form av professionellt och socialt stöd.

Syftet med studien var att förstå hur ungdomar ser på deras arbetslöshet utifrån begränsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap från samhället. De senaste årtiondena har vi gått från ett kollektivt samhälle till ett individualiserat samhälle. Detta ger individer mer rättigheter men också skyldigheter. I Sverige är arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska åtgärder för att motverka arbetslösheten.

I samband med dagens socialisationsförändringar har lärares motivationsarbete med elever fått en allt mer betydande roll. Begreppet motivation är centralt i läroplanerna samt omfattar majoriteten av alla skolor runt om i världen. Lärares uppgifter innefattar inte enbart ett stärkande av elevers motivation för skolarbetet, utan en minst lika viktig uppgift är att etablera goda relationer till sina elever samt elever emellan.Vår studie inriktar sig på att utröna var elevers primära motivation ligger och hur lärare kan arbeta för att stärka den. Studien utgår från Self - Determination Theory som innebär att människans valfrihet är central för lärandet. För att ta reda på hur denna teori förhåller sig i praktiken samt för att undersöka om elever påverkas i störst grad av inre eller yttre faktorer, har vi undersökt elevers beteende i klassrumssituationer samt deras egna reflektioner kring skolan.

Syftet med undersökningen är att genom intervjuer utforska hur ett antal gymnasielärare i de ekonomiska ämnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmänhet, och i synnerhet i tider för införandet av en ny skolreform; Gy2011. Undersökningen syftar dessutom till att ge en bild av hur dessa lärare ser på utveckling på elevnivå, lärarnivå samt av skolan som helhet och på hur de ser på sin roll i detta sammanhang. Resultatet visar att lärarna upplever stora möjligheter att bidra till och ta del av skolutveckling och att de finner ett samband mellan utveckling av de olika nivåerna och skolan som helhet. En analys och teoretisk tolkning görs utifrån faktorer som kan ha betydelse för en lärares upplevelser av sina möjligheter till utveckling. Faktorer såsom: var läraren står i sin yrkesutveckling, yttre påverkan i form av arbetsmiljö, inre påverkan i form av förväntningar och motivation, hur läraren ser på förändring och sin roll i denna.

Att dokumentera omvårdnad på ett omsorgsfullt sätt har en avgörande betydelse för omvårdnadens kvalitet, för utveckling av omvårdnad samt är en grund för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Det är sjuksköterskans skyldighet att föra en patientjournal, vilken ska innehålla observation, bedömning (omvårdnadsanamnes, status, mål), omvårdnadsdiagnostik, omvårdnadsordination, planering, genomförande och utvärdering av patientens omvårdnad. Omvårdnadsdokumentationen ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Den bör också garantera att patientens värdighet inte i något avseende kränks. Genom att sjuksköterskans dokumentation avspeglar patientens väsen och innersta önskningar om hur denne vill bli vårdad kan man lindra patientens vårdlidande.

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera.

Livskvalitet är ett ord som används i flera olika sammanhang och än finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad livskvalitet är för äldre råder det också delade meningar och få studier har undersökt äldres upplevelse av sin livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 år i särskilt boende och många åtgärder görs för att förbättra deras livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanställa befintlig kunskap om upplevelsen av livskvalitet hos äldre i Nordiska särskilda boende och metoden som användes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Åtta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrån fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist på respekt, inre miljö kontra yttre miljö och gemenskap kontra ensamhet.