Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lärare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar lust och motivation till matematiken, om lärarens egen inställning påverkar eleverna, samt hur lärare uppfattar att lärare kan undervisa för att främja elevers lust och motivation till matematikämnet. Denna studie utgår från forskningsmetoden fenomenografi som går ut på att finna olika uppfattningar hos ett fenomen.Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lärande för eleverna och att eleverna får konkreta mål att arbeta mot. Lärarna i studien är alla överens om att den inställning läraren har till matematikämnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig på eleverna och menar att det är viktigt att läraren går in med attityden att matematik är roligt och viktigt.De slutsatser som kan dras av detta resultat är att det är viktigt att läraren kontinuerligt granskar sin egen syn på ämnet och att läraren individanpassar undervisningen så att alla elever får möjlighet att känna lust och motivation för matematiken..

Den här uppsatsen handlar om motivation i monotona arbeten. Vi har även undersökt lönens betydelse i monotona arbeten. Det vill säga arbetar man endast för lönens skull eller finns det andra faktorer som spelar in?Undersökningen är av en kvantitativ form och är gjord på Posten logistik och på ett brevbärarkontor i Karlstad. Först utgick vi från Maslow, Herzberg samt Hackman & Oldham för att koppla samman monotont arbete och motivation.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

Syftet med följande arbete är undersöka elevers föreställningar om lärande och estetiska lärprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lärande med hjälp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstånd och estetiska lärpocesser samt analyserar det utifrån Bourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i åldrarna 11-14 år, som alla har avslutat en eller flera kurser på Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie på att ungas identitetsskapande påverkar deras känslor av motstånd respektive motivation inför lärandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstå lärandets dynamik. Dessutom tyder resultaten på att estetiskt lärande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lärande.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en utökad kunskap kring generation Y, som definieras som bestående av 80- och 90-talister, och deras arbetsvärderingar. Genom att undersöka vilka arbetsvärderingar svenska 80- och 90-talister besitter diskuteras begreppet generation Y och om dessa båda grupper kan betraktas som enhetliga gällande arbetsvärderingar. En enkätundersökning genomfördes bland svenska högskolestudenter. Utifrån resultatet av denna samt ett teoretiskt underlag har vi gett förklaringar till 90-talisternas syn på arbetsvärderingar. Denna syn har sedan jämförts med enkätresultatet med avseende på 80-talister för att därefter jämföras med tidigare kunskap om 80-talisternas arbetsvärderingar.

Att lägga om sin livsstil är inte lätt, men i många fall kan det vara nödvändigt för att bibehålla en god hälsa. Ett exempel på ett sådant tillfälle är vid en diabetesdiagnos, där förstahandsbehandlingen består i livsstilsförändring, som främst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat från tidigare forskning visar att det är viktigt att patienten är motiverad att genomföra en livsstilsförändring, och även diabetessköterskorna i den här studien är av den uppfattningen. Det är viktigt att patienten själv tar ansvaret för sin sjukdom, det är bara han eller hon som kan förändra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjälpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförändring.

Att lägga om sin livsstil är inte lätt, men i många fall kan det vara nödvändigt för att bibehålla en god hälsa. Ett exempel på ett sådant tillfälle är vid en diabetesdiagnos, där förstahandsbehandlingen består i livsstilsförändring, som främst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat från tidigare forskning visar att det är viktigt att patienten är motiverad att genomföra en livsstilsförändring, och även diabetessköterskorna i den här studien är av den uppfattningen. Det är viktigt att patienten själv tar ansvaret för sin sjukdom, det är bara han eller hon som kan förändra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjälpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförändring.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i uppfattning av feedback (positiv, negativ och kvalité) beroende på om den kom från chef, medarbetare, vårdtagare eller anhörig inom äldreomsorgen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilken feedbackkälla som bäst predicerar generell arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes på sju äldreboenden där 87 anställda deltog. De mätinstrument som användes i studien var FES-skalan som mätte de olika aspekterna av feedback, samt Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att källan chef predicerade generell arbetstillfredsställelse bäst av de fyra källorna, samt att det var aspekten kvalité som bidrog mest i modellen.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare för olika åldersgrupper arbetar för att främja ett lustfyllt lärande som barnen/eleverna är motiverade att delta i, som ett led i att förstå varför barnen/elevernas lustfyllda lärande och motivation minskar efterhand som de blir äldre. Vad är det lärarna upplever påverkar barnen/elevernas lustfyllda lärande och motivation? För att svara på de frågorna har en undersökning gjorts av lärarnas definition av lustfyllt lärande och motivation, lärarnas arbetssätt i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv (lek, läroböcker, barn-/elevantal i gruppen, tid, föräldrasamverkan) respektive ett biologiskt perspektiv (inträdet i puberteten) samt lärarnas erfarenheter av vad deras barn/elever upplever lustfyllt och motiverande. Fyra lärare har intervjuats, en lärare på en småbarnsavdelning, en lärare i en förskoleklass, en lärare i skolår tre samt en lärare verksam i både skolår ett, två och sex. Undersökningen visar att flera faktorer påverkar barnen/elevernas minskade lustfyllda lärande och motivation i takt med att de blir äldre men att användandet av läroböcker samt i vilken utsträckning och på vilket sätt leken används som ett redskap för lärandet är de faktorer som har tydligast påverkan..

Denna rapport handlar om att försöka åskådliggöra lagstiftningen kring användandet av handfängsel. Under polisutbildningen har vi upptäckt att lagen inte är helt enkel att förstå. Det har visat sig att lagen tolkas på olika sätt av olika personer. Vi känner oss därför osäkra på vad som verkligen gäller och vill reda ut detta. Syftet med rapporten är att klargöra vad lagstiftningen säger kring polisens användning av handfängsel.

Bakgrund: De kommande åren går många människor födda på 1940-talet i pension. I och med detta står många småföretag inför ett ägarskifte det kommande decenniet. Ett eget företag kan vara som att ta hand om en baby ? det krävs engagemang, omsorg och omtanke för att babyn ska växa och må bra. Att vara den som adopterar en baby är därmed ett stort beslut som omgärdas av många olika faktorer vilket köparen av ett företag behöver känna till.Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad köpare av små ägarledda företag upplever som kritiska inre faktorer vid ägarskifte och skapa en förståelse för dessa problem.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mål i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgår från bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sätts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mål och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien är att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mål i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhällsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna är baserad på subjektiva känslor, i ett här-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förändrings- och självständighetsprocess.

Allt fler ungdomar lider av psykisk ohälsa. Unga tjejer står för den mest dramatiska ökningen. Syftet med denna studie är att identifiera de mest förekommande stressorerna hos ungdomar på internetforumet terapisnack.com. Genom granskning av 200 inlägg undersöktes dessutom skillnader i kön, ålder samt förekomst av multipla stressorer. Genom en kvalitativ innehållsanalys visade resultaten att fler tjejer än killar skriver på terapisnack.com och att de upplevda stressorerna skiljer sig åt mellan könen.

Dagens syn på forskning inom det krigsvetenskapliga området avseende teorier om krigföring är alltför snäv.  Det saknas en metateoretisk referensram för att skapa en djupare förståelse för dem. Konsekvensen av detta kan bli att teorier om sjökrigföring används vid utbildning eller diskussioner inom områden som teorierna inte är utformade för.Syftet med studien är att undersöka teorier om sjökrigföring med en metateoretisk modell för att öka kunskapen om teorierna och beskriva deras vetenskapsteoretiska grund.För att svara på undersökningens två frågeställningar och uppnå syftet analyseras, kategoriseras och jämförs Julian Corbetts och Alfred Mahans teorier om sjökrigföring. Att dessa marina tänkare har valts beror på att de är allmänt erkända och utgör grunden för dagens teoribildning om sjökrigföring.Resultaten i studien visar att de båda marina tänkarna i många avseenden är lika och har ibland rent av identiska tankar om sjökrigföring. Det som skiljer Corbett och Mahan åt är deras vetenskapsteoretiska utgångpunkter.

Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellanuppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS.