Sök:

Sökresultat:

7070 Uppsatser om Inre och yttre motivation - Sida 42 av 472

Energikartläggning på Höstro servicehus : En energianalys i syfte att effektivisera energianvändningen.

Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Arbetsmotivation : Kan arbetsmotivation prediceras av ledarstil, kön, utbildningsnivå, inkomst och ålder?

The aim of this study was to examine if transformational leadership, transactional leadership, gender, educational level, income and age predict work motivation, referring to Herzberg?s motivation-hygiene theory. According to past research the factors above increase work motivation. The study was brought about with a survey based on the Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzberg?s motivation-hygiene theory and demographic items.

Vad motiverar en grundskollärare - lust eller lön?

Motivationen hos grundskollärare att undervisa och hantera arbetslivets förändringar beror på många olika motivationsfaktorer. Tidigare forskning har visat att det framförallt är den inre tillfredsställelsen som är viktigast för grundskollärarna. Syftet med den här studien är att undersöka vilka arbetsattityder som har betydelse för grundskollärarnas arbetsmotivation samt vilka faktorer som är mest viktiga. En enkät skickades ut till medlemmar i Lärarförbundet i två kommuner. Den innehöll påståenden gällande grundskollärares interna och externa arbetsattityder.

"Det ska vara kul ocksa?" : en kvalitativ studie av entrepreno?riell motivation inom spelutveckling

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Kommunicera mera, -relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

Språksvårigheter i förskolan

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Utomhuspedagogik : Ett sätt att motivera elevers inlärning

The overall aim with this study is to elucidate outdoor education as an education method and on the basis of that illustration to examine active educators vision on it as a way to motivate students' learning. This study is based on a literature component and a qualitative study through interviews five teachers.The results of the interviews show how to interpret the motivation and how to work with students' motivation. As well as outdoor education as part of the activity.  The interviews show the importance of outdoor education can be to increase students'motivation for learning. They also show the importance of outdoor education is for student learning and test scores have shown the effectiveness of student learning through outdoor education.

Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen?

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Några elevers sätt att beskriva motivation

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka några elevers sätt att beskriva motivation. Hur de själva formulerar, definierar och uppfattar motivation. Skolan har i uppgift att förmedla kunskap samt skapa förutsättningar så att eleverna kan tillägna sig och utvecklar kunskap (Lpf 94). Till detta krävs att miljön är lärande och motiverande, men vad innebär egentligen det? Går det att påverka motivationen och hur gör man det i så fall? Motivation har blivit definierat och hanterat på många olika sätt genom åren och beskrivs av Giota (2002) som en av de svåraste uppgifter inom pedagogiken.

Lusten och viljan att lära : En studie om vad distansstudenter upplever som motivationshöjande i sitt lärande

Högskoleutbildningar på distans har blivit en allt vanligare studieform. De vanligaste orsakerna till att studenter väljer distansutbildning som tillvägagångssätt är att många har familj och barn, långt till högskolan eller att de helt enkelt vill arbeta vid sidan om sina studier. Från högskolans sida gäller det då att bygga upp ett pedagogiskt ramverk och att inspirera studenterna till den teknologi som erbjuds på den nätbaserade utbildningen. Därför kan det vara intressant att titta på vad som motiverar en student att vilja lära under de pedagogiska villkor som gäller på en distansutbildning. Syftet med denna studie var därför att söka kunskap och förståelse för vad distansstudenter upplever som studiemotivationshöjande faktorer i distans utbildningens genomförande.

Motiv till deltagande i kompetensutveckling bland vårdare inom omsorgen om funktionshindrade

Kompetensutveckling för de anställda inom den kommunala omsorgen är ett ämne som varit på agendan i den offentliga debatten de senaste åren. För ett par år sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anställda inom verksamhetsområdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgångspunkt ur nämnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vårdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt välja att avstå. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de främsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bättre arbete.

Polis i glesbygd

Syftet med rapporten är att undersöka hur närpolisreformen har påverkat polisarbetet i glesbygden och samtidigt ge en inblick i hur polisen arbetar i Västernorrlands glesbygd samt vad det finns för brottslighet. Inledningskapitlet tar upp närpolisreformen samt samarbetet mellan polisområdena i glesbygden. Under teorikapitlet som följer ges en närmare inblick i förarbetet till närpolisreformen, en sammanfattning av närpolisreformen samt en jämförelse mellan anmälda brott i stadsmiljö och glesbygdsmiljö. I resultat delen intervjuas poliser i yttre samt inre tjänst som ger sin bild av hur närpolisreformen påverkade polisen i glesbygd samt hur samarbetet mellan glesbygdsområden fungerar och hur det är att arbeta som polis i glesbygd. I det avslutande kapitlet diskuteras bl.a.

Relationen mellan motivation och målorientering, upplevd förmåga samt uppfattat motivationsklimat hos gymtränande kvinnor och män

The purpose was to examine relations between motivation and goal orientation, perceived ability and perceived motivational climate among persons working out in gym. Another purpose was to study differences in motivation, perceived ability and motivational climate among men and women. The final purpose was to study interactional effects on the dependent variable motivation. The participants were 59 men and 69 women. The instruments used were Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire (TEOSQ), Harter´s Competence scale and part of Mahoneys R-5 test.

"Man måste kämpa mer än alla andra". Hur några elever i läs- och skrivsvårigheter upplever sin skolsituation

Studiens syfte var att synliggöra elevers erfarenheter av att vara i läs- och skrivsvårigheter och lyfta fram det som de upplevt genom åren i skolan, hur deras motivation och självbild påverkats och hur de hanterat sina svårigheter. Syftet preciseras i följande frågeställningar: ? Hur upplever elever i läs- och skrivsvårigheter sin skolsituation?? Hur upplever eleverna att läs- och skrivsvårigheterna påverkat deras skolmotivation?? Hur upplever eleverna att läs- och skrivsvårigheterna påverkat deras självkänsla?? Hur har eleverna hanterat svårigheterna?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av pedagoger i skolan?? Hur upplever eleverna att de fått hjälp i sina svårigheter?Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats. Analys och tolkning vilar på en hermeneutisk grund där det insamlade materialet analyseras i en process som pendlar mellan helhet och del, teori och empiri, mellan då, nu och sedan för att få en djupare förståelse. I studien användes halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som Kvale (2009) menar är ett sätt att förstå teman i den intervjuades värld ur dennes eget perspektiv.

Vad väljer din projektgrupp?

Problemområde: Versionshanteringssystem är utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förändringarna har blivit rätt implementerade. Versionshantering används för att spara all historik av filer som man använder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det användas till att se vilka datum ändringar gjorts, vem som har gjort ändringarna och vilka kommentarer som är skrivna om ändringarna. Vi har valt att använda oss av två versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det är så att både projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frågeställningar: Arbetet bygger på hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem är beroende av varandra så styr det valet av versionshanteringssystem? Och våra frågeställningar: ? Hur stort är projektet i antal timmar och personer? ? Hur många moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner påverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med åtta stycken projektgrupper som använder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem.

<- Föregående sida 42 Nästa sida ->