Bakgrunden till studien bygger på nuvarande finansieringssvårigheter svenska tillväxtföretag möter i tidiga skeden, något som påverkar Sverige negativt eftersom dessa företag kan vara en länk till svensk tillväxt och fler arbetstillfällen. Därför studeras i studien det nyligen framvuxna finansieringsalternativet ?Crowdfunding? som en eventuell lösning på problemet. Vidare existerar ett akademiskt gap inom förståelsen av vad som motiverar en individ att engagera sig i crowdfunding vilket är intressant att studera givet kontexten..

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och vi undersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vi vill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakom lärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10 åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vår undersökning. Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån en arbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyra generella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin, förstärkningsteorin och förväntningsteorin. Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändra samhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingen har valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emot humankapitalteorins beslutsregel. Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverar lärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet av lärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation..

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare är viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgång och överlevnad på marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrån grad av tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohälsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet på arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkät skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad i tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde användas som prediktor för deras självskattade ohälsa.

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstår när individen agerar därför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstår när individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: självbestämmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkätstudie genomfördes med 87deltagare.

Socialsekreterare är en yrkeskategori som far illa på grund av sin arbetssituation. Idag ser man på den höga arbetsbelastningen som det stora problemet. Det finns socialsekreterare som uppger att de har 40-50 pågående ärenden samtidigt. Att arbeta under sådana omständigheter skapar en negativ stress för många och för vissa har arbetet som socialsekreterare lett till utmattningssyndrom.Den här studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare på tre olika socialtjänster i Västernorrland och Västerbottens län. Studien fokuserar på deras insjuknande i utmattningssyndrom och på vad de själva tror vara orsaken till att just de drabbats.

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Bakgrund: Motivation är något som finns hos alla människor, den kan bestå av både inre och yttre motivation. Inre motivation är något en människa får när hen gör något intressant och meningsfullt. En yttre motivation nås när något ges tillbaka efter den handling som utförts. Dagens sjuksköterskor möts av många hinder i form av hög arbetsbelastning, låga löner och stressiga miljöer vilket leder till att sjuksköterskor väljer att lämna vården. Å andra sidan väljer ändå en stor del sjuksköterskor att jobba kvar eftersom de fortfarande känner motivation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka prisstrategier högteknologiska B2B-företag använder sig av samt hur dessa val av prisstrategi förhåller sig till tidigare forskning på området. Vidare har vi undersökt huruvida högteknologiska B2B-företag har någon gemensam karaktäristik som kan påverka valet av prisstrategi. Slutligen har vi diskuterat hur de högteknologiska B2B-företagens användande av analysverktyg kan påverka valet av prisstrategi. Vi har genomfört en fallstudie av åtta företag och jämfört dessa empiriska observationer med det teoretiska ramverket. Studien visar att högteknologiska B2B-företag i stor utsträckning använder sig av marknadsbaserad prissättning.

En kvantitativ studie med syftet att undersöka chefers arbetsmotivation i en större svensk koncern med runt 1000 anställda har genomförts. Vi har använt Self- determination theory (Deci & Ryan, 2008a) samt Tremblay, Blanchard, Taylor, Pelletier och Villeneuves (2009) WEIMS-test (The work extrinsic and intrinsic motivation scale) som teoretiskt underlag i studien. Vi fokuserade på att jämföra skillnader i arbetsmotivation utifrån ålder och chefsposition samt att koppla arbetsmotivation till produktivitet. Totalt deltog 102 chefer, 27 av dem var arbetsledare, 54 var mellanchefer och 21 var högre chefer. Resultatet visade att cheferna i större utsträckning motiverades av inre motivationshöjande faktorer än av yttre motivationshöjande faktorer.

Sedan jag började min utbildning på lärarutbildningen hösten 2005 har elevers lärande varit det som fångat mitt intresse. Jag har träffat många elever som inte har velat lära sig något och tyckt att skolan varit tråkig. Jag ville undersöka vad det är som driver en person till att lära sig, så att skolvardagen kan bli bättre för både elever och lärare. Min studie bygger på möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vårterminen 2007 träffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre år senare har jag åter fått möjligheten att träffa eleverna.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Motivation till avancemang inom dagligvaruhandelnUppsatsnivå: Kandidatuppsats inom ledarskapFörfattare: Ahmed Ismail och Johan KarlssonHandledare: Henrik BarthNyckelord: Dagligvaruhandeln, avancemang, behov, mål samt inre och yttre motivationProblemformulering: Vad motiverar personal inom dagligvaruhandeln att avancera? Syfte: Studien syftar till att få en förståelse för vad som motiverar personal inom dagligvaruhandeln genom undersöka områdena behov, mål samt inre och yttre motivation. Vidare vill vi förstå vad som motiverar personal att avancera. Undersökningen genomförs i form av intervjuer med ett antal avdelningsansvariga samt säljledare och butikschef i en fallstudie inom dagligvaruhandeln. Teoretisk referensram: Vi utgår från fyra huvudbegrepp i vår teoretiska referensram vilka är behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer. I dessa teorier utgår vi huvudsakligen från fem författare men det tas även upp flera andra författare som styrker deras påståenden.

Våld i nära relation är ett samhällsproblem och ett folkhälsoproblem. Mörkertalet gällande antalet drabbade är stort. Arbete för att stötta utsatta har funnits i årtionden men för att komma till rätta med problematiken behöver våldsutövarna ändra sitt beteende. Studien syftar till att undersöka vad som motiverar män att vilja påbörja och fortsätta ett förändringsarbete rörande våldsproblematik i nära relation. En kvalitativ undersökning utfördes genom enkäter distribuerade av Utväg Skaraborg till män som i deras verksamhet fick stöttning i förändringsarbete.

Föreliggande studie grundar sig på teorier kring inre och yttre motivation, amotivation samt tävlingsrelaterad kognitiv och somatisk ängslan/oro. Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka tävlingsrelaterad ängslan/oro och olika motivationsmönster hos lagidrottare på elitnivå, samt att undersöka möjligheten att predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån typ av motivation. Ett frågeformulär, grundat på två validerade instrument om motivation och tävlingsrelaterad ängslan/oro delades ut till 54 lagidrottande kvinnor och män på elitnivå. Resultaten visade att kvinnorna hade högre grad av yttre motivation, samt kognitiv och somatisk ängslan/oro än männen. Vidare visades resultaten inte kunna predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån grad av inre eller yttre motivation.

Syftet med studien var att undersöka hur psykosociala faktorer som habitus, socialt kapital, attribution och inlärd hjälplöshet påverkar elevens motionsvanor och aktiva medverkan i ämnet Idrott och hälsa. Genom en enkätstudie på en grundskola och en gymnasieskola samlades 113 enkätsvar in och analyserades.Resultatet av studien pekar på att de undersökta faktorerna spelar stor roll i elevernas livsituation och till viss del deras närvaro i ämnet Idrott och hälsa, även om den på de besökta skolorna varit hög. Föräldrar, vänner och omgivning har stor betydelse för elevernas attityd och inställning till idrottande och tillsammans påverkar de i förlängningen närvaron i Idrott och hälsa.Gällande attributionsteorin finns tydliga kopplingar till olika faktorer, främst Inre och yttre faktorer. Det märks tydligt att eleverna begår det fundamentala attributionsfelet då de tillskriver andra elevers frånvaro inre faktorer samtidigt som deras egen frånvaro oftast påstås ha yttre orsaksförklaringar. Tecken finns även på självtjänande bias, omvänd självtjänande bias och self-handicapping.