Sökresultat:
2812 Uppsatser om Inre och yttre belöningar - Sida 63 av 188
Gener som pÄverkar pÀlsens utseende och hÀlsan hos hÀstrasen American curly
American curly hÀstar har lockig pÀls och drabbas i vissa fall av hypotrikos vilket innebÀr hÄravfall. MÄnga tappar förutom pÀlsen Àven manen och svansen nÀr de fÀller. Lockig pÀls förekommer Àven hos katt, hund, mus och tamrÄtta samt extremt lockigt eller ulligt hÄr hos mÀnniskor. Flera av dessa Àr Àven drabbade av hypotrikos. Syftet med denna studie Àr att studera vilka gener som troligtvis styr utseendet och hÀlsan hos american curly.
Möjlighet eller hinder? : Datortekniska hjÀlpmedel för elever med synnedsÀttning i skolan
Syftet med studien Ă€r att undersöka hur lĂ€rare motiverar elever i Ă„rskurs nio till lĂ€rande i Ă€mnena idrott och hĂ€lsa samt textilslöjd pĂ„ en grundskola i Mellansverige.I studien anvĂ€nds metoderna intervjuer och observationer. Totalt intervjuas 20 personer. TvĂ„ lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och tvĂ„ lĂ€rare i textilslöjd. Ă
tta elever i Äk 9 intervjuas tvÄ gÄnger, en gÄng med fokus pÄ idrott och hÀlsa samt en gÄng med fokus pÄ textilslöjd. Till studien genomförs ocksÄ fyra observationer, tvÄ stycken i respektive Àmne idrott och hÀlsa samt textilslöjd.I intervjuerna med lÀrarna framkom att det Àr vÀsentligt med en positiv instÀllning som genomsyrar undervisningen.
Etik och ansvar. Sjuksköterskans upplevelse av inre etiskt ansvar i omvÄrdnaden.
SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvÄrdnaden. Studien Àr empirisk och grundar sig pÄ en kvalitativ metod med innehÄllsanalys. Data har samlats in frÄn fyra intervjuade verksamma allmÀnsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvÄrdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrÄn ett medicinskt perspektiv.
Studie av smörjsystem
 MĂ„let med detta arbete Ă€r att undersöka smörjsystemet pĂ„ tvĂ„ utsatta leder pĂ„ en Boomer E2C. FörfrĂ„gan om examensarbetet kommer frĂ„n Atlas Copco Rock Drills AB i Ărebro som ocksĂ„ tillverkar maskinen.Atlas Copco Rock Drills AB har idag ett fettsmörjningssystem som upprĂ€tthĂ„ller funktionerna pĂ„ lederna. Uppgiften Ă€r att sammanfatta och utvĂ€rdera dagens system samt att finna nya lösningsförslag som skulle kunna ersĂ€tta eller delvis ersĂ€tta systemet. Information har hĂ€mtats frĂ„n dokumentation, ritningar och samtal med konstruktörer pĂ„ företaget. Efter att alla förutsĂ€ttningarna för lederna specificerats sĂ„ har lösningsförslag sökts.
Ămnet musik: ett redskap i elevens kreativitetsutveckling
Studiens syfte Àr att synliggöra de tankar, som tre musiklÀrare pÄ tre olika skolor i företrÀdesvis Är 6-9, har kring begreppet kreativitet och hur lÀrarna medvetet utformar sina lektioner för att ge eleverna utrymme för egen kreativitetsutövning. I syftet ingÄr ocksÄ att lyfta fram hur lÀrarna frÀmjar sina elevers kreativitetsutveckling och i hur stor utstrÀckning de anser det vara möjligt att Ästadkomma med den tid, gruppstorlek och lÀromiljö de har att förfoga över. Studiens resultatdel bygger pÄ kvalitativa intervjuer och har sammanstÀllts, reducerats, koncentrerats och presenterats med utgÄngspunkt ur parallellt tÀnkande. Metoden innebÀr att informanternas Äsikter inte sÀrskiljs, för att finna likheter och skillnader, utan bildar tillsammans en gemensam kunskapsbank inom varje kategori. Intentionen med studien Àr att spegla nulÀget i de tre grundskolorna, mot bakgrund av den alltmer intensiva forskning som pÄgÄr inom omrÄdet kreativitetsutveckling.
Glykemiskt index - ett index pÄ en inre hÀlsa eller ett attraktivt yttre? En kvalitativ analys av hur Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller GI
I dagens samhÀlle finns det en uppsjö av olika trenddieter som föresprÄkas i medier. En av de senaste Ärens mest uppmÀrksammade kosthÄllning Àr glykemisk index. I en vÀrld dÀr medier har stor makt att förmedla olika beskrivningar av verkligheten blir det dÀrför intressant att undersöka vad medierna egentligen kommunicerar genom sin framstÀllning av GI. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur GI framstÀlls i svensk morgon- respektive kvÀllstidning och vilka förestÀllningar och normer om kost som denna förestÀllning kommunicerar. Studien bestÄr av en kvalitativ medietextanalys av redaktionella artiklar tagna ur kvÀllstidningen Aftonbladet och morgontidningen Dagens Nyheter mellan 1997-03-01 och 2006-12-31.
LÀsebokens framstÀllning av kvinna och man : En bildanalys med ett genusperspektiv av en lÀsebokserie för grundskolans tidigare Är
Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella portrÀtteringen av pojkar/mÀn och flickor/kvinnor i en lÀsebokserie bestÄende av tre lÀseböcker. LÀseboksserien anvÀnds vid lÀsinlÀrning i svenska i grundskolans tidigare Är och Àr utformad efter lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de förestÀllningar om manligt och kvinnligt, sÄsom de förmedlas genom lÀseböckerna befÀster eller bryter mot den rÄdande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med bÄde kvantitativa och kvalitativa inslag, dÀr fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhÀllsomrÄden mÀn och kvinnor avbildas, vilka kÀnslor och egenskaper mÀn och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som anvÀnds i portrÀtteringen av mÀn och kvinnor. Studiens resultat Àr inte entydigt dÄ de förestÀllningar om mÀn och kvinnor som synliggörs i lÀseböckerna bÄde kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befÀsta dem.
Olika faktorers inverkan pÄ sprÄkutvecklingen vid alfabetisering av en sfi-elev : ? En longitudinell och kvalitativ studie om hur en illitterat somalisk tonÄrig flicka anpassar sig till en lÀsandets vÀrld.
Sverige tar idag emot flyktingar frÄn lÀnder dÀr analfabetism rÄder och i den svenska skolan fÄr vi allt fler tonÄringar som aldrig har gÄtt i skolan förut. Syftet med denna uppsats Àr att lÄta en av dessa tonÄringar, Tamara, beskriva hur hennes sprÄkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes sprÄkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjÀlp av tolk.
SÀkerheten i polisbilen : SÀkerhetstÀnkande kring krockkudden och bilbÀltet
Som polisman i yttre tjÀnst tillbringar man mycket tid i tjÀnstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstÀnkta. Det hÀnder ocksÄ att fordonet anvÀnds för att preja en annan bil av vÀgen, inte sÄ vanligt men det hÀnder. Vidare har polisman en hel del utrustning pÄ sig som skall bÀras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med sÀkerhetsbÀltet i bilen, finns det risk för större skador pÄ grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock.
Mobbning pÄ gymnasiet
Den hÀr uppsatsen handlar om mobbning pÄ gymnasiet. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstÄ hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares förestÀllningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning pÄ gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.
Oliksidig krympning i betong
Betong Àr ett av de vanligaste anvÀnda byggmaterialen vid uppförande av grund och stomme. Betongens egenskaper gör den mycket tÄlig för yttre pÄfrestningar och dÀrav gör den till ett mycket anvÀndbart material i mÄnga olika situationer. Det finns dock problem som kan uppstÄ vid anvÀndandet av betong. Ett av de vanligare Àr sprickbildning. Det finns flera orsaker till att detta förekommer, till exempel yttre pÄverkan, krypning, temperatur- och fuktrelaterade rörelser.
BVC- sköterskans erfarenhet av samspel i det hÀlsofrÀmjande arbetet med förÀldrar till överviktiga barn
Bakgrund: Behovet av palliativ vÄrd Àr stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svÄrt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vÄrdrelation till svÄrt sjuka patienter Àr avgörande för en god palliativ hemsjukvÄrd. Denna vÄrdform Àr distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvÄrdnadsÄtgÀrder efter den enskilde patientens önskemÄl, dennes hÀlsotillstÄnd, personlighet, nÀrstÄende och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vÄrdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvÄrd.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ kategorier; distriktssköterskans förhÄllningssÀtt och yttre faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen. Distriktssköteskans förhÄllningssÀtt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.
SmÄföretagare och deras finansiering : en falstudie
HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.
Norrbottniska exportföretags pÄverkan av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen: en fallstudie av tvÄ exporterande smÄföretag
Det Svenska medlemskapet i den europeiska unionen (EU) har förÀndrat förutsÀttningarna för smÄföretagen i Norrbottens lÀn. Syftet med denna uppsats Àr belysa hur Sveriges medlemskap i EU pÄverkat exportförutsÀttningarna för smÄföretag i Norrbottens lÀn, sammanstÀlla en survey pÄ nÄgra tidigare gjorda EU-projekt dÀr vi undersökt hur EU och EU- verktyg kan ha pÄverkat exportförutsÀttningarna för Norrbottniska smÄföretagen, identifiera om Sveriges medlemskap i EU kan ha pÄverkat exportförutsÀttningarna för tvÄ redan etablerade mindre exportföretag i Norrbottens lÀn samt identifiera vilka för och nackdelar EU-medlemskapet kan ha inneburit för Norrbottniska smÄföretags exportförutsÀttningar. Slutsatsen blev att EU-medlemskapet inneburit bÄde positiva och negativa aspekter för företagen. Det positiva kan sÀgas vara den stora marknad som skapats genom den inre marknaden, borttagande av tullar inom EU, fri rörlighet för varor, tjÀnster, kapital samt personer. Strukturfonderna har skapat möjligheter att ta tillvara dessa fördelar.
Beror motivation pÄ generation? : En studie om olika generationers motivation inom ledarskapet
Vi Àr alla födda i en viss tidsperiod och tillhör dÀrför en viss generation. Det samhÀlle vi vÀx-er upp i kan komma att prÀgla vÄr personlighet och de vÀrderingar som vi har. DÄ den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi fÄ se fler personer frÄn de yngre generationerna inta chefspositioner pÄ företag. Ledarskapet inom organisationer kan dÀrför Àndras under de kommande Ären eftersom den Àldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis Àn annorlunda Àn de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns nÄgra skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.