Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och särskolans undervisning. Rapportens syfte är att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i särskolan. Studien är genomförd i en medelstor stad och alla informanter är verksamma på samma skola. Vi har utfört den här studien med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och använt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta med motivation.

Carlsson, Ann-Kristin & Persson, Åse (2011). Konsten att tillvarata yngre barns motivation till ett lustfyllt lärande (The art of capturing a young child?s motivation to achieve pleasurable learning experience). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle Specialpedagogik, Malmö Högskola. Syftet med vår studie var att undersöka hur motivation kan tillvaratas i takt med barns stigande ålder samt vad specialpedagogens kunskap kan bidra med i arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal som metod.

Bakgrund                Jag har valt att skriva om elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om. Syfte                        Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och respons uppfattas av elever. Metod                      Jag valde en kvalitativ ansats i min studie.

Utgångspunkten för denna uppsats har varit sambandet mellan autonomi, självständig motivation och målkongruens. Sambandet har hämtats från Self-Determination Theory, där autonomi anses vara en förutsättning för att uppleva självständig motivation som i sin tur anses viktigt för att skapa målkongruens i en organisation. Då autonomi inte är en självklarhet inom alla yrken har syftet med studien varit att undersöka sambandet mellan motivation och målkongruens bland anställda med standardiserade arbetsuppgifter på ett produktionsföretag. Fallföretaget för studien har varit Sandvik AB som verkar inom tillverkningsindustrin. Det empiriska materialet har inhämtats på en och samma avdelning genom intervjuer med en produktionschef samt nio anställda.

Det du håller i dina händer är en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ?en bra lärare?. Undersökningen, vars syfte är att ge en inblick i elevernas perspektiv på fenomenet och därmed öka kunskapen för verksamma lärare, bygger på 6 respondenters redogörelser av sin syn på ämnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjälp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet.Anledningen till ämnesvalet och dess inriktning bottnar i såväl ett eget intresse av att utreda saken närmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit någon forskning på området som tar upp just elevernas perspektiv.Resultatet slår för det första fast att lärares framtoning har en stor påverkan på elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (målmedvetenhet). Vidare visar det på ett antal, enligt respondenterna, särskilt betydande drag hos en lärare, varav de flesta i varierande grad inverkar på elevernas attityd till och strävan i skolan och sina studier.

This study attempts to look into and discuss if there are motivation factors involved whentrying to achieve a seeond language, which might effect the acquisition in any direction. Theeducation provided in Halmstad in Swedish as a seeond language is also studied on bases ofthe IDs (Individual Differences) that might occur. The study is carried out by interviews witheight informants. The interviews are analyzed and the results, which support previous researchin the area, are presented; and finally, in the conclusion part, suggestions for future researchare given, along with propos als on how to expand a study in this area..

Syftet är att undersöka på vilket sätt vägledningssamtalet bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning. Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Vad är det i vägledningssamtalet som bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning? För att få svar på frågan har kvalitativ metod använts i form av interjuver med totalt tre respondenter. För att analysera resultatet har SCCT - Social Cognitive Career Theory samt Maslows behovspyramid använts. Resultatet visade att för samtliga intervjupersoner var det flera faktorer som bidrog till deras motivation till att förändra karriärinriktningen.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

The purpose of this paper is to examine motivation in studies and/or work among unaccompanied adolescents who received asylum in Sweden. We have examined how six unaccompanied refugee boys? ages 15-18 years describe their motivation, regarding both current studies and their potential future studies or work. We have attempted to capture the children?s stories about what the factors are that increase or decrease their motivation through qualitative research interviews.

Monetära belöningar är en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och därmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetära belöningars influens på motivation är ett omtvistat ämne där vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett område inom motivationsforskning är huruvida monetära belöningarinfluerar strategiskt lärande. Dock använder kunskapsintensiva företag monetära belöningarsamtidigt som anställdas strategiska lärande är av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats ämnar därmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till såvälteori som praktik. Resultatet av vår kvalitativa undersökning tyder på att motivation tillstrategiskt lärande influeras av autonom motivation och att monetära belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnå något för individen önskvärt.Subjektiva och otydliga mål kan vara fördelaktiga för att åstadkomma autonom motivationhos företagets individer då dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

Syftet med min studie är att se hur lärare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterär läsning. Studien är en fördjupning i vad motivation är och hur lärare kan arbeta med hjälp av sina pedagogiska verktyg till att uppnå målet att motivera till läsning. Tre djupgående intervjuer står i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: hur motiverar svensklärarna elever med dyslexi till att ägna sig åt skönlitterär läsning? och hur kan lärare utveckla sitt lärarskap för att skapa en trygg och intresseväckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas inställning till skönlitterär läsning är negativ men att lärarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjälpmedel med mera.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande sjukdom hos personer som är 65 år eller äldre. Egenvård är en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvården inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstå vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvård samt beskriva vilka svårigheter de upplever när de ska hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 13 vetenskapliga artiklar publicerade från 2005 till 2011 hämtade från databaserna Cinahl och Medline.

The purpose of this thesis is to study what motivational factors motivates the staff in the public elderly care and to investigate how the staff ranks the different motivational factors and if the rankings differ depending on gender, age, education, type of employment, time of employment, employer, income and ethnic background. The thesis is based on a questionnaire study with a total of 97 participants. The questionnaire was constructed with the help of prior similar studies conducted in the USA and Malaysia over a sixty-year time period. These studies are then used to analyze the results. The participants in our thesis were given ten motivational factors to rank according to what they believed motivated them the most.

3 Sammandrag Titel: ?Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus? Nivå: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson Utgivningsår: 2012 Handledare: Jonas Lundsten Då tidigare forskning inte fokuserat så mycket på ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna på Skånes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrågor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anställda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och åtta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstående gemensamma mönster. Vår studie visar på att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmål som satts upp.

I dagens samhälle förekommer många debatter om människors rättigheter och arbetsmiljöer. Arbetsplatsen är ofta föremål för uppmärksamhet i media. Skandaler i media och social media har pekat på hur viktigt det är med jämnlikhet och trivsel på arbetsplatsen. Otrivsel bland anställda har ökat succesivt med åren bland olika företag och organisationer, såväl stora som små. Det är därför betydelsefullt att lyfta fram sådana problem för att systematiskt skapa grunden för förbättring. I alla företag och organisationer regleras beteenden hos de anställda i en incitamentstruktur som består av belöningar och bestraffningar.