Syftet och problemformuleringen med den här studien är att undersöka hur några pedagogers syn är på bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som används i förskolan.Våra frågeställningar är -Vilka inre/yttre faktorer påverkar pedagogernas syn på de oroliga barnen,-Påverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vår rapport bygger på intervjuer från 2 förskollärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrån sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsättningar av lyhördhet och konstruktivitet.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka självkänslans betydelse för motivation och skolprestationer samt att ge förslag på metoder för att gynna självkänslan. Självkänsla är ett komplext ämne och undersökningen fokuserar på att ge en övergripande redogörelse av frågeställningarna genom en granskning av relevant litteratur, artiklar och en avhandling. Resultatet visar att självkänslan har betydelse för motivationen och prestationerna och att individer med hög självkänsla utgår mer ifrån inre motivationsfaktorer och drömmar när de planerar sin framtid än de individer som har låg självkänsla. Även miljön påverkar självkänslan och motivationen då individer i en osäker och främmande miljö kan känna tveksamhet kring sin egen förmåga och sitt engagemang. Två begrepp som ofta blandas ihop är självkänsla och självförtroende och båda två tenderar att påverka prestationer och motivation. För att gynna självkänslan är det viktigt att se och förstå att eleverna är enskilda individer som påverkas av både sociala och fysiologiska faktorer. Positiv återkoppling, stödjande omgivning och ärligt bemötande gynnar självkänslan..

Enligt WHO (1998) är urininkontinens "en växande folkhälsosjukdom". En anledning kanvara den ökande vikten på nyfödda barn. Med anledning av detta är syftet med denna uppsatsatt försöka påvisa positiva resultat på den inre stabiliserande bäckenbotten muskulaturen hosförstföderskor, med ett enkelt träningsprogram och betydelsen av närvaron av en personligtränare.I träningsprogrammet ingick olika typer och metoder av så kallade knip övningar. Mananvände sig av en testgrupp och en kontrollgrupp. Testgruppen hade en egen personlig tränareoch träffades på bestämda tider två gånger i veckan.

Inom banksektorn kan det vara svårt att mäta effektivitet då det är svårt att mäta input och output. Wallander har löst detta problem på Handelsbanken genom att använda sig av alternativa sätt att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats var att beskriva vilka styrformer som används inom olika arbetsuppgifter och skapa förståelse för varför olika arbetsgrupper inom en bank har olika syn på hur verksamheten styrs. Vi ville även beskriva vilka olika styrverktyg som används. Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer och enkäter som skickades ut till olika Handelsbanks kontor i Norrbotten.

För att undersöka vad som motiverar människor att arbeta ideellt inom idrottsföreningar med Self-Determination theory och Functional approach som grund, samt om det råder någon skillnad beroende på ålder och antal timmar människor lägger på sitt ideella engagemang, skickades en enkät ut till ideellt engagerade i fyra olika idrottsföreningar. Av de 125 deltagarnas resultat visade det sig att de yngre deltagarna i högre grad motiverades av karriärfunktion i Functional approach. Kontrollerad motivation från Self-Determination theory var vanligare bland dem som spenderade över tre timmar på det ideella arbetet. Gemensamt för deltagarna var att de i störst grad drevs av autonom motivation från Self-Determination theory, det vill säga den inre viljan att göra något. Detta tyder på att det var självutvecklande, egenvinnande motiv som motiverade denna studies deltagare till ideellt arbete..

I denna studie undersöks hur sångelever upplever att deras sångideal och sångpedagog påverkar utvecklingen av deras personliga uttryck. Studien genomfördes med hjälp av 8 kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av sångelever som går ett estetiskt program på gymnasieskolan med inriktning musik, från årskurs två och tre.Resultatet av studien visar att de intervjuade sångeleverna finner att relationen till sångpedagogen har en betydande inverkan på hur de kan utvecklas när det gäller både personligt uttryck men även sångutveckling i stort. Sångeleverna behöver en trygg relation med sin sångpedagog för att kunna våga uttrycka sig i sin sång. Det har visat sig att en inre motivation har skapats hos sångeleverna genom uppmuntran från sångpedagogen och sångpedagogens roll som förebild. Sångeleverna ser sin sångpedagog som en förebild som de kan hämta inspiration och tekniska färdigheter från.

Som arkitekt, byggherre och brukare i en och samma person ges unika möjligheter att styra hela processen från första skiss till färdig byggnad och därigenom förverkliga ett högst personligt bud på vad ett samtida hus kan vara.Mitt examensarbete är en betraktelse av den delvis äventyrliga resan att rita och låta uppföra ett enfamiljshus i vilket man sedan flyttar in. Följande begrepp behandlas:Platsen och dess förutsättningar ur historiskt och fysiskt perspektiv.Programskrivandet; med utgångspunkt i vardagslivet nu och i drömmar om en tänkt framtid. Det unika vägt mot det generella mot bakgrund av bristen på tidigare erfarenheter av villaliv. Funktioner samt Inre och yttre rumssamband beskrivs.Gestaltning av byggnaden; dels som en tredimensionell konsekvens av programmet, dels genom konceptuella val, samt ett stort intresse för materials egenfärg och genomarbetade detaljer. En undersökning av gränssnittet mellan tradition och modernism.Upphandling, tid och ekonomi ? en översiktlig redogörelse för hur dessa frågor balanserats.Materialet består av text ritningar och fotografier..

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu. Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter.Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn..

Studien undersöker relationer mellan stark ångestsymtom och personlighetsdrag samt bakgrundsfaktorer. 35 deltagare, 23 kvinnor och 12 män, rekryterades på en högskola och besvarade en enkät.Resultaten visar en stark relation mellan personlighetsdraget neuroticism och ångest men inga andra korrelationer med övriga faktorer. En djupare analys av resultaten tyder på att den population ur vilken deltagarna rekryterats inte varit lämplig för att undersöka de aktuella frågeställningarna, eftersom deltagarna uppvisat en mycket låg grad av ångest i testet och även en mycket hög grad av inre locus of control. Diskussionen har väckt frågor anknutna till instrumentens lämplighet och beskaffenhet, men också om olika relationer i personligheten kan tänkas gälla för grupper som ligger på hög respektive låg nivå av ångest. En slutsats av detta arbete är att frågan är viktig och intressant och att det finns tillräckligt med teoretiskt underlag för att återkomma med ett mer omfattande val av deltagare och lämpligare mätverktyg..

Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och några av berättelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats är att det låter sig göras. Berättelserna kring Oden innehåller element som mycket väl går att koppla till jungianska begrepp.· Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker både i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke går han så långt att han ingår fosterbrödralag med denne.· Han genomgår kris och lidande för att kunna gå vidare och växa i vishet.

Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation.

Uppsatsen syfte är att ta reda på ifall den Europeiska Unionens (EU) handelspolicy för den interna respektive den externa marknaden följer den liberala retoriken som förs av unionen. Det är en komparativ fallstudie som använder sig av idealtyper för att ge en nyanserad bild av unionens handelspolicy. Det teoretiska ramverket som används för att framställa dessa idealtyper är merkantilism samt liberalism. Idealtyperna appliceras sedan på de två fallen. Fokus för studien ligger på tiden mellan Lissabonfördraget och 2012 innan den senaste utvidgningen till 28 medlemsstater ägde rum.

Ett av arbetsterapeutens verksamhetsområden är psykiatrin, där klienterna har olika psykiska funktionshinder. Arbetsterapeutens uppgift är att med olika medel få klienterna till att utföra aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters arbete med motivation i relation till personer med psykiska funktionshinder och hur detta möjliggör aktivitet. Fyra arbetsterapeuter deltog i studien. Fokusgrupp användes som metod, där interaktion och diskussion undersökningspersonerna emellan beaktas.

Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav.Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas.Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten..

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.