På Facebook når polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur polisens ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.

Bakgrund: En vårdande relation är inte detsamma som en vänskapsrelation, men förutsätter ändå närhet och engagemang. Personligt engagemang är också nödvändigt för att utvecklas som vårdare. Sorg är en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det är inte självklart att vårdare vet om de får eller bör känna och uttrycka sorg när patienter dör. Det saknas en samlad bild av vårdares sorg över döende och avlidna patienter.Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig.Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Vårdarens sorg gestaltar sig i form av inre känslor som att känna smärta och tyngande känslor samt skuld och ilska. Sorgen kan även visa sig i form av yttre uttryck där vårdaren exempelvis gråter eller känner sig rastlös.

Män och kvinnor framställs på olika sätt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre ämnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier ärmannen den som får ta mest plats och kvinnan är underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvärlden påverkar samhället och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara.Studien bygger på en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys där fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frågor byggerpå ett genusperspektiv och som analysredskap användes den semiotiskabildanalysmodellen.Resultatet visar att mannen är överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utsträckning.

Bakgrund: Det är av stor vikt att förstå patientens roll inom diabetesvården. Vårdgivarenmåste kunna hjälpa patienten med patientundervisning och livsstilsförändring. Patientensmotivation och egenvård går hand i hand och patienten spelar en viktig roll i hanterandetav hans eller hennes diabetes typ 2 sjukdom. Syfte: Att fördjupa kunskaper om olikafaktorer inom omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 som påverkar deras hälsa ochvälbefinnande Metod: Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. En modell avFriberg (2006) användes för att granska de vetenskapliga artiklarna.

SammanfattningTitel: Motivation och belöningssystem ? Veckopendlare inom den svenska byggbranschenFörfattare: Robin Hillström, Olle Johansson, Peter LarssonProgram: Civilekonomprogrammets controllerfördjupningExaminator: Karin JonnergårdHandledare: Anders JerrelingInstitution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Bakgrund och problem: Antalet långvariga veckopendlare har mer än fördubblats mellan åren 1975 och 2005, deras beteende att veckopendla kan påverkas av flertalet faktorer och behöver kompenseras finansiellt eller av en inre belöning. Belöningssystem är ett styrverktyg och har ökat i betydelse och det råder motstridigheter kring belöningssystemets olika funktioner. Det råder även motstridigheter av vad som kan förklara mänskligt beteende.Syfte: Syftet är att besvara frågeställningen genom att beskriva och förklara vilka faktorer som motiverar anställda som veckopendlar inom byggbranschen i Sverige. Vi vill även belysa hur arbetsgivare motiverar sina anställda genom att identifiera hur de befintliga belöningssystemen ser ut.Metod: Vi har valt en empiridriven, kvalitativ forskningsstrategi.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

Denna undersökning har sin utgångspunkt i två romaner: Karin Boyes Kris, och Hagar Olssons Chitambo, två verk som delar många likheter. Det första delsyftet är följaktligen att utföra en komparativ och tematisk undersökning av de båda romanerna, i vilken temat frigörelse står som primär utgångspunkt. Likheterna återfinns inte enbart i romanernas innehåll, utan även i utomtextuella faktorer: författarna har recenserat varandras respektive romaner, omständigheter som motiverar uppsatsens andra delsyfte, att undersöka huruvida Karin Boye i sitt författande av Kris kan tänkas ha påverkats av Olssons roman. Med utgångspunkt i tre relevanta infallsvinklar påvisar jag likheterna mellan verken. Identitet framstår som ett nyckelord för förståelsen av de båda protagonisternas utveckling, och syntesen av deras utveckling mot en inre tyngdpunkt utesluter inte på något sätt behovet av det kollektiva, tvärtom utvecklar de båda ett visst mått av politisk medvetenhet.

Projektets ide är främst att göra byggnaden till en spektakulär och funktionell upplevelse förbesökarna. Varför är detta förslag den bästaför den här platsen? För att den är intressant och blir som ett märke och symbol för Stockholm som Sydneyoperan är för Australien. Dessutom kopplar den till omgivningen med sitt reflekterande fasad och den skapar en ny och spännande inre miljö för besökarna. När man har ett så stort program som detta projekt har bör man ta chansen att skapa att skapa monumentala rum och intresseväckande former.

Redan när ett barn är nyfött börjar uppbyggandet av självkänslan. Viktigt för att utveckla en god självkänsla är att få positiv respons från omgivningen. Självkänsla kan delas in i två delar: Inre och yttre självkänsla. Dessa betecknar både vilket värde individen sätter på sig själv och vilken respons omgivningen ger. Dagens samhälle anses vara narcissistiskt.

På Facebook når polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur polisens ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.

Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda på vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gäller bildämnet, samt genom intervjuer med lärare ta reda på hur de arbetar med bildämnet i skolan. Frågeformuleringarna som jag använt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsätt som vi idag har på bild som ett kommunikativt ämne? Varför är det viktigt att arbeta med bildämnet i skolan? och hur arbetar några lärare på fältet med bildintegration, vad vill de uppnå och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har både känslomässiga och kognitiva motiv, vilka hjälper barnet att organisera känslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framställa med bilder. Jag har också kommit fram till att bilden är av stor betydelse för inlärning av olika kunskapsområden och för utveckling av kommunikation.

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar:o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende?o Vilka följder genererar medias bild?Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001).

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nå en kvalitativ reflektion angående skillnader i framställning av en konflikt i två mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsättningar under två tidsperioder. Material från dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien är analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten på Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrån Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrån Pierre Bourdieu, genom begreppen angående produktionen av tro, kapital och fält som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrån Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nåddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framställning av ett komplicerat skeende som konflikten på Sri Lanka tillhör. Det korta svaret är att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mångfacetterad och bredare bild av konflikten än Göteborgs-Posten.

Bakgrund: Under 90-talet har stark kritik riktats mot budgeten som styrinstrument. Kritiken gäller bland annat att budgeten inte kan hantera en föränderlig omvärld och det finns de som anser att den därför bör avskaffas helt. Kritiken står dock inte oemotsagd då vissa anser att det inte är budgeten som sådan som är problemet utan istället sättet som den används på. Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att beskriva och förklara budgetens utbredning och dess roll i ekonomistyrningen samt beskriva hur budgetprocessen går till. Vi har även för avsikt att beskriva hur styrning sker i företag som ej använder budget.

Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rätta trädet för platsen..