Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning.

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

I mitt examensarbete har jag studerat hur klarspråk samt text och bild i samverkan kan öka läsbarhet, läslighet och läsvärdet i myndighetstexter. I denna studie har jag avgränsat mig till att analysera Valmyndighetens broschyr Valet i fickformat, som är den enda informationen som från myndigheten som förklarar hur valet går till. Syftet med studien är att skapa förbättrad information till förstagångsväljare, som också hade lägst valdeltagande i Sverige under riksdagsvalet 2010. I studien har jag genomfört två olika metoder; en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet med textanalysen var att få en helhetsbild kring hur Valmyndigheten utformat tidigare material vad gäller målgrupp, kontext, språkligt bruk, text och bild i samverkan samt den grafiska formen. Detta för att ta reda på vad som har fungerat bra/mindre bra med Valmyndighetens befintliga information, för att i sin tur skapa förbättrad information som ökar läsbarhet, läslighet och läsvärde hos målgruppen förstagångsväljare.

EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över gränserna även för konsumenter. När en tvist uppstår i ett konsumentavtal med internationell karaktär är frågan bland annat vilken lag som ska tillämpas på tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrågan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet där konsumenten har sin vanliga vistelseort tillämpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begränsningen att det inte får vara till nackdel för konsumenten jämfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstår då den partsvalda lagen till vissa delar är till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sätt att lösa tolkningsproblemet är genom en tillämpning av den så kallade russinteorin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar.

Studien riktar sig mot upplevelser av hälsa och vårdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade på 6 intervju med människor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter på kloster kan beskrivas med hjälp av ordpar som förenar motsägelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ Samtalskvalité; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; Bekräftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berättelsen. Även Närvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjälp av tradition ? vårdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vårdinrättning och människor som vistas där skiljer sig inte markant från vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden..

Titel: Ledarens kommunikationsstilar: Vilken påverkan har ledarens användning av specifika kommunikationsstilar på de anställdas bild av ledarens prestation? Nivå: C?Uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Pontus Eriksson & Aram AmeinHandledare: Per?Arne WikströmDatum: 2013-08 Syfte: Syftet är att undersöka vilken påverkan ledarens användning av sex specifika kommunikationsstilar har på de anställdas bild av ledarens prestation. Vi ämnar öka förståelsen för dessa kommunikationsstilars betydelse för upplevd ledarprestation.  Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Informationen som samlats in utgör grunden för analysen och slutsatsen. Empirin är insamlad i form av tolv personliga intervjuer, med anställda på medelstora företag som har daglig kontakt med sin ledare.

Syftet med arbetet är att få ökad förståelse för hur elever på gymnasiet tolkar och påverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hämtade i massmedia, samt att utreda hur man kan använda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elever uppfattar att män och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lärande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys användes också som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker från normen i en bild och då ofta i negativ bemärkelse och särskilt gällande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

I alla tider har man byggt modeller över saker som skall byggas för att på så sätt åskådliggöra det som skall skapas. Dessa modeller hjälper till att förstå och formulera problem och lösningar, hur sammanhangen är och vilka beståndsdelar som skall ingå. Beroende på vilken typ av produkt som skall konstrueras, kommer olika modeller att få olika betydelse. En utvecklare har ofta en Inre bild, en mental modell, av vilken typ av system som skall utformas. Denna bild kan vara detaljerad eller bara en avlägsen idé. Med hjälp av olika typer av modeller kan en utvecklingsgrupp visualisera, specificera, konstruera och dokumentera strukturen och beteendet för den tänkta produkten.

Syftet med det självständiga arbete är att visa på hur förskolepedagogerna i studien definierar begreppet självkänsla, hur de i praktiken arbetar med detta i verksamheten och hur de upplever sig ha för förutsättningar att arbeta med barns självkänsla. Frågeställningar som används är: hur definierar förskolepedagogerna begreppet självkänsla? Hur arbetar förskolepedagogerna konkret för att stärka barns självkänsla? På vilket sätt ser förskolepedagogerna ett resultat? Vilka förutsättningar har förskolepedagogerna för att stödja barn med låg självkänsla? Denna studie utgår från en kvalitativ ansats, med muntliga intervjuer och öppna frågor. I intervjuerna medverkar tolv förskolepedagoger, samt en förskolepsykolog och en specialpedagog. De flesta definierar begreppet självkänsla i likhet med litteraturen att det handlar om varandet och det inre hos en människa.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper.

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar.