Studiens primära syfte är att utveckla ett teoretiskt ramverk som kan bidra till en ytterligare teoretisk förståelse för staters agerande i FN:s säkerhetsråd. Ramverket vilar på en rationalistisk grund och bygger på tre förklaringsmodeller; en första med fokus på internationell makt och säkerhet, en andra Inomstatlig förklaring och en tredje institutionalistisk förklaring. Ramverket appliceras sedan på en fallstudie där Kinas och USA:s agerande i säkerhetsrådet analyseras. Bland studiens slutsatser bör framhållas att säkerhetsrådet av stater anses vara en viktig institution och att det råder en påtaglig respekt för rådets prejudicerande makt. Studien visar även att säkerhetsrådsmedlemmars beslut till stor del är resultatet av långsiktiga kalkyler utifrån reciprocitet och ryktespåverkan, samt att den historiska kontexten påverkar hur staters agerande tas emot av övriga medlemmar.

The Golden Arches Theory of Conflict Prevention stipulerade att länder med McDonald's inte bekrigar varandra. Uppsatsen undersöker varför denna hypotes falsifierades efter att ha varit giltig i 32 år. Med i första hand kvantitativa metoder identifieras ett antal utslagsgivande faktorer för att ett land ska få McDonald?s. Det konstateras att demokrati förr var en mycket viktig faktor men idag helt upphört att var det, medan närheten till USA idag är viktigare än någonsin förr.

Konflikterna i Great Lakes-regionen har präglats av både flyktingströmmar och etniska dimensioner. Vi har genomfört en fallstudie på detta område för att undersöka vilken betydelse flyktingar har för konflikterna i regionen.Vi visar hur flyktingströmmarnas karaktär och flyktingskapets utsatthet leder till skärpta etniska spänningar och bidrar till försvagandet av stater. Flyktingarnas osäkra livssituation och kollektiva minnen innebär ett särskilt starkt identitetsbehov, vilket kan leda till ökad etnisk polarisering och gör att de blir lätta att mobilisera politiskt.Flyktingströmmar orsakar ett allvarligt försvagande av stater, eftersom de på ett fundamentalt sätt underminerar statens legitimitet, genom exempelvis deras förlorade förtroende för staten och dess institutioner samt deras inblandning i väpnade attacker mot hemlandet.Generellt uppmärksammas flyktingströmmar oftast bara som en allvarlig konsekvens av konflikter, men vi visar hur de också kan förstås som en starkt bidragande orsak till Inomstatlig och regional instabilitet..

Sedan andra världskrigets slut har internationell debatt förekommit angående hur internationellt bemötande bör ske då en främmande befolkning utsätts för våld och övergrepp av dess egen statsledning. Ofta har inom ramen för denna debatt normen om icke-intervention kommit att ställas mot ett globalt förespråkande av mänskliga rättigheter.Efter uppmaning av FN:s tidigare Generalsekreterare Kofi Annan, upprättades år 2000 International Commission on Intervention and State Sovereignty. Kommissionens arbete mynnade ut i en rapport benämnd The Responsibility to Protect, vilken syftar till att söka internationell konsensus kring möjligheten att genomföra intervention med humanitärt skydd som mål, samt rekommendationer om hur en sådan bör ske.Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativ textanalys söka svar på i vilken omfattning rekommendationerna inom The Responsibility to Protect överensstämmer med internationellt agerande under den Inomstatliga konflikten i Libyen 2011.Studiens resultat visar på att internationellt agerande från FN, dess medlemsländer samt internationella organisationer till viss del överensstämmer med rapportens förespråkade konflikthantering innan demonstrationer utbröt i Libyen. Vidare visar studien att internationellt agerande väl överensstämmer med The Responsibility to Protect´s rekommendationer, då de libyska demonstrationerna eskalerade och mynnade ut i en Inomstatlig väpnad konflikt..

Upproren i arabvärlden och Västeuropa har haft olika tillvägagångssätt och olika utfall. Syftet med uppsatsen är att visa att David Kilcullens teori kring upprorsbekämpning är tillämpig oavsett konfliktens natur eller geografiskt läge. Uppsatsen vill illustrera detta genom att pröva teorin mot en annan konflikt än, konflikten på Östtimor och i Irak, ur vilken Kilcullen dragit sina erfarenheter och slutsatser. Min förhoppning är att det inte finns någon skillnad och att teorin därför är fullt tillämplig och därmed även kan användas i ett större perspektiv. Den fråga uppsatsen därmed eftersträvar att svara på är i vilken omfattning är David Kilcullens teorier kring upprorsbekämp-ning tillämpliga på en inomeuropeisk, Inomstatlig konflikt likt Nordirland.