Syftet med vårt arbete är att få en större inblick i vad utomhuspedagogik innebär. Vi ville ta reda på fördelar och nackdelar med metoden och hoppas därmed att vi som framtida pedagoger kan utveckla och förbättra arbetet med utomhuspedagogik. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik används i skolorna och hur pedagogerna ser på användandet av metoden. Vår studie har genomförts vid tre skolor i sydvästra Sverige. På varje skola har vi intervjuat tre pedagoger som arbetar med de yngre åldrarna.

Saab Bofors Dynamics har som huvudsaklig verksamhet att utveckla missiler. Ofta krävs det att någon form av navigationsfunktion byggs in, och eftersom det inte är lätt att testa nya lösningar och algoritmer direkt på missilerna har man tagit fram två autonoma testplattformar, Freke och Gorm, i form av självgående bilar som kan ta sig fram Inomhus i t.ex. en korridor.För navigation utomhus lämpar sig GPS väl i många situationer, men i autonoma sammanhang är det inte tillräckligt. GPS är inte alltid tillgänglig på grund av att man inte alltid har fri sikt till minst fyra satelliter och i militära sammanhang är den också lätt att störa ut. Därför förlitar man sig hellre på noggranna tröghetsnavigeringssystem (TNS) som kan ge data i 100-tals Hz, och kompletterar med GPS för att korrigera för avvikelser.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.Våra frågeställningar är följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo?För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar på att pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten Inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.

Storkyrkoskolan och Estniska skolan ligger i Gamla stan iStockholm. Skolorna har en gemensam skolgård. Delar av skolgården står inför en omgestaltning då skolornas lokaler, som delvis befi nner sig under skolgården, står inför en renovering.Enligt läroplanen har alla barn rätt att vistas i jämställdaskolmiljöer, såväl Inomhus som utomhus. Eftersom elevernatillbringar mycket tid på sin skolgård anser jag att den bör granskas ur ett jämställdhetsperspektiv, med genusglasögon.Idag är inte skolgården en jämställd miljö för eleverna. Enfjärdedel, av den redan trånga skolgården, domineras till stor del av pojkars fotbollsspel.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Montessoripedagogiken innebar på Montessoriskolor/förskolor och även att ta reda på hur fysisk aktivitet såg ut på skolorna. Metod: För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade sju personer. Alla med anknytning till Montessori som exempelvis Montessorilärare och fritidspedagoger. För att undersöka hur en del av den fysiska aktiviteten såg ut observerade jag två idrottslektioner i en Montessoriskola. Resultat: Det visade sig att det fanns många likheter mellan Montessoriförskolorna när det gällde både Montessoripedagogiken och den fysiska aktiviteten.

Demens är en folksjukdom som ökar och är vanligare idag än för 30 år sedan. Orsaken till detta är att människan lever längre och risken för att drabbas av demens ökar med stigande ålder. Personer med demens har begränsad förmåga att tolka samt förstå omgivningen de vistas i, därför är det viktigt att den fysiska Inomhus miljön inte utgör ett hinder för personerna. Inomhusmiljön skall anpassas efter deras behov för att de skall känna trygghet och därmed påvisa positiv beteende. Syftet med denna litteraturstudie är var förkovra oss om hur Inomhusmiljön påverkar personer med demens på vårdboende.

Den här studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien är att få en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. Vår huvudfråga är: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv år vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar på att utevistelser kan främja lärande, där fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts på tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

Syfte: Syftet är att undersöka diskurser om utomhuspedagogik som ett sätt att arbeta med elever ute i naturen. Teori: Jag har inspirerats av den litteratur och forskning som behandlar utomhuspedagogik. Enligt de genom att arbeta med utomhuspedagogik stimuleras barns lärande. I utomhuspedagogik, enligt litteratur, lär barnen bäst i samspel med varandra där de är aktiva och använder sig av alla sinnen. Olika uppfattningar om utomhuspedagogik påpekar att naturen kan ses som en plats med stora möjligheter att utöva utelektioner i olika former.Metod: Studien innefattar analys av texter i utvalda nyhetsmedier med diskursanalys som metod Resultat: Resultatet visar att utomhuspedagogik dock inte innebär att bara vara ute, utan att växla mellan undervisning Inomhus och utomhus för bästa inlärningsprocess.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarnas arbetssätt på flerspråkiga förskolor. Den empiriska studien avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar som berör frågor om hur förskollärare utformar det fysiska rummet i en flerspråkig miljö och vilka strategier de använder för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Två perspektiv som bäst passade för studien blev dess teoretiska utgångspunkter. Det ena perspektivet är två metaforer som betraktar lärandet utifrån både förvärvande av kunskaper och deltagande. Det andra perspektivet är den sociokulturella teorin om lärande och utveckling.En kvalitativ metod i form av strukturerade observationer användes under totalt en veckas tid på två förskolor i två olika kommuner i Västra Götaland.

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lärande i utomhusmiljön och hur pedagogerna använder utomhusmiljön för barns lärande på en förskola. Som metod har använts observationer och samtal med sex pedagoger och åtta barn. Observationerna av två olika förskolegårdar har skett under vintern och våren. Tidigare genomförd forskning visar på att utevistelse för barn är viktig, då alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger användes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill säga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö på förskolan.

BakgrundFörskolegården erbjuder barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs Inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken.

Kor har hög motivation för att beta och om de gör det så blir de rörligare i kroppen och antalet problemkor och dödsfall sjunker. Dessutom kan bete ge bra ekonomi eftersom foderåtgången Inomhus blir lägre och korna håller sig friskare. Problemet är att många europeiska mjölkproducenter med mjölkrobot väljer att ha korna inne eftersom de inte litar på att alla kor kommer in och mjölkar. Försenade mjölkningar leder till sänkt mjölkproduktion och högre celltal. Orsaken till att det blir problem är antagligen att motivationen för att mjölka är låg i jämförelse med att beta eller vara tillsammans med de andra korna i hagen.

Målet med detta examensarbete var att erhålla kunskap om teknik och möjligheter hos trådlösa sensornät. Speciellt undersöktes hur temperaturförändringar kan detekteras med hjälp av ett trådlöst sensornät. Ett sådant nät sattes upp Inomhus med enheter som kallas Tmote Sky och som tillverkas av Moteiv Corporation från USA. Enheterna har flera givare och kan kommunicera med varandra via radio. Härefter kommer de trådlösa sensorerna att kallas ?smolk? efter direktöversättning från engelskans ?mote?.

BakgrundDå utomhusaktiviteten är en viktig del i barnens vardag på förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra väggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö främjar det barnens utveckling och hälsotillstånd. Forskning visar att pedagogens roll är oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att återvända till vid sina upptäcktsresor utomhus. Pedagogen skall också vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara på frågor som uppkommer samt uppmana till lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på utomhusverksamheten och hur barnen på förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden är en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn på en förskola.ResultatPedagogerna är positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det är centralt att barnen dagligen får vara utomhus och röra på sig genom fri lek och aktiviteter. De finner både fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar på att vädret, tidsbrist och rädsla för att någonting skulle hända när de är utomhus är väsentliga nackdelar.

BAKGRUND: I andra delar av världen testas den fysiska kapaciteten hos yrkesverksamma poliser regelbundet. I Sverige finns inga tester eller krav på fysisk kapacitet på yrkesverksamma poliser efter genomförd grundutbildning. SYFTE: Att undersöka den fysiska kapaciteten hos poliser i yttre tjänst i Norrbottens polisdistrikt, för att påvisa om det finns ett behov av åtgärder för att upprätthålla yrkesaktiva polisers fysiska kapacitet. METOD: Förfrågan om frivilligt deltagande från poliser i yttre tjänst gjordes till delar ur Norrbottens polisdistrikt. Coopers test 2000 m och Harres test, vilka Polishögskolan använder i rekryteringsprocessen, valdes som mätmetoder.