Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några elever i skolår 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jämföra det med Inomhus. Vi ville även se hur deras agerande skiljer sig åt i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i närmiljön och Inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna både före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus än Inomhus och samarbetet fungerade bättre utomhus.

Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstånd, lokalisera gods utom- såväl som Inomhus..

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet är att undersöka hur genus formas i förskolans värld. Detta studeras genom att titta på leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i Inomhus- och utomhusmiljöer. För att få en fördjupad kunskap om detta undersöks även pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har använt oss av två avdelningar i undersökningen.

Denna undersökning handlar om hur vardagskonflikter kan se ut på en förskola med åldrarna tre till fem år. Studien har genomförts i två olika miljöer, Inomhus och utomhus. Detta för att kunna se hur barn hanterar konflikterna inom de olika områdena, samt hur personalen förebygger konflikterna på förskolan och hur de bearbetar dem. För att få ett resultat har vi använt oss av observationer och av intervjuer med personalen. Vårt resultat av undersökningen visar på att konflikter handlar mestadels om föremål, utrymme, plats, makt och konflikter med sig själv.

Abstract Härstedt, J & Nilsson, L (2011) Barns lek i Inomhus- och utomhusmiljö (How children play in indoor and outdoor environment) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet är att undersöka om leken varierar Inomhus och utomhus på en förskola och i så fall hur samt vad rummet och dess miljö har för betydelse för barnens lek. De metoder vi valde var videoobservationer av barnen och intervjuer med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen bestod av fyra förskollärare samt fem pojkar och fem flickor i åldern fem år. Vi har studerat tidigare forskning om lek. Vi har tittat närmre på Knutsdotter Olofssons och Pramling Samuelssons teorier om leken för att få en fördjupad kunskap om begrepp som Inomhuslek och utomhuslek samt miljöernas påverkan på leken. Resultatet visade att skillnaden blev annorlunda mellan Inomhus- och utomhuslek.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehållet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika Inomhus och utomhus miljöer kan man få en bild av hur miljön påverkar barnens interaktion och aktivitetens innehåll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehåll och interaktion i organiserade aktiviteter påverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller Inomhus. För att besvara de två forskningsfrågorna om vilka aspekter i miljön som påverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön påverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter på fyra olika förskolor. Två av aktiviteterna genomfördes utomhus och två Inomhus, detta för att kunna göra en jämförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrågorna.

I läroplanen för förskolan Lpfö-98 står det att barnen på förskolan skall ges möjligheter att vistas såväl Inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien är dels att upptäcka om och i så fall på vilket sätt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus från om den genomförs Inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas på samlingar Inomhus respektive utomhus. Studien utgår från kvalitativ ansats och bygger på videoobservationer och återkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingår två lärare verksamma i förskolan och barn i åldrarna 3-5 år. Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna Inomhus och utomhus när det gäller form, lärarens förhållningssätt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lärarnas olika sätt att hålla i samlingen och inte om deras sätt att använda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande påverkas inte av att samlingen hålls vare sig Inomhus eller utomhus.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än Inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med Inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med Inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehållet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika Inomhus och utomhus miljöer kan man få en bild av hur miljön påverkar barnens interaktion och aktivitetens innehåll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehåll och interaktion i organiserade aktiviteter påverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller Inomhus. För att besvara de två forskningsfrågorna om vilka aspekter i miljön som påverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön påverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter på fyra olika förskolor. Två av aktiviteterna genomfördes utomhus och två Inomhus, detta för att kunna göra en jämförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrågorna.

I Sverige och i Finland sker den konventionella grisproduktionen Inomhus i huvudsak på två sätt, antingen genom integrerad produktion eller genom specialiserad produktion. Den kon-ventionella utegrisproduktionens struktur och förekomst skiljer sig däremot mer mellan län-der. För att få en ökad kunskap om skillnaden mellan den konventionella produktionen av grisar Inomhus och utomhus kommer de två produktionssystemen i den här litteraturstudien att jämföras med avseende på miljö, beteende, produktivitet, hälsa och ekonomi. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns med konventionell pro-duktion av grisar utomhus och konventionell produktion Inomhus. Skillnader i beteende och hälsa som härrör från produktionssystemen diskuteras i arbetet.

Syftet med min studie var att undersöka om skogsleken var mindre könsstereotyp änInomhusleken. Jag undersökte vad barn leker, vilka de leker med och vilka redskap deanvänder i leken samt jämförde Inomhusleken med skogsleken. Undersökningen genomfördesmed hjälp av löpande observationer. Resultatet visade att Inomhus lekte barnen oftastkonstruktionslekar och rollekar. Utomhus var rörelselekarna vanligast.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka matematiska begrepp vi kan uppfatta att fyraåringar använder sig av under den fria leken Inomhus på förskolan. Vi har också undersökt vilka leksituationer de befinner sig i när de använder sig av matematiska begrepp. I vår undersökning som är kvalitativ har vi använt oss av observationer.Resultaten visar att det finns goda möjligheter att ta del av vilka matematiska begrepp barn använder under den fria leken Inomhus på förskolan och i vilka leksituationer dessa uppstår. Studien visar vidare att barnen i sin vardag på förskolan möter och använder sig av många matematiska begrepp. Resultaten visar matematiska begrepp inom följande kategorier: taluppfattning, ordningstal, former, mönster, symmetri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, sortering och klassificering. .

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens påverkan gällande den totala upplevelsen vid gång och löpning. Detta besvaras genom frågorna; finns det någon skillnad i puls, ansträngningsgrad och positiva känslor vid samma hastighet gällande gång och löpning utomhus jämfört med Inomhus? Samt, upplever testpersonerna någon skillnad fysiskt och psykiskt efter gång och löpning utomhus jämfört med Inomhus? MetodDetta är en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsåg att få fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 på nivå 11, 13 och 15.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens påverkan gällande den totala upplevelsen vid gång och löpning. Detta besvaras genom frågorna; finns det någon skillnad i puls, ansträngningsgrad och positiva känslor vid samma hastighet gällande gång och löpning utomhus jämfört med Inomhus? Samt, upplever testpersonerna någon skillnad fysiskt och psykiskt efter gång och löpning utomhus jämfört med Inomhus? MetodDetta är en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsåg att få fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 på nivå 11, 13 och 15.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens påverkan gällande den totala upplevelsen vid gång och löpning. Detta besvaras genom frågorna; finns det någon skillnad i puls, ansträngningsgrad och positiva känslor vid samma hastighet gällande gång och löpning utomhus jämfört med Inomhus? Samt, upplever testpersonerna någon skillnad fysiskt och psykiskt efter gång och löpning utomhus jämfört med Inomhus? MetodDetta är en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsåg att få fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 på nivå 11, 13 och 15.