Sökresultat:
37301 Uppsatser om Inom- och utomhusmiljö - Sida 21 av 2487
Mobbning i sÀrskolan. Personalens erfarenheter och uppfattningar.
Syftet med följande arbete Àr att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom sÀrskolan samt vilka faktorer som de anser pÄverkar mobbning inom sÀrskolan.
Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom sÀrskolan.
Sammanfattningsvis pekar mitt resultat pÄ att förekomsten av mobbning i sÀrskolan Àr relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer Àr utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivÄ, besvÀrliga hemförhÄllanden samt avvikande beteende kan pÄverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra..
Undervisning i NO för alla
Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.
uppsÄt och oaktsamhet inom skadestÄndsrÀtt
Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att utreda de tvÄ begreppen inom skadestÄndsrÀtt: uppsÄt och oaktsamhet. Om författningar och andra föreskrifter inte ger ett tydligt svar huruvida en handling skall anses uppsÄtlig eller vÄrdslös, gör domstolar en fri bedömning. Denna uppsats redogör för gÀllande praxis. Uppsatsen analyserar i mindre utstrÀckning hur de tvÄ begreppen tillÀmpas inom försÀkringsrÀttsliga och straffrÀttsliga sammanhang. Enligt ny försÀkringsavtalslag som gÀller sedan 2005 försvinner begreppet grov vÄrdslöshet.
Organisatoriska faktorer i relation till sÀker vÄrd: En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Att arbeta inom hÀlso- och sjukvÄrden kan pÄ mÄnga sÀtt betraktas som ett högriskyrke dÀr grÀnsen mellan ?rÀtt och fel?, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstÄnd kan vara otroligt smÄ. 3000 patienter dör varje Är relaterat till sina vÄrdskador. Bristerna inom patientsÀkerheten gÄr oftast att koppla till vÄrdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar sÀker vÄrd.
FörvÀntningar pÄ rollen som enhetschef inom Àldreomsorgen
Syftet med studien Ă€r att belysa samt fĂ„ mer kunskap om medarbetares, chefers samt enhetschefernas egna förvĂ€ntningar pĂ„ enhetschefernas roll inom Ă€ldreomsorgen. FrĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nt oss av Ă€r: Hur vill de ovannĂ€mnda att en enhetschef inom Ă€ldreomsorgen ska vara? Hur ser det ut idag? Ăr enhetschefen en tillgĂ€nglig ledare? Samt förslag pĂ„ förbĂ€ttringar. Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de gruppintervjuer samt personliga intervjuer för att fĂ„ djupare kunskap inom detta omrĂ„de. I bakgrunden beskrivs enhetschefens roll inom Ă€ldreomsorgen frĂ„n sekelskiftet fram tills idag.
Korrelat till vÄld : Samband mellan vÄldskriminalitet och variablerna alkohol- och drogbruk, anknytning, impulsivitet och socialt nÀtverk i tvÄ grupper vÄldsdömda
Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.
Vikten av salutogenes inom missbruksvÄrd
Uppsatsen behandlar det potentiella vÀrdet av salutogenes inom systemteoretisk missbruksvÄrd. Studien Àr en litteraturstudie dÀr 13 artiklar inom Àmnena salutogenes och systemteori, nÀrmare bestÀmt familjeterapi, har granskats. Efter en kvalitativ innehÄllsanalys pÄ det empiriska materialet kunde vissa kunskapsluckor och förbÀttringsmöjligheter identifieras. BÄde salutogenes och familjeterapi kan fungera pÄ var sitt hÄll, men samtidigt kan det utlÀsas att salutogenes kan komplettera familjeterapi pÄ ett vÀl fungerade sÀtt. Resultatet visar att genom att anlÀgga ett salutogent perspektiv pÄ familjeterapeutisk missbruksbehandling kan ett bÀttre resultat uppnÄs.
ErkÀnnande av högre revisorsexamen inom EU
Den fria rörligheten för personer Àr en grundlÀggande rÀttighet för medborgare inom EU, men fortfarande finns stora rÀttsliga och praktiska hinder. För en revisor som vill arbeta i ett annat EU-land krÀvs att hans eller hennes högre revisorsexamen erkÀnns av vÀrdlandet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl den fria rörligheten för revisorer fungerar samt identifiera eventuella hinder. För att uppfylla syftet genomförs en kartlÀggning av hur erkÀnnandeprocessen ser ut i samtliga medlemslÀnder. KartlÀggningen Àr baserad pÄ tio variabler som hÀrletts ur direktiv 89/48/EEG.
Waldorf, Montessori och Kommunal förskola : -Hur resonerar man?
Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrÄn förÀldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen pÄ barns förutsÀttningar att lÀra. Vidare under forskningsarbetets gÄng har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. VÄrt arbete har resulterat i jÀmförelser dÀr vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete Àr att ingen förskola Àr den andra lik miljömÀssigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssÀtt pÄ olika vis inom de olika pedagogikerna..
"... det Àr som att pissa i motvind." : Ett arbete om tre pedagogers erfarnehter av att arbeta med jÀmstÀlldhet i förskolan
Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och dÀrmed fÄ kunskap om hur dessa elever uppfattar lÀsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnÄ syftet anvÀnde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrÄn. Resultaten i min studie visar pÄ ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekrÀftar den tidigare forskning inom Àmnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begrÀnsad lÀsning i vilken elevernas lÀsupplevelse blir mindre viktig Àn de uppgifter som omger lÀsningen..
Barnperspektiv och förÀldraförmÄga? En undersökning inom socialtjÀnstens vuxenutredningar
Denna studie har undersökt hur socialsekreterare inom fyra kommuner i mellersta Norrlandupplever tillÀmpningen av barnperspektivet och beaktningen av förÀldraförmÄga vidutredningar gÀllande förÀldrar med missbruksproblematik. Med en hermeneutisk ansats harundersökningen baserats pÄ en kvalitativ metod med inriktning pÄ semistruktureradeintervjuer och en granskning av utredningsmallarna. TvÄ teoretiska begrepp som studiengenomgÄende analyserat utefter Àr barnperspektivet och förÀldraförmÄga. Resultatet avstudien visar att barnperspektivet tas i större beaktning i utredningsförfarandet inomvuxenstöd Àn förÀldraförmÄga, medan barn- och familjeenheten fÄr största ansvaret avförÀldraförmÄga om den bedömts kunna vara bristfÀllig. Detta dÄ socialsekreterarnapoÀngterar att fokus inom vuxenstöd ligger pÄ förÀlderns behov av hjÀlp gÀllande dennesmissbruksproblematik.
"Det Àr ju engelska ocksÄ." : en studie av hur elevers förkunskaper kan tas tillvara inom Àmnet engelska.
Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom Àmnet engelska. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med Ätta elever i Är 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..
Relationen mellan vÄrdaren och vÄrdtagaren inom rÀttspsykiatrin
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anstÀllda inom rÀttspsykiatrin ser pÄ relationen mellan sig sjÀlva och vÄrdtagarna, samt att studera de olika aspekter som berör relationen i vÄrdandet, bland annat maktrelationen och vÀnskapsrelationen. Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studiemetod med semistrukturerade intervjuer. Nio stycken anstÀllda vÄrdare (undersköterskor och skötare) frÄn en avdelning inom rÀttspsykiatrin i VÀxjö deltar i studien. Resultatet visar att relationen mellan vÄrdare och vÄrdtagare Àr en viktig aspekt inom vÄrden, och att relationen Àr basen inom vÄrden för att kunna erbjuda bra vÄrd till patienten. Intervjupersonerna menar att: En bra relation mellan vÄrdare och vÄrdtagare kÀnnetecknas av att vÄrdaren ska kunna skapa förtroende, tillit i relationen, samt stödja och tillfredsstÀlla patientens behov med hjÀlp av relationen.
Hur mÄr undersköterskor i förhÄllande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de stÀlls inför inom Àldreomsorgen? : Hur pÄverkas deras self-efficacy?
Christina Thulin-AnderssonHur mÄr undersköterskor i förhÄllande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de stÀlls inför inom Àldreomsorgen? Hur pÄverkas deras self-efficacy?VT 2007 Antal sidor: 27___________________________________________________________________________Studiens syfte Àr att bidra med kunskap till och förstÄelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av sjÀlvbemÀstring för undersköterskor inom Àldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfrÄga formuleras pÄ följande sÀtt: Hur kan sjÀlvbemÀstring pÄverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor stÀlls inför inom Àldreomsorgen? Studiens frÄgestÀllning besvaras med hjÀlp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande Älder och de har arbetat olika lÄng tid inom Àldreomsorgen Resultaten visade att förmÄgan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en pÄverkan för utveckling av sjÀlvbemÀstring.
SĂ€kerhet i molnet: en kvalitativ studie
Denna kandidatuppsats behandlar sÀkerhet inom molnet. Med hjÀlp av en litteraturstudie inom Àmnet kombinerat med intervjuer av företag som bÄde anvÀnder och erbjuder molntjÀnster undersöker vi vad företagen har för kunskap om sÀkerhetsbrister inom molnet. Utöver sÀkerhetsfrÄgor har vi Àven belyst en rad generella frÄgor kring molnet; varför företag anvÀnder molnet och vad de upplever som för- och nackdelar med tjÀnsterna. Vidare argumenterar vi för införandet av en standard som kommer att klargöra vilka sÀkerhetsrutiner som molnföretagen erbjuder. Uppsatsens resultat Àr av intresse för den som stÄr inför ett beslut att införa molntjÀnster, eller den som redan anvÀnder molnet men har funderingar kring dess sÀkerhetsaspekter..