Det finns många olika typer av affärssystem på marknaden och företagen har investerat i egna unika IT-lösningar, vilket har medfört att man har låst in sig i den egna tekniska plattformen genom bland annat punkt till punkt- implementationer. För att råda bot mot detta är det då önskvärt att olika system och applikationer ska kunna kommunicera med varandra genom att utbyta data på ett standardiserat sätt. För att uppnå dessa integrationsmål har en tjänsteorienterad arkitektur, Service Oriented Architecture (SOA) växt fram. Syftet med denna uppgift är att undersöka möjliga metoder för att utveckla en tjänstebaserad arkitektur för integration mot Avantra AB:s upphandlingssystem, Avantra Upphandling. Detta utifrån krav och direktiv som ställdes av Avantra samt de möjligheter och begränsningar som styrs av deras utvecklingsmiljö, -verktyg och -rutiner.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:12.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat på pedagogernas ingripande, metoder de använder vid hanteringen, agerandet i konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen får möjlighet att försöka lösa konflikter själva. Vårt tillvägagångssätt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har även använt oss av videoobservationer när möjligheten fanns. Teorin i arbetet är Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv på konflikt, konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord är viktiga begrepp i vårt arbete. I vårt resultat kan man läsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de går tillväga och om att de låter barnen få möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter själva. Det står även om förebyggande arbete, hur viktigt det är med kunskaper i konflikthantering och om att vistelse utomhus har en påverkan vid konflikter. Vår slutsats är att konflikthantering och kommunikation är viktiga kompetenser som behöver tränas upp både hos pedagoger och barn.

Formativ bedömning är den process där bedömningar används för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lärare använda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter på elevers lärande och resultat. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för elevers erfarenheter av de metoder som används inom formativ bedömning och elevernas förmåga att uppfatta och värdera sitt eget lärande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter är av metoderna som baseras på de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jämföra om det är någon skillnad på grupper som arbetat med lärare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lärare som har fått samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag använda mig av en enkätundersökning.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som är meningsfulla för klienten, lära ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

Denna rapport behandlar det examensarbete som lett fram till en konceptlösning på en ny kontrollpanel för styrning av informationsdisplayer i bland annat bussar, samt ett konceptförslag till en display eller ett displayverktyg som minskar förarnas behov av ackommodation. Examensarbetet har genomförts under våren och sommaren 2007 vid AB Thoreb i Göteborg, ett svenskt företag som fokuserar på innovativa lösningar för kollektivtrafiken och vars huvudmarknader är realtidsinformationssystem samt intelligenta elsystem. Konceptutvecklingen har gjorts i syftet att utveckla en ny kontrollpanel till den informationsdisplay som finns i en del bussar idag, samt även titta på hur det går att förbättra den redan befintliga displayen. Detta görs antingen genom att vidareutveckla ett befintligt förslag som använder sig av speglar, som Thore Brynielsson har haft i åtanke, eller genom någon annan nytänkande lösning i syfte att minska förarens behov för ackommodation. Målet är att få kontrollpanelen intuitiv och placerad på ett sådant sätt att föraren inte blir störd eller distraherad vid körning.

Finansiella mått har traditionellt sett använts som indikator på värde. Behovet att inkludera fler dimensioner av värde har resulterat i verktyget Social Return on Investment (SROI), vilket uttrycker sociala och miljömässiga investeringar i monetära termer. SROI är under utveckling och det finns olika perspektiv på användningsområden. Syftet med uppsatsen är att undersöka positiva och negativa aspekter med SROI, relaterat till intern styrning samt extern kommunikation. Undersökningen utgjordes av tre metoder för datainsamling.

Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Benämningen Lex Uggla uppkom när artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 då Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med särskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag är tillgångarna i bolaget skattepliktiga hos ägaren så länge det inte rör sig om rörelsetillgångar. Lagens huvudsyfte är att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att på så sätt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna räknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rättsfall visat att det beror på följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framåt.I flertalet av rättsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gått på Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit påförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och påvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Syfte: Syftet med arbetet var att utreda vilka likheter och skillnader det finns i elevers och lärares sätt att uppfatta sin egen och andras efterlevnad av värdegrunden. Med efterlevnad menas hur väl skolans mål för värdegrunden följs. Syftet var dessutom att beskriva hur lärarna, i vad man kan utläsa från intervjusvaren, återknyter till den undersökta skolans värdegrund. Skolan kommer omnämnas som X-skolan i uppsatsen. Metod: Undersökningen vilar på en kvalitativ ansats för att ta reda på elevers och lärares uppfattningar av värdegrundens efterlevnad på X-skolan.

Sekretessbelagd.

Uppsatsen handlar om ämnet effektivitet i offentlig sektor. Dimensioner för effektivitet i en process undersöktes genom att granska den öpnna upphandlingen av intensivvårdstryckkammaren Nemo till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Tidigare studier inom området har visat att effektivitet är svårt att mäta på grund av den offentliga organisationens komplexa karaktär. Samordning av det extrema händelseförloppet under upphandlingen samt resurshanteringen utmanade ledningen av projektet till en kreativ och krävande process. Upphandlingen styrdes utifrån Lagen om offentlig upphandling vilken påverkade att de utvärderingsmetoder som användes under processen följde efter reglerade standarder.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 22,5 hp 2014.

Sedan 2013 har allt fler börjat använda sig av streamingtjänster för film och TV på internet (Findahl,2014). I takt med att användningen ökar är det viktigt att tjänsterna är välutvecklade och lättillgängliga för användaren. I denna uppsats undersöker vi funktioner på de tre största Video on Demand-tjänsterna (VoD) i Sverige ur ett användarperspektiv. Med hjälp av befintliga teorier och litteratur diskuterar vi användarbarhet och genomför en områdesanalys av de utvalda VoD-tjänsterna. Utifrån analysen har vi gått vidare med tio funktioner för att avgränsa studien.

Syfte med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur pedagoger med olika metoder skapar förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling. Jag ville få reda på olika sätt att arbeta när man ser att det finns svårigheter i läs- och skrivprocessen. Jag valde att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Data samlades in från åtta pedagoger, varav fem var specialpedagoger och tre var klasslärare, som arbetar i skilda skolor och städer i mellersta Sverige. Pedagogerna arbetar efter olika metoder, detta valdes för att upptäcka olika förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling.