Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan denna kan ha haft på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr. Uppdraget var att utifrån deras omorganisation se om förändringsprocessen har lett till att det krävts en förändring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssätt ute på de lokala kontoren och även ett mer resultatinriktat sätt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

Studien ?Att skapa innovation? är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ?Hur skapas framgångsrika innovativa processer??. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ?Årets byrå?.

Värderingar och organisationskultur är två begrepp som blir allt vanligare och mer använda i dagens företag och organisationer Värderingars innebörd kan variera från högt till lågt och ibland känns det mer som ett begrepp organisationer slänger sig med för att låta bra istället för att leva som de lär. Vår undersökning syftar till att undersöka hur värderingar och därmed också organisationskultur uppkommer och förmedlas till anställda på telekombolaget Symsoft. Vi tittar även på skillnaden på de värderingar som kommer från företagets ledning jämfört med hur de anställda uppfattar värderingarna.Vi har i studien använt oss av en kvalitativ ansats och genomfört tio semistrukturerade intervjuer med anställda och chefer på Symsoft. Vi har även genomfört deltagande observationer under studiens gång då vi tillbringat mycket tid på Symsofts huvudkontor i Kista. Vi analyserade materialet med hjälp av etnografiska metoder och de teorier vi utgått från.

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret..

Den studerande organisationen är ett försäkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar Karriärplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förväntas öka medarbetarnas engagemang och därmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriärplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriärplanering de genomgått, hur de ser på sina möjligheter att göra karriär inom organisationen samt hur de påverkas av den rådande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgående upplevelser.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill säga grundläggande antaganden, normer och värderingar, inom den kommunala hemtjänsten ur hemtjänstpersonalens perspektiv.Frågeställningar:1. Hur ser hemtjänstpersonal på sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de på samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frågeställningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och värderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen på sitt arbete och på chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. Vår empiri har analyserats med hjälp av två huvudteorier såsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjälpt oss att förstå omsorgsarbetet.

Syftet med studien är att beskriva och förstå hur chefer upplever samarbetet mellan enheterna inom den organisationskultur de är verksamma i. Analysen baseras på semistrukturerade intervjuer med 11 chefer inom en sektor i en kommunal vård- och omsorgsförvaltning, som utifrån LEAN önskar samla sin personalstyrka mot gemensamma mål för att bättre kunna klara sitt uppdrag. Studiens frågeställningar syftar till att undersöka hur cheferna upplever kulturen inom sin organisation och enhet samt hur de värderar samarbetet mellan enheterna. Undersökningen, som tillämpar en kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats, analyserar intervjudata utifrån kulturteori och symbolisk interaktionism, med fokus på gemensamma symboler och mönster.  Studien fann att cheferna har nog med sitt och deras upplevelse av samarbetet är att det präglas av konkurrens, revirtänkande och oförenliga perspektiv. Arbetet med att stärka organisationens gemensamma kultur har ännu inte uppnått någon märkbar effekt och de gemensamma symbolerna är få.

Intresset för organisationskultur har varit stort både inom den akademiska forskningen såväl som i den mer praktiskt inriktade managementlitteraturen. Flera studier har fokuserat på i vilken utsträckning organisationskultur går att styra men att studera medarbetarnas egna upplevelser av styrningsförsöken i och med värderingsstyrning tenderar emellertid att vara mindre vanligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra medarbetares egen upplevelse av värderingsstyrning samt vad de anser att en stark organisationskultur innebär för deras arbete, både i form av möjligheter samt svårigheter. Studiens empiriska material utgår från fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett värderingsstyrt företag med en stark företagsanda. Resultatet lyfter fram att medarbetarna upplever att företagsandan innebär de ser på varandra som en nära sammanbunden grupp, likt en familj, som delar gemensamma föreställningar och värderingar.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i så fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding används av en organisation för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och åren som berörs är 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna är hämtade från Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jämnt på dem tre årtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Syfte: Vi har valt att studera organisationskulturen hos fastighetsmäklarföretag i Gävle. Vi ville skapa en förståelse för hur företagen kunde arbeta med organisationsskulturen för att bidra till en högre motivation hos personer verksamma i mäklarbranschen. Syftet med detta examensarbete var därför att lyfta fram ett antal faktorer inom organisationskulturen som påverkar arbetsmotivationen hos fastighetsmäklare i Gävle.Metod: En kvalitativ forskningsmetod valdes på grund av att organisationskultur är något abstrakt och som snarare ska upplevas än mätas. Primärdata samlades in genom kvalitativa intervjuer samt deltagande observation och sekundärdatan samlades in genom artikelsökning samt litteratursökning. Vi har bearbetat vår data genom meningskategorisering och meningskoncentrering.

Denna uppsats ämnar förklara och skapa förståelse för förutsättningar till Lean Healthcare, den metod för effektivisering som sjukvården anammat för att utveckla och förändra de traditionsenliga verksamhetsstrategier som länge styrt sjukvårdens arbetssätt och processer. Genom att identifiera vilka egenskaper som bör stimuleras hos framtida arbetskraft för att skapa de förutsättningar som krävs för att vidmakthålla Lean Healthcare som en långsiktig effektiviseringsmetod bidrar denna studie med information som är behövlig för att ihärdigt lyckas med Lean Healthcare.De svårigheter som påvisats vid implementeringen av Lean Healthcare kan från befintlig forskning härledas till en kollision mellan den organisationskultur som förespråkas inom Lean, ursprungskonceptet till Lean Healthcare och den kulturella kontext som finns inom befintlig organisationskultur där Lean implementeras. Denna kollision påvisas genom en avsaknad av ihärdighet inom organisationerna som implementerat Lean då befintlig organisationskultur och verksamhetsstrategi motsätter sig de arbetsprocesser och det arbetssättet som förespråkas inom Lean-filosofin. Då många sjukhus i Sverige redan implementerat, eller är under omstrukturering till att implementera, Lean Healthcare ämnar denna uppsats undersöka hur framtida arbetskraft förhåller sig till det arbetssätt som förespråkas inom sjukvården.Utifrån en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt genomfördes en kvantitativ studie där arbetssättet och lärandet undersöktes hos en grupp studenter inom sjukvårdsprogrammen vid Umeå universitet. Arbetssättet och lärandet undersöktes för att kunna urskilja värderingar och beteenden som kunde härledas till att förutsäga utfallet av en integration mellan ny arbetskraft och befintlig organisationskultur inom sjukvården.Studiens resultat visar att arbete inom team innefattar karaktärsdrag hos framtida arbetskraft som behöver stärkas vilket främst bör göras genom att stimulera befintliga och kompatibla egenskaper med Lean Healthcare, så som beslutstagande och förmågan att ta an en ledarroll.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..