Sökresultat:
104 Uppsatser om Inneliggande - Sida 7 av 7
Bedömning av fallrisk hos patienter som vårdas inneliggande på sjukhus och inom kommunal vård : Med hjälp av Downton Fall Risk Index
Background: Fall injuries are a costly problem for society, with costs ranging up to 14 billion a year. In addition to economic loss accidental falls also creates human value losses and reduced quality of life for its victims. In order to prevent the occurrence of injury related to accidental falls healthcare providers utilize various scientifically developed risk assessment tools, one of them being Downton Fall Risk Index. Method: Empirical, quantitative cross-sectional study. Objective: The purpose of the extended essay was to describe the categories in Downton Fall Risk Index that have a bearing on patients' risk of falling while in hospital and in municipal care, and to illustrate how nurses can use the fall risk assessment tool.
Naturalförloppet av dysfagi hos nyinsjuknade strokepatienter
Bakgrund: I samband med en pågående studie vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) har det framkommit att patienter med dysfagi har varit svåra att rekrytera. Upplevelsen är således att färre patienter har dysfagi eller att sjukdomsförloppet är kort. Få nyare studier gällande naturalförloppet av dysfagi i den akuta fasen hos nyinsjuknade strokepatienter finns att tillgå och den forskning som gjorts visar på varierade resultat med olika metoder som utgångspunkt. Syfte: Studiens syfte var att belysa naturalförloppet under slutenvårdtiden hos akuta strokepatienter med påvisad dysfagi samt bidra med ny data.Metod: Inneliggande patienter på Strokecenter vid NUS rekryterades och följdes upp måndagar, onsdagar och fredagar under två tidsperioder innefattande totalt 8 veckor. Samtliga patienter testades, men endast de med slutgiltig diagnostiserad stroke och patologiskt värde på ett eller flera av bedömningsmaterialen Standarardized Swallowing Assessment (SSA-S), Lipforce 100 (LF100) och Swallowing Capacity Test (SCT) inkluderades.
Infant directed singing : en pilotstudie om vaggsång vid rutinmässig blodprovstagning kan minska smärtrespons hos för tidigt födda barn
Bakgrund: Prematurt fo?dda barn utsa?tts fo?r ma?nga sma?rtsamma ingrepp under sin tid pa? neonatal va?rdavdelning. Det finns behov av att utveckla icke- farmakologisk sma?rtlindring som komplement till farmakologisk sma?rtlindring fo?r denna patientgrupp. Tidigare forskning har visat att inspelad musik under blodprovstagning har positiva effekter pa? prematurt fo?dda barns fysiologiska va?rden samt beteendema?ssiga respons.
ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.
Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever
ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r
att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande
och f?rebyggande ?tg?rder.
Poliklinisering och dess samband med cytostatikarelaterat fo?rdro?jt illama?ende och kra?kningar hos patienter som genomga?tt autolog stamcellstransplantation
Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.
Varför genomfördes inte punktprevalensmätningen Dagen nutrition på alla aktuella patienter? : En kvalitativ studie om involverad personals uppfattningar
SAMMANFATTNINGBakgrundMalnutrition är ett globalt problem i både industri- och utvecklingsländer. Svenska studier genomförda under 2000-talet har påvisat att drygt var fjärde patient i slutenvården är malnutrierad. Vårdgivare är ansvariga att identifiera malnutrierade patienter och de som löper risk för malnutrition. Punktprevalensmätningen Dagen nutrition utförs årligen på Akademiska sjukhuset. Under ett dygn registreras Inneliggande patienters nutritionsstatus för att utvärdera uppsatta nutritionsmål.
Patientundervisning vid hjärtsvikt : en forskningsöversikt
SAMMANFATTNINGBakgrundHjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som innebär att hjärtat inte kan försörja kroppen med nödvändig mängd blod. I västvärlden är hjärtsvikt ett vanligt förekommande tillstånd och med en prevalens på mellan två till tre procent klassificeras hjärtsvikt som ett folkhälsoproblem. Behandlingen av hjärtsvikt innefattar både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Låg följsamhet hos patienter med hjärtsvikt är ett omfattande problem då upp emot 80 procent av patienterna inte är följsamma till behandlingsordinationer. Detta ger negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle i form av försämring av tillståndet, sämre upplevd livskvalitet och större ekonomiska kostnader.
Föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdats för hjärntumör
BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård.
Sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga PVK- releterade komplikationer - En litteraturstudie
Bakgrund: Perifer venkateter (PVK) är en allmän och rutinmässig åtgärd inom hälso- och sjukvården för att kunna lindra, bota och behandla genom att tillföra infusioner, läkemedel eller för att hålla en fri venväg. PVK består av ett främmande material som i kontakt med blod kan leda till att komplikationer som tromboflebiter bildas. Vid minsta tecken på rodnad, ömhet, svullnad, tromboflebit eller extravasation ska PVK avlägsnas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva de senaste forskningsrönen kring sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att undvika PVK-relaterade komplikationer. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa artiklar.
Från Mellanöstern till Sverige : arabisktalande kvinnors upplevelse av mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård
BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård.
Meticillinresistenta stafylokocker aureus i det dagliga livet
Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är Stafylokocker aureus som är resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det är ett välkänt internationellt problem och delas in i vårdförvärvad och samhällsförvärvad. Vårdförvärvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är de som sprids på sjukhus, medan den sistnämnda sprids ute i samhället. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalens händer till patienten.
Djursjukskötarens roll i rehabiliteringen av inneliggande patienter på hästsjukhus
Veterinary hospital care and advanced veterinary services are rapidly growing industries. As of January 1, 2010, veterinary nursing became a licensed vocation, the title of veterinary nurse became protected, and the act regulating competence among the professions of the veterinary field was extended. These changes, along with increased demands and expectations from owners, have given rise to greater demands on the staff's qualifications and have increased the need for well-educated staff with expertise in several different areas.
The aim of this study was to find out what the licensed veterinary nurse can do in terms of rehabilitation for the hospitalized equine patient suffering from orthopedic injury. This has been carried out through qualitative interviews with veterinary surgeons experienced in treating such patients, and also by reviewing the relevant literature.
Dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi ur ett patientperspektiv
Introduktion
Till yrket är vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. På det sjukhus vi arbetar är de
flesta patienterna Inneliggande på vårdavdelning i ca två till tre dagar i samband med att de skall
få gallblåsan borttagen med laparoscopisk titthålsteknik. Det är väl känt att på andra sjukhus, i
synnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienterna
kommer till operationsavdelningen på morgonen och åker hem på eftermiddagen eller kvällen.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativ
omvårdnad när hon/han genomgår dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi.
Metod
Det är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2001-
2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL.
Resultat
Vid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser vid
dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smärta och illamående.
Men vadå, pappa nu? : pappans upplevelse av att ha ett för tidigt fött barn på neonatalavdelning
BakgrundEtt barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom.