SAMMANFATTNINGBakgrund: Tidigare forskning visar att vårdstudenter har stor nytta av att få delta i patientarbete i sin utbildning och fortsatta yrkeskarriär. Patienter i hälso- och sjukvård har generellt en positiv attityd till studentmedverkan. Dock är forskningen om vilken uppfattning patienter inom psykiatrisk vård har till studentmedverkan mycket begränsad.Syfte: Att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vård upplever studenters medverkan i vårdenMetod: Kvantitativ studie, en enkätstudie. Patienter från tre verksamhetsområden på ett universitetsjukhus i Mellansverige tillfrågades om att svara på enkätfrågor.Resultat: Resultatet blev 655 besvarade enkäter. Av respondenterna uppgav 95 % att de ansåg att det var viktigt att studenter får träffa patienter under sin utbildning.

Stroke är en av vårt lands vanligaste folksjukdom och sjukdomen drabbar den enskilde personen i olika grad. Sjukdomen kan innebära livslångt handikapp för den som drabbas. ADL-träning som utförs hjälper patienten att få tillbaka en del av den förmåga som förlorats genom sjukdomen och därigenom få livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur inneliggande strokepatienters ADLträning såg ut. Frågeställningarna var: Vad var planerat i varje patients ADLträning, vilken ADL-träning fick respektive patient och vilken personal var behjälplig. Studien utgjordes av observationer under en och en halv vecka på en vårdavdelning i södra Sverige. Resultatet visar att strokepatienternas mål klarades att uppfyllas med hjälp av kontinuerlig rehabilitering..

Amyotrofisk lateralskleros är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Sjukdomen är obotlig och patienten avlider till slut på grund av förlamning. Allt fler patienter väljer att vårdas i sina egna hem och många gånger deltar närstående i vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka förväntningar patienter med ALS och deras närstående hade på vård i livets slutskede, i hemmet. Studien inriktades på patienter med amyotrofisk lateralskleros och deras närstående.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

The aim of this study was to investigate the meaning and experiance of humour for patients and nurses in nursing. Gender and cultural differences are also highlighted..

Diabetes är en av nutidens största folksjukdomar vilket innebär en utmaning för samhället och sjukvården. I vägledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvård för patienter med diabetes typ 2 har uppmärksammats som en betydelsefull faktor för att åstadkomma effektiv vård och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att främja egenvård för patienter med diabetes typ 2 är en intressant forskningsfråga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att främja egenvård hos patienter med diabetes typ 2.

Syftet med föreliggande studie har varit att utvärdera och kvalitetssäkra implementeringen av en mentaliseringsbaserad terapi på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. Behandlingen har riktat sig till patienter med diagnosen personlighetsstörning och pågått under 18 månader. 14 patienter inkluderades i studien och behandlingen har bestått av ett individuellt och två gruppbehandlingstillfällen i veckan. Intervjuer och regelbundna självskattningar har genomförts för att undersöka patientens psykiska mående. Samtliga patienter rapporterade vid inklusion ett svårt psykiskt lidande.

Bakgrund: Blodsmittor är ett problem inom sjukvården och stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rädda att bli smittade av, trots detta var användandet av skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två teman, sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta och faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt vid blodsmitta.

Syfte: Syftet med den här studien var att kartlägga upplevelsen av omhändertagandet bland föräldrar till LKG-patienter och unga vuxna LKG-patienter i södra Sverige. Material och metod: Samtliga av de artiklar som presenteras i den här rapporten har erhållits genom litteratursökning på PubMed. Främst användes artiklar som berör upplevelsen av omhändertagandet, men även litteratur och hemsidor från svenska sjukhus och LKG-föreningar bidrog med information. För djupare förståelse av och för att erhålla ytterligare information om omhändertagandet i södra Sverige utfördes även en intervju med Ingemar Swanholm, ortodontist vid SUS. I denna enkätstudie tillfrågades 55 personer, varav 24 var föräldrar till barn med LKG och 31 var unga vuxna LKG-patienter.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Patienter med psykisk störning riskerar att få sämre behandling när de söker vård för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever också att de blir sämre bemötta än patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården. Syftet var också att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien är en litteraturstudie med beskrivande design där13 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Scopus.

Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått ortopedisk kirurgi. Intensivvårdsjuksköterskor möter dagligen dessa patienter på intensivvårdsavdelningar. Därför är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor har medvetenhet i hur patienter upplever smärta samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas för att lindra smärta. Genom att undersöka hur patienter upplever sin smärta beroende på kön, ålder, ASA- klassifikation samt operationstyp, samt vilka omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterskor utför i ett smärtlindrande syfte, kan en bättre omvårdnad bedrivas och den postoperativa smärtan kan lindras. Som metod har kvantitativ ansats med enkäter använts som grund till arbetet.

En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartläggning på några orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vårdpersonal vid behandling av bensår varierar. Kartläggningen genomfördes under en månads tid inom både primärvård och kommuners hemsjukvård. En grupp patienter hade få omläggare medan en annan grupp hade många som lade om bensåret. Nästan alla patienter med bensår i kommunens hemsjukvård hade en patientansvarig sjuksköterska.

Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård.

Bakgrund: Tonsilloperation är den vanligaste kirurgin som utförs på barn och ungdomar. Operationen medför långvarig smärta samt hög frekvens av illamående. I Sverige år 2012 kontaktade nästan en fjärdedel av alla föräldrar till barn som genomgått tonsillkirurgi sjukvården p.g.a. ej acceptabel smärta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkätstudie där populationen var 52 öron-näs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronläkare, öronsjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkäter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % från totalt 47 kliniker.