Trycksår medför lidande för patienten, förlängd vårdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhället. Ett första led i prevention och behandling av trycksår är riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstånd har förändrats under vårdtiden samt patienter som skrivs ut från sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende användande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksår på UMAS. Statistik från tre kliniker på UMAS har sammanställts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och utskrivning.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Lundh, P. Kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan på olika patientgrupper och att se hur sjuksköterskan kan använda kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. Metoden är en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO.

Bakgrund: En blodsmitta är en sjukdom som sprids via en infekterad patients blod och kroppsvätskor. En sjuksköterska utsätts för risken att bli smittad i vårdandet av blodsmittade patienter vid olika vårdmoment vilket kan bero på skiftande följsamhet till rutiner. I Sverige upptäcks nya fall av blodsmittade patienter varje år och sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter uttrycker olika upplevelser av hur det är att vårda dessa patienter. Syfte: Beskriva sjuksköterskestudenters upplevelse att vårda patienter med blodsmitta Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem sjuksköterskestudenter som har vårdat blodsmittade patienter intervjuades där en intervjuguide användes med en öppen fråga samt öppna följdfrågor.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Det är väl belagt att patienter postoperativt och inom intensivvården drabbas av en funktionell sömnbrist i form av störd dygnsrytm, stort antal uppvaknanden och rubbad sömncykel med underskott av djupsömn och REM-sömn. En delförklaring till sömnbristen är de generellt höga ljudnivåerna på intensivvårdsavdelningar. Syftet med föreliggande pilotstudie var att undersöka huruvida öronproppar kunde förbättra den upplevda sömnkvalitén för patienter inom intensivvård och postoperativt. Tjugotvå patienter från två intensivvårdsavdelningar, en hjärtintensivvårdsavdelning och en postoperativ avdelning deltog i studien. I interventions-gruppen sov elva patienter en natt med öronproppar och elva patienter som sov utan öronproppar utgjorde kontrollgrupp.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan möta patienter med ätstörningar på olika avdelningar. Sjuksköterskor blir ofta överraskade av det stora omvårdnadsbehov som patienterna har. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av vården av patienter med ätstörningar. Metod: En litteraturstudie och granskning av sju vetenskapliga artiklar har genomförts, materialet analyserades med inspiration av Graneheims och Lundmans analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor tycker inte att de har tillräcklig kunskap och utbildning för att vårda patienter med ätstörningar.

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

FAKTORER HOS SJUKSKÖTERSKAN SOM PÅVERKAR PATIENTENS FÖRTROENDE OCH TRYGGHETSKÄNSLA En intervjustudie Caroline Fransson Sara Persson Fransson, C & Persson, S. Faktorer hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer (inre och yttre) hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla i omvårdnaden.

Bakgrund: En stor andel inneliggande äldre patienter är i riskzonen för att drabbas av trycksår, detta orsakat av en kombination av undernäring samt bristande kunskaper hos sjuksköterskor gällande patienters näringsintag. Trycksår orsakar inte bara ett stort lidande hos den enskilde individen utan är även en stor hälsoekonomisk kostnad. Kunskap om nutritionens betydelse samt dess olika näringskomponenter behövs vid upprättade av individuella behandlingsplaner hos äldre.Syfte: Att beskriva näringskomponenternas positiva inverkan på sårläkningsprocessen vid trycksår hos äldre. Metod: Tolv kvantitativa empiriska studier har i litteraturstudien granskats, analyserats och sammanställts. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Medline och analysprocessen utgick från beskrivande syntes.Resultat: I de tolv granskade artiklarna, påvisades vikten av makro- och mikronäringsämnen, så som protein, protein i kombination med kolhydrater och fett, arginin och arginin i kombination med vitamin C och zink samt övriga aminosyrors positiva inverkan på trycksårsläkningen hos äldre.Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att näringskomponenter har en positiv inverkan på trycksårsläkningen. För att inkludera nutrition som en omvårdnadsåtgärd krävs ökad kunskap hos sjuksköterskor gällande betydelsen av rätt nutritionsbehandling och kunskapen att identifiera personer som kan bli hjälpta av den behandlingen, samt vidare forskning inom ämnet..

Bensår är en fysisk och psykisk påfrestning och ca 50 000 personer i Sverige lider av bensår. Patienter med bensår vårdas av sjuksköterskor inom olika vårdinstanser. Oavsett var mötet med patienten sker, så är det sjuksköterskans ansvar att ge omfattande omvårdnad med god kvalitet. Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter som har betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdad av patienter med bensår. Data insamlades i hälso- och sjukvårdsinriktade databaser.

Att arbeta med döende patienter är ofta tyngande för sjuksköterskor. När livet börjar närma sig slutet för patienter är sjuksköterskor viktiga personer. Sjuksköterskor kan ge stöd, framförallt till döende patienter men också till patientens närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats av tio vetenskapliga artiklar framkom ett resultat.

Det är sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsättningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det är också de krav patienterna har på sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dåligt bemötande av patienter är ett problem. Patienter med psykisk ohälsa är en utsatt grupp och det är därför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter på ett bra sätt. Brister i bemötandet kan leda till ett vårdlidande hos patienterna.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.