Bakgrund: Att få ett positivt svar på hiv-test är, enligt tidigare studier, en mycket stressande upplevelse. Detta påverkar individen både på det psykologiska och sociala planet. Sjuksköterskan blir ofta samtalspartnern i dessa sammanhang och bör ha ett professionellt förhållningssätt i sitt bemötande med den hiv-smittade patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor, som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med patienter med hiv-smitta, uppfattar det egna bemötandet. metod: Instervjustudien byggde på fyra djupgående intervjuer med sjuksköterskor på en infektionsklinik.

Bakgrund: I takt med ökat välstånd, inkluderande försämrade kost och levnadsvanor, har diabetes typ II ökat signifikant i flera av världens länder. Därför är det viktigt med upplysning och information kring sjukdomen och vad man kan göra för att förhindra den. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjuksköterskan kan vara ett stöd till patienter med diabetes typ II så att hon/han bättre kan hantera sin sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet utkristalliserades i tre teman; ?Regelbundenhet och kontinuitet?, ?Stöd och undervisning? och ?Självständighet? .

SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvårdnadsarbete går mot att vårda människor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka ångest hos patienter och deras närstående.Bakgrund: Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar även stöd till närstående under och efter vårdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever ångest i livets slutskede, hos döende patienter, deras närstående och sig själva, med fokus på orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design där fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist på trygghet och tillit skapade ångest för patienter och deras närstående. Känslor av otillräcklighet gav ångest hos sjuksköterskorna.

I Sverige lider ca 50 000 människor av svårläkta bensår och av dessa är ca 50 procent or-sakade av venös insufficiens. Patienter med bensår upplever ofta att de påverkas negativt fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upple-velser av att kunna främja hälsa hos patienter med venösa bensår. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer med nio distriktssköterskor.

Tidigare forskning visar att fibromyalgi är en sjukdom vars natur och trovärdighet har ifrågasatts av vårdpersonal. Många patienter upplever denna misstro och oförståelse från vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på hur patienter med fibromyalgi upplever bemötandet av vårdpersonalen. Frågeställning: Känner sig patienterna betrodda i sin sjukdom av vårdpersonalen? Metod: Litteraturstudien består av nio kvalitativa artiklar som är analyserade enligt Graneheim och Lundman.

Opererade patienter riskerar att utveckla lungkomplikationer, som är en av de vanligaste komplikationerna i det postoperativa skedet. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra, för att förebygga postoperativa lungkomplikationer hos den opererade. Litteratursökningen resulterade i 15 studier som motsvarade syftet. Studiernas resultat kategoriserades och formulerades i fyra påstå enden. Identifiera riskfaktorer förebygger postoperativa lungkomplikationer, detta stärktes med 10 studier.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kännetecknas av tre huvudsymptom: undvikande, förnekande och hyperspändhet. Även koncentrationssvårigheter, ångest, depression, flashbacks och mardrömmar är vanligt förekommande hos individer med PTSD. Flyktingar i Sverige som har varit med om krig kan uppvisa dessa symptom. Syftet med denna studie är att undersöka terapeuters upplevelser av arbete med patienter med krigsrelaterat PTSD. Intervjuer med åtta terapeuter utfördes.

Cancersmärta orsakar ofta mycket lidande för den drabbade. WHO (World Health Organisation) bedömer att hela 10 % av de patienter som lider av Cancer idag upplever att de ej får en tillräcklig smärtlindring. Det är av stor vikt att alternativa behandlingsformer integreras med den traditionella skolmedicinen (den sedvanliga vården som ges i dag), för att på så sätt ge ett komplement till de patienter som inte erhåller tillräckligt god smärtlindring. Syftet var att undersöka vilken effekt massagen har på smärtpåverkade patienter med cancer, samt vilka instrument som använts för att mäta dessa effekter. En litteraturstudie gjordes där sju vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats användes.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rädsla m.m. hos somatisk vårdpersonal och om patienter som känner sig avskrivna från den somatiska vården med att det är den psykiska ohälsan som är orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vårdpersonal upplever problem med att vårda den fysiska hälsan hos patienten, då deras specialitet är den psykiska hälsan.  Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hälsa. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

Bakgrund: Fenomenet självskadebeteende har blivit allt vanligare i vårt samhälle och väcker många reaktioner hos omgivningen. Sjuksköterskor möter patienter som skadar sig själva i flera olika miljöer. Det har dock visat sig att sjuksköterskor själva utrycker bristfällig kunskap då de upplever det svårt att bemöta patienter med självskadebeteende.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende, samt dess konsekvenser för omvårdnaden.Metod: En allmän litteraturstudie, där empiriska artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter har analyserats. Fynd från artiklarna som svarade på syftet har identifierats och fyra kategorier skapades.Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier vilka är: Sjuksköterskors känslor och tankar, Sjuksköterskors erfarenhet och genus, Sjuksköterskors arbetsmiljö och Sjuksköterskors behov av utbildning. Detta är faktorer till sjuksköterskors attityder och påverkar den omvårdnad som patienterna får.Diskussion: Genom att påverka bakomliggande faktorer till sjuksköterskors attityder skulle de kunna förändras i en positiv riktning.

Bakgrund: Cancersjuka patienter kan uppleva en svår och tung tillvaro. Patienterna kan ha ett behov av att avdramatisera situationen och få en stund av lättnad (Birgegård & Glimelius, 2002). Humor kan tillföra något positivt i tillvaron samt underlätta i svåra situationer. Skratt kan öka välmående och bidra till en känsla av lättnad (Holland & Sheldon, 2000). Syfte: Att beskriva betydelsen av humor för cancersjuka patienter.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll såg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgängliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning då de kunde ta del av andras erfarenheter och på det sättet få mer kunskap om sjukdomen.

Långvarig smärta är ett problem för många människor i hela världen och kan innebära svårigheter att utföra de aktiviteter man vill, måste eller förväntas utföra. Syftet med uppsatsen var att beskriva vilka dagliga aktiviteter patienter med långvarig smärta ansåg vara viktigast att förändra samt att undersöka om aktivitetsutförande och aktivitetstillfredsställelse förändrades efter smärtrehabilitering. Studien genomfördes efter avslutad rehabilitering på en multimodal smärtrehabilitering i Skåne. Undersökningsgruppen bestod av 46 patienter, 11 män och 35 kvinnor. Instrumentet Canadian Occupational Performance Measure (COPM) användes samt patienternas egna kommentarer till förändringen kategoriserades och sammanställdes.

Störd sömn resulterar i otillfredsställda behov som fysiologiska behov, behoven av trygghet, samhörighet, uppskattning, utveckling och personlig tillväxt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva störd sömn på sjukhus ur patientperspektiv. Studien har baserats på 14 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och analyserades med en metod för systematisk översikt. Analysen resulterade i tre huvudgrupper: Faktorer relaterade till patienter, faktorer relaterade till den fysisk miljö, faktorer relaterade till sjukvårdspersonal. resultatet visade många omständigheter som störde sömnen bland patienter, t.ex.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet.