Till svenska sjukhus, vårdcentraler och äldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. På grund av detta krävs att en sjuksköterska har en bra förståelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssätt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras på vetenskapliga artiklar och fokuserar på bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys.

Fetman hos befolkningen ökar i världen, vilket påverkar hälsa och livskvalitet, detta ställer höga krav på vården. Sjuksköterskan har som profession stor betydelse för att kunna påverka människors hälsa. Ett yrkesmässigt förhållningsätt för sjuksköterskan inbegriper en god attityd till varje unik patient. Sjuksköterskan bör reflektera över egna värderingar och attityder till fetma, då det påverkar omvårdnadens kvalitet.  Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till vuxna patienter med fetma. Metoden som användes var en litteraturstudie, uppbyggd på elva vetenskapliga artiklar.

Den vanligaste formen av hepatit som förekommer i Sverige är hepatit C. Människor som har hepatit C virus i blodet kan ofta vara missbrukare. Detta ger upphov till fördomar som oftast har negativ påverkan på både vårdpersonal och patienter samt försämrar omvårdnadskvaliteten. Hepatit C är en allvarig sjukdom. Rädsla för att bli smittad, fördomar, samt låg kunskapsnivå hos vårdpersonal leder till diskriminering av HCV positiva personer.

Utveckling och utvärdering av ett system för mätning av steghöjd under gång hos patienter med Normaltryckshydrocefalus Ett verktyg för analys av steghöjden hos patienter med den neurologiska sjukdomen Normaltryckshydrocefalus, där ett tydligt symptom är en försämrad gång med släpande steg, har utvecklats. Syftet är kunna utföra mätningar före och efter en operation för att på så vis avgöra om operationen lyckats. Det som eftersträvas med verktyget är objektiva och kvantiserade mätningar. Mätningarna kan på det här sättet jämföras mellan olika patienter och sparas som underlag för framtida undersökningar. Verktyget som utvecklats består av en mätenhet som fäst vid patienten, utan att påverka gången, samt en mjukvara vilken visar upp resultatet samt sparar detta på en närliggande dator. Mätenheten skickar mätvärdena trådlöst med Bluetooth till datorn..

Syftet med denna studie var att undersöka hur röntgensjuksköterskor förhöll sig till patienter som är äldre. Denna patientkategori ökar eftersom befolkningen blir allt äldre och fler avancerade undersökningar kan utföras på en röntgenavdelning på kort tid.Metoden som användes till denna uppsats var en kvalitativ intervjustudie, där fem stycken röntgensjuksköterskor intervjuades. Resultatet visade att fem olika områden ansågs var viktiga i mötet med dessa patienter. Tiden spelade en stor roll på flera sätt. Information till patienterna ansågs vara ett gott bemötande.

Malign hjärntumör är en vanlig sjukdom som ger olika former av symtom beroende på var tumören är lokaliserad och behandlingsformerna kan ge olika komplikationer. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur omvårdnaden kring patienten med malign hjärntumör ska bedrivas. Syftet med denna studie var därför att sammanställa ett kunskapsunderlag angående omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör. Metoden som användes var en litteraturstudie i form av en granskning av vetenskapliga artiklar, vårdprogram, kandidat- och magisteruppsatser och böcker. Resultatet visade vem, hur, var, vad och när information ska ges till patienten.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

I Sverige finns idag en vårdform där patienter som begått brott under grav psykisk störning samvårdas med personer som har ett allvarligt självskadebeteende. Dessa inrättningar måste då förhålla sig till två olika vårdsätt. Vi vill därför undersöka om personalen beskriver och upplever eventuella skillnader i interaktionen med patienter vilka vårdas med stöd av olika tvångsvårdslagar på en rättspsykiatrisk avdelning. Vi har använt oss av en kvalitativt ansats där vi har intervjuat sex yrkesverksamma inom rättspsykiatrin. Med hjälp av symbolisk interaktionism samt vårdkulturteori har vi analyserat den empiri som framkommit från intervjuerna.

Bakgrund: Av Sveriges befolkning har ca 2-4,5 % diagnosen diabetes. Av de diagnostiserade har 10-15% typ 1 diabetes och resterande typ 2 diabetes. Eftersom sjukdomen ständigt ökar så finns dessa patienter överallt. Det finns således stor möjlighet att som färdig sjuksköterska träffa dessa patienter både inom primärvård och slutenvård. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur en sjuksköterska kan undervisa en patient med diabetes typ 2 för att uppnå följsamhet till egenvård.

Bakgrund: Alkoholcirros är en kronisk leversjukdom och den näst vanligaste orsaken till levertransplantation. För att utveckla cirros krävs ett långvarigt skadligt bruk av alkohol. En patient sätts upp på väntelistan för transplantation om det innebär en betydligt försämrad livskvalitét eller arbetsförmåga och/eller begränsad tid kvar att leva. Den komplexitet som kan ses för gruppen patienter med alkoholbetingad leversjukdom är risken att återfalla i alkoholberoende. Av patienter som är alkoholberoende uppges 40 procent ha en samtida psykiatrisk sjukdom.

Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa är de mest förekommande ätstörningarna hos kvinnor i tonåren och hos unga vuxna. Personer som lider av ätstörningar har ofta brist på empati och känslor vilket försvårar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa patienter krävs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmåga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vårdar personer med ätstörningar. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehållsanalys.

Syftet med arbetet var att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende samt vården av dem. Arbetet hade en beskrivande design, 21 sjuksköterskor och skötare/undersköterskor från somatisk och psykiatrisk akutmottagning deltog i arbetet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i form av tre kategorier som bildades utifrån följande koder. Kategorin ?emotionella problem? bildades utifrån koderna frustration, irritation, sympati, manipulation, vanmakt över onåbara patienter, maktlöshet, oro och beskriver omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Fetma är en växande folksjukdom. Den ökade förekomsten av fetma leder till attsjukvården i större utsträckning kommer att möta patienter med fetma. Syftet med studienvar att ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv belysa vilka attityder sjuksköterskan hargentemot vuxna patienter med fetma. En litteraturöversikt har använts för att sammanställatidigare forskning som berör sjuksköterskans attityder mot patienter med fetma. Studienomfattar sju vetenskapliga artiklar som resulterat i två huvudteman med tillhörandeunderteman som redovisar resultatet inom ämnet.

Bakgrund: Samtal om övergången från en botande behandling till palliativ vård kan vara svårt. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och att kommunicera med patienter är betydelsefullt för omvårdnaden av döende patienter. Livets slut är ett känsligt ämne att samtala om och lätt att undvika. Detta kan bero på bristande erfarenhet, utbildning, tidsbrist och rädsla inför ämnet.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samtal med vuxna patienter i livets slutskede.Metoden var en allmän litteraturstudie, som byggde på tretton artiklar.Resultatet visade upplevelser som påverkade sjuksköterskan i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Till exempel rädslan att ta ifrån patienten hoppet, brist på utbildning, erfarenhet och tid.