Bakgrund: En betydande orsak till mÄnga skador och anmÀlningar som görs inom vÄrden Àr nÀr muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsÀkerheten blir lidande. SBAR Àr en kommunikationsmodell som anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden för att strukturera upp information och presentera viktig fakta pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt, vilket leder till en förbÀttrad patientsÀkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kÀnnedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, dÀr data har samlats in via en enkÀt som bestod av elva frÄgor dÀr sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

StrÀvan efter konkurrensfördelar via kunskapsdominans har blivit en alltmer centralstrategi för företag i dagens samhÀlle. Det finns ett intensivt intresse för ett bredareintellektuellt kapital, kreativitet, innovation och mer lÀrande inom företagen.Utmaningen företagen stÀlls inför, Àr att ÄteranvÀnda dess fulla kunskapspotential, se tillatt den blir bevarad, sprida den vidare och till slut överföra kunskapen inomorganisationen för att skapa mervÀrde. Rapporten Àmnar översiktligt undersöka de metoder och modeller som konsultföretagetAcando anvÀnder för att hantera och bevara sitt kunskapskapital inom företaget. Det Àrbegreppen ?tyst kunskap? och ?explicit kunskap? som analysen belyser, och all faktabygger pÄ litteraturstudier samt intervjuer pÄ Acando.Resultatet visade att det finns ett fungerade system idag som delar kunskapen mellanmedarbetarna pÄ Acando.

Estetiska inslag Àr nÄgot som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. FrÄgan Àr hur verksamma lÀrare förhÄller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke pÄ att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete Àr av didaktisk karaktÀr eftersom det behandlar hur lÀrare tÀnker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, dÀr vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan anvÀndas i skolans arbete av lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevernas uppfattningar om materians uppbyggnad och om materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras pÄ en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkÀt, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer.Eleverna har kunskap om vardagsnÀra exempel, som till exempel vad en stekpanna Àr uppbyggd av. De ansÄg att dessa Àr exempel pÄ materia men nÀr det gÀller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfÀlt, skugga, vakuum, vÀrme och ljud uppvisar eleverna mer osÀkerhet och brist pÄ kunskaper. HÀlften av eleverna svarade att luft Àr materia, vilket tyder pÄ ?gasblindhet? hos de övriga.

UndersökningsomrÄdet i detta examensarbete Àr karriÀrcoaching och studie- och yrkesvÀgledning. Inom dessa bÄda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som anvÀnds och pÄ vilket sÀtt yrkesverksamma vÀgledare och karriÀrcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks ocksÄ, detta för att fÄ kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att uppmÀrksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med 115 studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom bÄde vÀgledning och karriÀrcoaching. Syftet med enkÀtundersökningen var att fÄ en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriÀrcoaching hos dessa studenter och om de önskade fÄ mer kunskap i omrÄdet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför anvÀnder man sig av dramatiserade visningar nÀr man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt Àven titta pÄ varför man anvÀnder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begrÀnsa uppsatsen till att studera frÀmst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

?Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera pedagogers uppfattningar om lÀrarprofessionen utifrÄn perspektiven allmÀn lÀrarutbildning i förhÄllande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gÀllande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vÄr studie. För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, pÄ verksamma pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i tvÄ urvalsgrupper, beroende pÄ utbildning. Resultatet pÄvisar att nyutexaminerade pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingÄr i deras grundutbildning. Pedagoger med lÄng yrkeserfarenhet uppfattar att den tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingÄtt i deras grundutbildning.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlÀrning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap Àr en tvÀrvetenskap som grundas pÄ sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mÀnskliga hjÀrnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fÄs kunskap om mÀnskliga förmÄgor och hur det gÄr att bÀst stödja dessa. FörmÄgorna Àr bl.a. inlÀrning, uppmÀrksamhet, minne och perception (hur mÀnniskan anvÀnder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och kÀnsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att fÄ fram hur en inlÀrning fungerar bÀst nÀr en person ska lÀras nya arbetsuppgifter inom industrin.

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) Ă€r en infektion som Ă€r spridd över hela vĂ€rlden. År 1981 dĂ„ HIV beskrevs för första gĂ„ngen associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland mĂ€n samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV frĂ„n bĂ„de allmĂ€nheten och vĂ„rdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vĂ„rdpersonal att vĂ„rda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vĂ„rdpersonal.

Bakgrund: Obesitas har ökat med nÀstan 50 procent sedan 1980 och idag lever uppskattningsvis 500 miljoner vuxna mÀnniskor med obesitas. Enligt forskning i vÀstvÀrlden rÄder negativa uppfattningar om mÀnniskor med obesitas vilket kan leda till diskriminering och stigmatisering. I vÄrden behöver patienter med obesitas ofta mer omvÄrdnad Àn normalviktiga samt utrustning som Àr anpassad för deras storlek.Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter sjukvÄrdspersonal har av att vÄrda patienter med obesitas.Metod: En litteraturstudie av 11 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra teman framkom i resultatet. Ansvar, Kunskap om obesitasbehandling, Attityder och OmvÄrdnad. Samtlig sjukvÄrdspersonal Àr överens om att obesitas ska behandlas och att de har ett ansvar att hjÀlpa patienterna.

In a situation with dying patients it can be difficult for a nurse to know how to act..

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid Àr lÀtt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgÄngspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. DÀr har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. VÄr tanke med undersökningen var att se, om, och pÄ vilket sÀtt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att fÄ fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer dÀr vi utgick frÄn olika teman.I vÄr teori har vi utgÄtt frÄn Kolbs lÀrcirkel.