Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell hj?lp i ett tidigt skede.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lÀrare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i Ärskurs 1-6, elever pÄ studieförberedande gymnasieprogram och elever pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkÀt med endast en, öppen frÄga: Hur skulle du beskriva en bra lÀrare? För att fÄnga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten anvÀnts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tÀvling dÀr Sveriges bÀsta lÀrare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgÄngspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjÀlp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat pÄvisas gÀllande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

This paper aims to explore the possibility of reading the Temple cleansing stories of John and Mark through Bruce J Malina?s honor/shame model, as E. Randolph Richards do. The analysis searches in John?s and Mark?s Temple cleansings for the presence of the notions of honor and shame, as Malina uses those concepts in his model.

Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.

Den hÀr magisteruppsatsen skrivs inom huvudomrÄdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textlÀsning och textarbete i en Ärskurs tre utifrÄn filmen Min granne Totoro. Filmen Àr en animefilm som kan placeras inom populÀrkulturgenren. LÀrarens val av text var tÀnkt att bidra till att vidga sÄvÀl elevernas textvÀrldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte Àr att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehÄll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och pÄ vilka olika sÀtt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och Àven pÄ vilka sÀtt och nÀr eleverna utvecklar sitt sprÄk och uttrycker förstÄelse av den egna identiteten och sin omvÀrld under textarbetet.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilken kompetens förskollÀrare har om höglÀsning. Vi har valt att göra studien, dÄ vi finner att höglÀsning oftast inte Àr en pedagogiskt prioriterad aktivitet och dÀrför ville vi undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ höglÀsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjÀlp av ett didaktiskt perspektiv och utgick frÄn grundfrÄgorna: varför, hur, nÀr och var, för att synliggöra förskollÀrarnas tankar och kunskaper kring höglÀsning. För att vi ska uppnÄ syftet med studien anvÀnde vi oss av enkÀter som metod. Vi vÀnde oss till förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor och empirin bestÄr av 14 besvarade enkÀter.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

Föreliggande studie av amerikanska lÀromedel om poesiundervisning syftar till att utveckla ett didaktiskt vetenskapligt underlag för svensklÀrare som vill reflektera kring sin undervisning i poesi. Studien behandlar lÀromedel avsedda för lÀrare som undervisar i de Àldre Ären. Inledningsvis pÄtalas att det i dagslÀget finns mycket lite svenskÀmnesdidaktisk forskning som lÀrare kan anvÀnda nÀr de planerar för undervisning i poesi. Genom en abduktiv analys utifrÄn temana poesin som Àmne, urval av poesi och lÀrarens arbetsuppgift studeras lÀromedel utifrÄn tvÄ teoretiska huvudspÄr. FrÄgestÀllningarna lyder: Hur beskriver författarna Àmnet för sin undervisning? Hur ser urvalet av dikt ut? Hur beskriver författarna lÀrarens arbetsuppgift? För en didaktisk analys av den föreslagna undervisningen har Werner Jank och Hilbert Meyers didaktikteori anvÀnts.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Bakgrund Psykisk oh?lsa ?r ett v?xande folkh?lsoproblem som p?verkar patienter i alla ?ldrar. Inom somatisk akutsjukv?rd upplever sjuksk?terskor ofta utmaningar i m?tet med patientgruppen och patienterna sj?lva k?nner av stigmatisering och en oj?mlik v?rd. Syfte Syftet med litteratur?versikten ?r att sammanst?lla kunskap om sjuksk?terskors upplevelser av att m?ta patienter med psykisk oh?lsa i somatisk akutsjukv?rd.

VÄr rapports syfte Àr att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sÀtta ord pÄ, alltsÄ den tysta kunskapen. Vi vill Àven belysa eventuella likheter och skillnader som finns i vÄra respektive arbete vad gÀller förmedlandet av tyst kunskap..

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.