Bakgrund: HIV (humant immunbristvirus) och AIDS (förvÀrvat immunbristsyndrom) Àr en av nutidens största utmaningar för den globala folkhÀlsan. Indien har den tredje största inhemska befolkningen levandes med HIV i vÀrlden. I landet utgör ungdomar en tredjedel av de som smittas med HIV varje Är och orsaken till detta Àr troligen sexuella kontakter med prostituerade. Större delen av jordens unga befolkning saknar tillgÄng till utbildning om sexuell och reproduktiv hÀlsa. Studier visar att sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med prevention av HIV/AIDS.

Mitt examensarbete gÄr ut pÄ att ta reda pÄ mer hur en videoreporter pÄ en lokal tv-kanal i Norrbotten funderar kring intervjupersoner och vad de vÀrdesÀtter mest hos en bra intervjuperson. Den centrala forskningsfrÄgan har varit: Hur vÀljer man intervjuperson, efter kunskap eller personlighet? Jag har genomfört tvÄ semistrukturerade intervjuer med tvÄ kvinnliga videoreportrar som arbetar pÄ tv-kanalen 24 Norrbotten. Jag har Àven tittat nÀrmare pÄ en veckas nyhetsinslag som de tvÄ har gjort för att sedan frÄga dem om hur de gjorde nÀr de arbetade med inslagen, samt om inslagens intervjupersoner stÀmmer överens med den allmÀnna uppfattningen om att det mest Àr svenska medelÄldersmÀn som förekommer i nyheterna. Det jag har kommit fram till Àr bland annat att det stÀmmer att det Àr mest mÀn som kommer till tals i nyheterna, men ocksÄ att det beror pÄ att sÄ fÄ kvinnor vill stÀlla upp pÄ intervjuer.

LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som innebÀr brott mot mÀnskliga och demokratiska rÀttigheter och som har sin utgÄngspunkt i genusordningen, det vill sÀga att kvinnor och mÀn lever under olika förutsÀttningar i samhÀllet. Kvinnor med funktionsnedsÀttning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för vÄld, dels för att de Àr kvinnor och dels pÄ grund av deras funktionsnedsÀttning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svÄr situation om de misstÀnker eller upptÀcker att deras kund Àr utsatt för vÄld. För att veta hur de ska agera i en sÄdan situation krÀvs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmÀla en förövare. För att fÄ en förstÄelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i frÄga om vÄld har kvalitativa intervjuer genomförts.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.

Palliativt förhÄllningssÀtt kÀnnetecknas av helhetssyn av mÀnniskan och uppnÄs genom stöttning av individen att leva med vÀrdighet och största möjliga vÀlbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller Älder.Demens Àr en sjukdom som Àr svÄrt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga Àr sjukdomen förödande. Den palliativa vÄrden av personer med demens Àr inte optimerad. Studier visar att det dels beror pÄ demenssjukdomen som Àr svÄr att vÄrda och dels för att stöd till de personer som vÄrdar sina anhöriga och det sociala kommunala nÀtverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vÄrd i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de tvÄ begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering sÄ finns en bra upplevelse av given vÄrd hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sÀmre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vÄrd vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och pÄ olika nivÄer beroende pÄ vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vÄrd och demens mÄste fÄ utrymme i utbildningarna av all personal, frÄn undersköterska till specialistlÀkare..

Detta Àr en studie av tvÄ svenska cleantech-företags internationaliseringsprocess i Kina. Studien undersöker vilka osÀkerheter företagen stÀllts inför, hur dessa hanterats och vilken pÄverkan detta haft pÄ etableringens tidsomfattning. Ett flertal osÀkerheter identifieras, varav de viktigaste hÀrrör till juridiska skillnader, problem med pÄlitliga samarbetspartners och osÀker efterfrÄgan. Tidigare erfarenhet av liknande marknader och anstÀllning av lokal personal konstateras vara kritiska för att snabbt inhÀmta marknadsspecifik kunskap. Studien konstaterar att tiden för etablering i hög grad beror pÄ marknadens befintliga efterfrÄgan, behovet av nÀtverkande med kunder och möjligheten att formalisera kunskap och skala upp försÀljningsvolymer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elevers sjÀlvskattade kunskap i förhÄllande till mÄlen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hÀlsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.StÀmmer elevernas sjÀlvskattade kunskap överrens med de nationella mÄlen som ska vara uppnÄdda efter avslutad kurs i Idrott och hÀlsa A 100 p?Hur skiljer sig den sjÀlvskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter. En kvantitativ undersökning var lÀmplig för studien dÄ den behandlade en bred syn pÄ elevernas sjÀlvskattade kunskaper betrÀffande uppnÄendemÄlen inom kursen Idrott och hÀlsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet frÄn Ätta klasser, varav fyra klasser var frÄn en storstad och fyra var frÄn en mindre stad.

Bakgrund: TrycksÄrsprevalensen i Sverige Àr fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: TrycksÄr har lÀnge varit ett problem inom sjukvÄrden som orsakar onödig smÀrta och lidande för patienterna, samt ger lÀngre vÄrdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vÄrdtiden för en patient med trycksÄr Àr dubbelt sÄ lÄng som för en patient utan trycksÄr. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat nÀr det gÀller förebyggande av trycksÄr, eftersom undersökningar visar att trycksÄrsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksÄr.

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militÀr taktisk framgÄng. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bÀttre förutsÀttningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tÀnkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmÄga att tillÀmpa dÀr krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhÀmta ny kunskap och uppsatsen diskuterar Àven risken för kompetensfÀllor dÄ erfarenhetshanteringen Àr bristfÀllig och motivation att inhÀmta ny kunskap saknas. Med hjÀlp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmÄga och hÀrtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstÄende dynamik och prövas i en militÀr kontext.

Patienter med kronisk njursvikt Àr beroende av sjukvÄrden och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvÄrd. Patientundervisning Àr en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvÄrdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet Àr till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades pÄ sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

Examensarbetet syftar till att inhÀmta kunskap om planering för cykeltrafik i stÀder och att identifiera problem som uppkommer nÀr andelen cyklister ökar i stÀderna. Framkomligheten och trafiksÀkerheten pÄverkas nÀr andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.Examensarbetet grundas pÄ en litteraturstudie dÀr kunskap om cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhÀmtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i stÀder sökts. DÄ arbetet Àr en pilotstudie och saknar jÀmförelse i liknande format har Àven kunskap om datainsamling och metodik studerats.Datainsamling har skett med hjÀlp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera pÄ cykeln. 17 cyklister har under maj ? juni 2009 samlat in data till och frÄn arbetet.

Kunskapsintensiva tjÀnstebolags viktigaste resurs Àr medarbetarnas kunnande. Det Àr i mÄngtoch mycket företagets produkt och det Àr av stor vikt att organisationens ledarskap och kulturgrundar sig i den tanken. Att lÄta medarbetarnas kunskap utvecklas och överföras mellanvarandra Àr en konkurrensfördel som dessa bolag beror av. Mitt fallföretag Àr ettkunskapsföretag vars produkt beror av rÄdgivarnas kunskap, dÀrför Àr det av stor vikt att devistas i en miljö som prÀglas av lÀrande. Min uppsats syftar till att identifiera hur kunskapöverförs och vilka faktorer som möjliggör detta.Den litteratur jag anvÀnder mig av behandlar hur organisationer kan verka för att möjliggörakunskapsöverföring och för att praktisk erfarenhetsbaserad kunskap ska spridas.

Projekt Àr idag en populÀr arbetsform. Att se projekt som en avgrÀnsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvÀrdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbÀttra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvÀrderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrÀdare framhöll vikten av att lÀra av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvÀrdering.