InternprissĂ€ttning Ă€r vanligt inom dagens koncerner och vĂ€xer mer allt eftersom vĂ€rldshandeln har globaliserats. AnvĂ€ndandet av internprissĂ€ttning för att öka vinsten Ă€r en diskussion som tog fart redan pĂ„ 1950-talet. En diskussion som baserats pĂ„ att bolag medvetet förbĂ€ttrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet Ă€r speciellt dĂ„ det krĂ€ver kunskap inom bĂ„de företagsekonomi och juridik.

Genom att dela in matematiken i begrepp viktiga för inlÀrningen och förstÄelsen visar forskningen pÄ skillnader i det övergripande begreppet förstÄelse. Att det Àr viktigt för lÀrare att de har insikt i vad som Àr syftet didaktiskt sett med undervisningen inom matematiken. Undersökningen visar att det gÄr att omvandla informell kunskap till formell kunskap. För min undersökning innebÀr det att informell lekfullhet som didaktiskt grepp kan bidra gynnsamt för inlÀrningen som en vÀg till elevers minne och sprÄk. Med förstÄelse menas enligt den definition som innefattar den instrumentella och den relationsrelaterade förstÄelsen.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilken attityd lÀrare och elever i SkellefteÄs gymnasieskola har till lokalhistoria i historieundervisningen. Vi ville Àven se hur mycket lokalhistoria eleverna fÄr lÀra sig, vilken kunskap de har om lokalhistorien och om lokalhistorisk kunskap kan stÀrka deras identitet. Undersökningen bestod av en lektionsserie, en elevenkÀt, en lÀrarenkÀt och en lÀrarintervju. Resultatet visade att lÀrarna och eleverna tycker det Àr viktigt med lokalhistoria. Eleverna tycktes fÄ ta del av relativt mycket lokalhistoria under sin gymnasietid om Àn detta varierar frÄn klass till klass.

Föreliggande studies syfte Àr att undersöka nÄgra elevers epistemologiska förestÀllningar om kunskap och lÀrande. Syftet innehÄller ocksÄ ansatsen att Ästadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebÀr anvÀndandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri bestÄr av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgrÀnsades till elever i Ärskurs 6-9 och gymnasieskolan. SÄledes bestÄr en fokusgrupp av elever frÄn Ärskurs sex och resterande tvÄ fokusgrupper bestod av elever frÄn gymnasieskolans andra och tredje Ärskurs.

Bakgrund: Distriktssköterskors arbete har förÀndrats över tid. Patienter Àr idag ofta vÀlinformerade om sin hÀlsa och medvetna om att de kan pÄverka sin hÀlsa. I dagens samhÀlle Àr internet en vanlig kÀlla till hÀlsoinformation, som har blivit allt mer tillgÀnglig. Det Àr viktigt att patienten kÀnner delaktighet i sin egen vÄrd.  VÄrdgivaren har ett ansvar att leda patienten till tillförlitliga informationskÀllor. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att patienter söker hÀlsoinformation pÄ internet och hur det pÄverkar deras arbete.

Globaliseringen innebÀr möjligheter för företag att verka pÄ en större marknad, men detta innebÀr ocksÄ att organisationen blir mer utspridd och svÄrkontrollerad. Ett ökat fokus pÄ kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att anvÀnda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrÄn vÄr modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara pÄ repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vÄr undersökning pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen som anvÀnder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vÄr modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjÀnstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stÀrka dess konkurrenskraft. UtifrÄn vÄr modell har vi sedan skapat ett frÄgeformulÀr som ligger till grund för vÄr empiri.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..

För att klara krav pÄ besparingar och effektivisering inom hÀlso- och sjukvÄrd har dagkirurgi som behandlingsform ökat men Àven som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Patientens behov av kunskap för att kunna klara egenvÄrden efter ingreppet blir större dÄ vÄrdtiden Àr kortare vid dagkirurgi. Den valda metoden Àr litteraturstudie och syftet var att undersöka hur patienterna uppfattade information vid dagkirurgi. Elva vetenskapliga artiklar Àr granskade och bearbetade och dÀrigenom har ett resultat framkommit. Informationen har störst genomslagskraft nÀr muntlig och skriftlig alternativt visuell information kombineras.

Patienter med kronisk njursvikt Àr beroende av sjukvÄrden och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvÄrd. Patientundervisning Àr en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvÄrdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet Àr till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades pÄ sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förstÄelse för tvÄ studiegruppers dynamik och individens lÀrpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lÀrplattform. GrundlÀggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lÀrpotential, med tonvikt pÄ dialog och kommunikation. Respons och Äterkoppling frÄn sÀndare och mottagare Àr det som utgör den aktiverande principen dÄ den ligger till grund för förstÄelse i dialogen. Metoden som Àr en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats pÄ en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lÀrplattformen dÀr kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lÀrandet (PBL).

Syftet Àr att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med sÀrskilda behov pÄ en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ÀmneslÀrare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mÄl samt att skapa förstÄelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger pÄ en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare Är, tre av informanterna Àr sprÄklÀrare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju Äterkommande teman som har stor betydelse för framgÄngsrik undervisning med elever med sÀrskilda behov. Dessa teman Àr bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssÀtt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utstrÀckning innehÄllet i undervisningen som betydande för motiverande och framgÄngsrik undervisning.

Denna rapport handlar om hur spelare kommer fram till beslut i fightingspel: om de anvÀnder kunskap eller om de förutser vad motstÄndaren ska göra. Bakgrunden behandlar termen ?mindreading? och vad fightingspel Àr samt vilka skickligheter som anvÀnds i fightingspel. En förundersökning gjordes med erfarna fightingspelsspelare för att undersöka vilka faktorer som skulle kunna vara viktiga. Rapportens frÄgestÀllning Àr om det Àr spelmekaniken eller förmÄgan till mindreading som Àr viktigast för framgÄng i ett spel med frekventa Yomi-situationer sÄsom fightingspel.

LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Den svenska debatten om anvÀndningen av GMO har varit en het och infekterad frÄga i mÄnga Är. FöresprÄkarna och motstÄndarna till GMO Àr lÄngt ifrÄn varandra och positionerna Àr tÀmligen lÄsta. Hur kan det komma sig att man ser anvÀndning av GMO pÄ sÄ vitt skilda sÀtt? Jag började fundera pÄ vad de som mestadels förmedlar informationen om GMO sjÀlva har för syn pÄ Àmnet. Studien fokuseras pÄ journalister som bevakar och skriver om den gröna nÀringen i svenska tidningar.

     Dagens mÄngkulturella samhÀlle krÀver en ökad kunskap och förstÄelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det Àr svÄrt att relatera till patienten pÄ grund av sprÄkliga och kulturella skillnader. Brist pÄ kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstÄnd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vÄrdande. Utan denna kunskap Àr det svÄrt för sjuksköterskor att utveckla en vÄrdande relation med patienten, vilket i lÀngden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvÄrden frÄn patientens sida.