Vi vÄgar pÄstÄ utifrÄn vÄr undersökning att ett sprÄkande arbetssÀtt har betydelse för ett lustfyllt lÀrande. SprÄkande Àr ett begrepp som skolverket tar upp i sin rapport LÀs och skriv processen som ett led i undervisningen (2000). SprÄkande Àr ett kommunikativt verktyg, men Àven ett tankeredskap som ett led till att utveckla ny kunskap. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ innebörden utifrÄn citatet ?det Àr i sprÄkandet kunskapen blir till? (Dysthe,1996) samt om sprÄkandet, enligt eleverna, Àr ett lustfyllt arbetssÀtt.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Bakgrund: Distriktssköterskors arbete har förÀndrats över tid. Patienter Àr idag ofta vÀlinformerade om sin hÀlsa och medvetna om att de kan pÄverka sin hÀlsa. I dagens samhÀlle Àr internet en vanlig kÀlla till hÀlsoinformation, som har blivit allt mer tillgÀnglig. Det Àr viktigt att patienten kÀnner delaktighet i sin egen vÄrd.  VÄrdgivaren har ett ansvar att leda patienten till tillförlitliga informationskÀllor. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att patienter söker hÀlsoinformation pÄ internet och hur det pÄverkar deras arbete.

I dagens samhÀlle sÀger sig de flesta företag sÀtta personalen frÀmst och nyckelordet Àr kompetens och kunskap. Detta Àr en följd av att vÀstvÀrlden gÄtt frÄn produktionssamhÀlle till ett informationssamhÀlle och till det som kallas den Nya Ekonomin. I denna allt mer globala vÀrld har företag insett att de behöver vara mer flexibla i personalhÀnseende för att vara konkurrenskraftiga, vilket innebÀr att företag till stor del anvÀnder sig av temporÀr personal. Vi ser att det Àr en paradox att man Ä ena sidan pratar om lÀrande organisationer som bygger pÄ kunskap samtidigt som dessa företag anvÀnder sig av temporÀr personal som i praktiken inte innehar och inte fÄr möjligheter att tillskansa sig denna kunskap. Denna uppsats behandlar problemet av att kombinera flexibilitet med motivation och lÀrande organisationer med frÄgestÀllningen: Vad hÀnder med motivationen i företag och det organisatoriska lÀrandet dÄ företag vÀljer ett flexibelt organisationsÀtt? Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska och undersöka klÀdföretags arbete och instÀllning med/till den perifera arbetskraften för att kunna se vad detta har för effekt pÄ motivationen i företag och företags kompetens.

Följsamhet till omvÄrdnadsrutiner och riktlinjer Àr nödvÀndigt för att tillgodose en sÀker vÄrd för patienten och att förhindra att sjuksköterskor utsÀtts för onödiga risker. BristfÀllig följsamhet leder till mÀnskligt lidande och stora kostnader inom sjukvÄrden. FastÀn denna kunskap finns förekommer brister i följsamheten till rutiner och riktlinjer. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av följsamhet till omvÄrdnadsrutiner och riktlinjer. Studien baserades pÄ 18 internationella vetenskapliga artiklar, som analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Studien avser att undersöka pÄ vad personal inom förskolan har för kunskap om omsorgssvikt och anmÀlningsskyldighet eftersom Socialstyrelsens sammanstÀllning visar pÄ att vart tionde barn Àr utsatt för nÄgon form av omsorgssvikt.  Litteraturdelen behandlar bland annat Lundéns (2010) avhandling angÄende omsorgssvikt och vilka tecknen Àr hos förskolebarn. Vi anvÀnder oss Àven av Bowlby (2010) och Gerhardt (2007) som beskriver hur viktigt det Àr med smÄ barns anknytning till förÀlder eller annan anknytningsperson.   I studien görs tolv kvalitativa och kvantitativa intervjuer med personal som arbetar inom förskola. Undersökningen visar att förskolepersonalen inte har sÄ stor kunskap om begreppet omsorgssvikt och kÀnner sig osÀkra pÄ hur de ska gÄ tillvÀga vid en eventuell anmÀlan. Resultatet visar att det behövs kontinuerlig fortbildning bÄde vad det gÀller att uppmÀrksamma omsorgssvikt hos barnen pÄ förskolan och hur personalen ska gÄ tillvÀga vid en anmÀlan till socialnÀmnden..

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur textilslöjdslÀrare beskriver sitt arbete med materiallÀra. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslÀrares undervisning i materiallÀra och vilka lÀromedel de anvÀnder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till Àmnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslÀrare. Det som framkom var att materiallÀran lÀggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom Àven att, om man gör undervisningen mer praktisk, sÄ blir eleverna mer intresserade.

Vi följer den pÄgÄende mediala skoldebatt som förs i Sverige och stÀller oss frÄgande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral dÀr fokus pÄ kunskap kommit i skymundan. Den rÄdande skolsituationen fÄr oss att undra vad kunskapsspridning mellan lÀrare har för betydelse i arbetet mot att Äterinta fokus pÄ kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundlÀggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lÀrande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sÀtts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förstÄelse för tvÄ studiegruppers dynamik och individens lÀrpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lÀrplattform. GrundlÀggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lÀrpotential, med tonvikt pÄ dialog och kommunikation. Respons och Äterkoppling frÄn sÀndare och mottagare Àr det som utgör den aktiverande principen dÄ den ligger till grund för förstÄelse i dialogen. Metoden som Àr en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats pÄ en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lÀrplattformen dÀr kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lÀrandet (PBL).

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

I denna uppsats undersöks hur 18 gymnasieelever i Ă„k 1 lyckas med att skapa sammanhang i sina texter. Det överordnade syftet Ă€r att undersöka hur eleverna utnyttjar möjligheterna att bygga upp och markera avsnitt och stycken. UtifrĂ„n resultaten förs dĂ€refter en didaktisk diskussion. Ett annat syfte Ă€r att pröva huruvida ledfamiljsanalys Ă€r ett bra verktyg för att bedöma bra eller dĂ„lig styckeindelning. Metoderna som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r makrostrukturanalys, referensbindnings- och ledfamiljsanalys.I kapitlet bakgrund och tidigare forskning presenteras bland annat Eva Östlund-StjĂ€rnegĂ„rdhs avhandling GodkĂ€nd i svenska? (2002).

Vilken kunskap krÀvs för att en lÀrare skall kunna undervisa ett innehÄll pÄ ett sÀtt sÄ att eleverna bÄde inspireras och förstÄr? Denna uppsats studerar elevers upplevelser av ett specifikt fenomen, dvs. lÀrares Àmnesdidaktiska kunskap. MÄnga forskare har försökt att besvara denna komplexa frÄga. Shulman (1986, 1987) myntade begreppet Pedagogical Content Knowledge (PCK).

Kunskapsföretag utmÀrks av att produktionen Àr icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den vÀrdefullaste tillgÄngen i kunskapsföretag Àr dÀrför det som kallas humankapital, det vill sÀga de mÀnskliga resurserna i form av individernas förmÄga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet Àr den tillgÄng i företaget som skapar andra tillgÄngar och samtidigt Àr detta kapital det som Àr svÄrast att sÀtta ett vÀrde pÄ. VÀrdering av humankapital kan pÄverka den externa bilden av ett företag, men Àven internt kan vÀrderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att beskriva hur vÀrderingsresultaten kan anvÀndas internt i företaget.

Svenskt StÄl Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division GrovplÄt ingÄr i koncernen SSAB Svenskt StÄl AB och Àr nordens största tillverkare av grovplÄt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare pÄ SSAB Oxelösund AB tillÀgnat och befÀst sina kunskaper, dÄ det Àr tÀnkt att de i förlÀngningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar pÄ hur medarbetarna uppfattar sitt lÀrande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda hÀndelser. De beskriver att lÀrandet Àr en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lÀr sig i gemenskapen med andra mÀnniskor. Medarbetarna har befÀst sina kunskaper dÄ de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

Bakgrund: Plötsligt hjÀrtstopp Àr en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i vÄrt samhÀlle och den största dödsorsaken runt om i vÀrlden.Syfte: Syftet med studien var att studera vilken kunskap, utbildning och beredskap i hjÀrt-lungrÀddning (HLR), som medarbetarna i primÀrvÄrden anser sig ha och om det fanns skillnader i detta mellan yrkesprofessioner och mellan vÄrdcentraler i stad respektive landsort.Metod: Designen Àr en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En enkÀt anvÀndes för att fÄ med sÄ mÄnga respondenter som möjligt.Resultat: Resultatet baseras pÄ svar frÄn 144 respondenter. Av samtliga medarbetare hade 87 ­% gen­omgÄtt en HLR utbildning det senaste Äret. Detta till trots ansÄg sig endast 66 % ha tillrÀckliga kunskaper i HLR. NÄgon signifikant skillnad mellan yrkesprofessioner gÀllande kunskap i HLR gick inte att signifikant sÀkerstÀlla (p = 0,107).