MÄnga ERP-implementeringsprojekt gÄr över planerad budget och planerade tidsramar. Tidigare forskning har resulterat i ett ramverk av kritiska framgÄngsfaktorer som bör beaktas under ett implementeringsprojekt. Hur vÀl stÀmmer denna tidigare utvecklade teoretiska bild av kritiska framgÄngsfaktorer överens med svenska ERP-konsulters bild av implementeringsarbetet idag? Syftet Àr att klargöra om ett tidigare utvecklat ramverk av kritiska framgÄngsfaktorer Àr aktuellt för dagens ERP-implementeringar. En litteraturstudie utfördes och följdes av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem etablerade svenska ERP-konsultfirmor.

SammanfattningÄnda sedan den moderna publiken, gemene man, bjöds in till att beskĂ„da konsten i 1700-talets Sverige har det funnits delade uppfattningar och funderingar över amatören och konstnĂ€ren. Skulle de bĂ„da verkligen fĂ„ hĂ€nga sina alster sida vid sida pĂ„ en utstĂ€llning, var frĂ„gan. Trots Konstakademiens öppnande och att Konsthögskolorna utbildade konstnĂ€rer finns det Ă€n i dag ingen tydlig konstnĂ€rslegitimation. Hur ska man som elev pĂ„ det Estetiska programmet; Bild och form, egentligen kunna veta vem som fĂ„r kalla sig konstnĂ€r eller inte? Detta blir ett bildpedagogiskt dilemma för bildlĂ€rare att fundera över, dels för egen del och för att hitta argument inför sina elever.Undersökningen Ă€r gjord utifrĂ„n en kvalitativ metod och formen som antagits ligger under benĂ€mningen; Fokusgruppsamtal.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medier, sÄ som TV, tidningar och Internet pÄverkar kroppsuppfattningen bland eleverna pÄ designprogrammet. Samt att se om, och i sÄ fall hur, lÀrarna arbetar med att förebygga den konstlade bild av kropp och kön som media visar upp. Som grund till detta arbete ligger en enkÀtstudie gjord med 54 elever pÄ ett designprogram. Baserat pÄ resultatet frÄn enkÀtundersökningen genomfördes gruppintervjuer med lÀrare och elever pÄ designprogrammets textila inriktning. Resultatet visade att trots att eleverna i vÀldigt liten utstrÀckning led av övervikt sÄ efterstrÀvade de stÀndigt en slankare och mer vÀltrÀnad kropp.

ProblemstĂ€llning:BostadsrĂ€ttsföreningar mĂ„ste spara pengar för framtida underhĂ„ll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bĂ€ra sina egna kostnader och inte skjuta upp underhĂ„ll pĂ„ framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i Ă„rsredovisningen för att ge en sĂ„ rĂ€ttvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att belysa de problem som finns nĂ€r bostadsrĂ€ttsföreningar ska bestĂ€mma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhĂ„llet, problemen vid val av avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur Ă„rsredovisningen ska ge en rĂ€ttvisande bild av föreningens underhĂ„llsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om periodisering i bostadsrĂ€ttsföreningar.Slutsatser:BostadsrĂ€ttsföreningar anvĂ€nder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhĂ„llsĂ„tgĂ€rder. Som lekman tex en bostadsrĂ€ttsköpare Ă€r det svĂ„röverskĂ„dligt att jĂ€mföra föreningarnas underhĂ„llsambition pga de olika metoderna. ÖnskvĂ€rt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhĂ„llskostnader i bostadsrĂ€ttsföreningar..

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka vilka motivationsfaktorer som driver fotbollstr?nare i ideella f?reningar att engagera sig i sitt tr?naruppdrag, hur de uppleverbalansen mellan inre och yttre motivation samt vilka utmaningar som p?verkar deras vilja att forts?tta eller avsluta sitt engagemang.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk. Datainsamlingen genomf?rdes genom sexsemistrukturerade intervjuer med fotbollstr?nare som hade begr?nsad erfarenhet och l?g ekonomisk ers?ttning i sina tr?naruppdrag. Materialet analyserades genomkvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: Resultaten visade att tr?narnas motivation fr?mst grundades i passion f?r fotboll, social gemenskap, personlig utveckling och upplevelsen av meningsfullhet i rollen.

Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning frÄn tillverkningsindustri till tjÀnstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella vÀrderingssÀtten av företagen inte lÀngre ger en fullstÀndig bild. Inom tjÀnstesektorn finns det mÄnga företag som Àr kunskapsbaserade, detta gör att de har svÄrt att förmedla hur stor del av företagets resurser som bestÄr av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport Àr att undersöka varför personalens kunskap inte har nÄgon större roll i Ärsredovisningen samt att undersöka pÄ vilket sÀtt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen frÄn ett utomstÄende perspektiv, sÄ som intressenterna upplever denna frÄga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en sÄ bred bild av Àmnet som möjligt.Vi har anvÀnt oss av gÀllande lagar, tidigare forskning samt en allmÀn bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till Àr att denna frÄga verkar följa konjunkturen och intresset frÄn intressenterna Àr ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

I den hÀr uppsatsen ligger fokus pÄ att utvÀrdera hur samtalet förs kring funktionen ?meröppet? pÄ bibliotek i dagspress och i biblioteksbladet. Meröppet Àr en funktion som gör det möjligt för anvÀndare att komma in pÄ biblioteket Àven nÀr personal inte Àr pÄ plats. Det Àr en framförallt positiv bild som ges nÀr man rapporterar kring meröppet. Teman som att meröppet utvecklar biblioteket och anpassar det till ett modernt samhÀlle, ökar besök och utlÄn, fungerar som en lokal mötesplats och gör biblioteket mer tillgÀngligt, Àr sammanflÀtade med att meröppet anses vara en framgÄng.

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur tvÄ gruvorter (GÀllivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hÄllbar stadsutveckling i samband med den pÄgÄende och planerade flytten av stÀderna. Vidare Àr syftet att belysa eventuella svÄrigheter/otydligheter i arbetet med hÄllbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhÀllsomvandlingens namn bedrivs i GÀllivare och Kiruna. DÄ bÄda stÀderna har med ordet ?hÄllbarhet? i sin vision om hur det nya samhÀllet ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn pÄ hÄllbarhet ser ut och hur de integrerar hÄllbar stadsutveckling i samhÀllsomvandlingen. HÄllbarhet och hÄllbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rÄdande planeringsidealet.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svÄrstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrÄn sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats Àr syftet dels att ge en bild av och exempel pÄ hur riskhantering kan gÄ till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och dÀrtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts frÀmst av tvÄ intervjuomgÄngar med fem informanter i varje.

I detta arbete har jag undersökt om det finns nÄgra skillnader pÄ gitarrövning inom olika genrer. Jag har försökt hitta en bild av instÀllningen till övning och tagit reda pÄ om, och i sÄ fall varför det uppstÄtt skillnader mellan klassisk och afroamerikansk tradition. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat sex gitarrlÀrare, tre inom varje genre, som undervisar pÄ olika nivÄer. Svaren har varierat en del men jag har fÄtt fram en generaliserad bild med en del skillnader, men ocksÄ med stora likheter. Attitydskillnader hos de olika genrerna finns inte enligt mina informanter, utan har istÀllet uppstÄtt mycket pÄ grund av media.