Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan Àr bra för inlÀrningen och förstÄelsen. Men att bara lÀgga till bilder i ett textmaterial eller tvÀrtom, garanterar ingen förbÀttring. Hur kan text och bild samverka frÄn ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förstÄelsen om funktioner i ett komplext system? Det Àr frÄgan jag stÀller mig i denna studie och avgrÀnsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren Àr framstÀlld av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vÄrd och omsorg.

PÄ Trafikverkets centrala funktion IT anvÀnds Team Foundation Server 2010 för projekthantering. UtifrÄn detta system det Àr det möjligt att fÄ fram mÀtetal som visar information om olika projekt. I denna fallstudie undersöks, med hjÀlp av intervjuer, vilka av dessa mÀtetal som kan anvÀndas för att visa en relevant bild av kvaliteten pÄ ett systemutvecklingsprojekt. En modell presenteras för hur olika mÀtetal skulle kunna vÀgas samman för att fungera som en siffra pÄ ett projekts kvalitet/hÀlsa. Till sist utvÀrderas om mÀtetal frÄn TFS Àr tillrÀckliga för att ge en bra bild av kvaliteten pÄ ett systemutvecklings-projekt.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolÀmnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare Àr examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lÀra sig de olika Àmnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lÀra sig. Studien genomförs med hjÀlp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, dÀr vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med Àmnet bild enligt eleverna Àr att ha roligt i skolan, göra nÄgot icke teoretiskt samt att bild som skolÀmne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med Àmnet engelska Àr enligt eleverna att kunna kommunicera med andra.

En skola för alla Àr mÄlet, men hur skall vi nÄ dit?VÄrt arbete syftar till att ge lÀsaren exempel pÄ hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism Àr ett mÄngfacetterat begrepp som inte lÄter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvÀndigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vÄrt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel pÄ hur arbetssÀttet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vÄrt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att fÄ deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Undersökningens utgÄngspunkter Àr att studera hur pedagoger i Är 1 arbetar med bildÀmnet, samt vad de anser om Àmnet bild. I studien ingÄr fyra pedagoger som alla Àr verksamma i Är 1. De arbetar tvÄ och tvÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollÀrarutbildning, den andra genom sin lÀrarutbildning, dock tycker pedagogen att det Àr för lÀngesedan och dÀrmed inte lÀngre aktuellt och fÀrskt i minnet.

I detta examensarbete var syftet att undersöka förskollÀrares förhÄllningssÀtt till att anvÀnda rörliga bildmedier och de faktorer som pÄverkar dessa förhÄllningssÀtt. De frÄgestÀllningar som studien undersökte var: Vilka rörliga bildmedier rapporterar förskollÀrarna att de anvÀnder? Hur motiverar förskollÀrarna anvÀndning eller icke anvÀndning av rörlig bild? Vilka ramfaktorer begrÀnsar eller underlÀttar arbetet med rörlig bild? För att behandla dessa frÄgor skickades enkÀter ut till landsbygdsförskolor och stadsförskolor. Totalt blev det 56 svar som behandlades i studien. Det genomfördes Àven Ätta intervjuer med förskollÀrare.

Denna studie behandlar IKT och Bild som lÀrandeverktyg. PÄ grund av det studerade omrÄdets komplexibilitet fann vi tidigt att det krÀvdes en omfattande litteraturstudie kring tidigare forskning inom omrÄdena IKT och bild, allra helst eftersom vi utifrÄn vÄrt syfte Àven har fÄtt studera konvergensen mellan IKT och bild i lÀrandesammanhang. Genom litteraturstudier har vi undersökt hur IKT och bild beskrivs som lÀrandeverktyg i styrdokument, rapporter och aktuell forskning. Vi har ocksÄ gjort en empirisk studie med syfte att undersöka hur studenterna i lÀrarutbildningens första termin upplevt IKT och bild som lÀrandeverktyg utifrÄn tre specifika kurser i den första terminens allmÀnna utbildningsomrÄde. I vÄr empiriska studie har studenterna fÄtt reflektera över huvudsakligen följande tre frÄgestÀllningar: Hur de upplevde IKT och Bild innan de pÄbörjade sin utbildning, hur de upplevde IKT och bild som lÀrandeverktyg efter den första terminen samt hur de har sett pÄ IKT och Bild som lÀrandeverktyg i sin kommande lÀrarprofession.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Syftet med studien Àr att genom diskursanalys lyfta fram exempel pÄ medias bild av kvinnan. Materialet för analysen bestÄr av artiklar som berör skönhet, kropp och hÀlsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder pÄ tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, lÀs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna dÀr vi fÄr förslag pÄ val av handlingar för att uppnÄ samma (sjÀlv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mÀnsklig tillvÀxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att vÀlja och förhÄlla sig till rÄdande explicita och implicita normer i den samhÀlleliga kontexten. Normerna bygger pÄ mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhÀllet utifrÄn hur avvikande val kring skönhet, kropp och hÀlsa bestraffas.

Bakgrund och problemformulering: Det svenska regelverket inom redovisningsomrÄdet genomgÄr stora förÀndringar, inte minst till följd av det europeiska redovisningssamarbetet inom EU. En av dessa förÀndringar Àr införandet i svensk rÀtt av kravet pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild till följd av ett EG-direktiv. Uppsatsens forsknngsfrÄga Àr: hur de olika redovisningstraditionerna pÄverkat redovisningsutvecklingen i Sverige samt hur konflikter i de grundlÀggande synsÀtt pÄ redovisningen har hanterats. Exempelvis vilken intressents intressen skall fÄ styra gÀllande vÀrderingsfrÄgor och utformningen av redovisningsinformationen. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda och analysera vilka funktioner som rÀttvisande bild fyller i Sverige, speciellt override-regeln.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lÀrarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort tvÄ enkÀtundersök-ningar om vad pedagoger (lÀrarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur anvÀnder de sig av bild i sÄ fall. Detta har dÄ jÀmförts med vad styrdokumenten sÀger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Cyborgen, en samansÀttning av orden cybernetik och organism, en gestalt vars innebörd bör ses som mer Àn en fiktiv gestaltning. Cyborgen Àr idag enligt forskare och filosofer en samhÀllelig verklighet och dess inverkan pÄ individen Àr mycket större Àn vi tror. Det hÀr kandidatarbetet undersöker vad som definierar en cyborg, med stöd ifrÄn forskning och filosofin summeras tankar och synsÀtt för att fÄ en mer definitiv bild av begreppet. Arbetet studerar Àven hur den sociala kontexten kan komma att förvrÀngas nÀr tekniken letar sig in i den köttsliga kroppen. De resultat och insikter arbetet resulterat i sammanfattas och stÄr som grund för en gestaltning vars mÄl har varit att kategorisera öppen data frÄn individer med inbyggda Rfid-chip, en diskussion av begreppet och dess innebörd sammanfattas i en resultatdel för att fÄ en bred bild av cyborgen som helhet.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

SammanfattningJag har i min studie undersökt om lÀrarna i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av integrering av de estetiska Àmnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. AvgrÀnsningen till bild och musik bottnade i att dessa Àmnen inte kÀndes sÄ komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ÀmnesomrÄdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvÀrlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslÀrare som arbetar pÄ lÄg och mellanstadiet. DÀr framkom att pedagogernas kompetens och personliga Äsikter om bild och musik pÄverkade om lÀraren valde att integrera dessa eller inte.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.