Skolan är en viktig arena för att främja barns långsiktiga hälsa samt att elever ska uppleva idrott och hälsa undervisningen som något positivt. Utifrån denna kunskap har syftet för studien utformats. Uppsatsens syfte var att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka elevers upplevelse av skolämnet idrott och hälsa. Studien byggde på två fokusgruppsdiskussioner, en med pojkar och en med flickor i årskurs nio. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats med inspiration från systematisk textkondensering.

Konkurrens är ett fenomen som vi alla någon gång utsätts för. Vissa träffar på det på arbetsplatsen, vissa gör det inom idrotten och vissa gör det inom det sociala livet med vänner och familj. Troligen får många bekanta sig med konkurrens på alla dessa platser samtidigt.Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärande skapas och vad unga idrottare lär sig i en idrottspraktik med hög konkurrens.  Detta undersöktes med hjälp av intervjuer med unga idrottare som utsatts för konkurrens inom idrotten och även observation av en idrottspraktik där hög konkurrens fanns. Lärandet inom laget vi undersökte byggde på att man provade sig fram. Ungdomarna formulerade teorier och testade sedan dessa teorier i verkligheten. Det man lär sig handlar oftast om att försöka göra saker som man antar att ledarna uppskattar.  Spelarna uppförde sig mycket disciplinerat då de antog att det var det som ledarna uppskattade.

Syftet med studien var att studera lagsammanhållning, prestation och motivationsklimat i lagsporterna Innebandy och ishockey för att jämföra eventuella skillnader. I enkätstudien medverkade totalt 106 deltagare varav 50 ishockeyspelare ( n = 50) och 56 Innebandyspelare ( n =56). De var spelare från sju lag varav fyra ishockeylag ( n =4) och tre Innebandylag Spelarna var i åldrarna 16 år till 32 år (M = 20.58, Sd = 3.60). Lagen var i division 1, 2, 3 eller 4-elit. Lagsammanhållning mättes med: Group Enviroment Questionarie, motivationsklimat med: The Perceived Motivational Climate in Sport Questionarie-3 och prestation med:Vragenlijst Evaluatie Sport Psychologische Begeleiding.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 9 utövade planerad motion på fritiden, samt jämföra deras motionsvanor med deras betyg i Idrott & hälsa. Vidare undersöks hur aktiva dessa elever är i idrottsföreningar och hur deras deltagande i olika föreningar kan påverka betyget. För att få svar på syftet genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning på två olika skolor i Skåne. Det sammanlagda antalet enkäter var 103 till antalet. Studien visade bland annat att det var betydligt fler flickor än pojkar som aldrig motionerade på fritiden och fler pojkar än flickor utövade en föreningsbunden idrottsaktivitet.

Syftet med studien var att på lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrån familj, tränare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd från familj, tränare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och män inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (män n =49, kvinnor n =52) från totalt fem olika idrotter, synkroniserad konståkning, fotboll, handboll, Innebandy samt ishockey, i åldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mätinstrument som användes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, där framförallt stöd från kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrån familj, kompisar och tränare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.

The purpose of the present investigation was to identify how knowledge about goal-setting is developed and applied in practice of male players in the Swedish national floorball team, by using a qualitative methodology. Participants were 6 players playing for the Swedish national team. They were asked to respond to the interview questions in relation to their perception of setting goals for a successful outcome in sports, how their goal- setting process has developed and how they deal with goal setbacks and goal attainment. Results revealed that Swedish national players in floorball employed goal setting often for both individual and team goals in practice and competition. In addition, many interesting findings regarding the process of goal setting emerged in the result.

Introduction: Balance is a complicated term which includes a static, dynamic and functional part. These parts have, during a long period of time, been included into the existing training programs through several different balance exercises, which aim to prevent sports injuries mostly focused on the knee and ankle. In floorball these injuries are common and a sports injury prevention program is required.Purpose: The purpose is to explain the balance term and relate it to injury prevention training and the existing theories. A second purpose is to see whether five weeks of balance training increases the balance ability in female floorball players and thereby increase the test values in the two tests.Method: Twenty female floorball players participated in the study and were divided into a training group and a control group. They performed a Star excursion balance test (SEBT) and a Multiple single leg hop stabilization test (MSLHST) before and after a five week training period, containing exercises of balance.Results: The training group showed improvement after the training period, however only one significant result was found.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka en eventuell skillnad i ålder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och män. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel träningsläger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen användes en kvantitativ metod då enkäter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen är basket, Innebandy och fotboll. Representanter för basketen är ett damlag och ett herrlag, från Innebandyn ett damlag och från fotbollen är det två damlag och två herrlag. Resultat: Inga tester visade på några statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de män som dricker alkohol, dricks det oftare. Medelålder för alkoholdebuten låg för båda könen på 16 år.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka en eventuell skillnad i ålder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och män. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel träningsläger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen användes en kvantitativ metod då enkäter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen är basket, Innebandy och fotboll. Representanter för basketen är ett damlag och ett herrlag, från Innebandyn ett damlag och från fotbollen är det två damlag och två herrlag. Resultat: Inga tester visade på några statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de män som dricker alkohol, dricks det oftare. Medelålder för alkoholdebuten låg för båda könen på 16 år.

Effektiv kundsupport har blivit allt viktigare och studier visar på att de kunder som lämnar företag gör det till följd av dålig service. Anledningen till att uppsatsgruppen valt Customer Relationship Management (CRM) som ämnesområde är på grund av egna erfarenheter och upplevelser av dålig och opersonlig kundsupport. På grund av detta finner uppsatsgruppen att det är intressant att undersöka hur företag hanterar kundsupport och hur informationsteknik (IT) kan stödja denna verksamhet. Uppsatsen är skriven ur ett deduktivt angreppssätt som kännetecknas av att empirisk data testas mot befintlig teori. Det empiriska materialet samlades in genom att intervjua fem företag som bedriver support med stöd av IT.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka en eventuell skillnad i ålder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och män. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel träningsläger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen användes en kvantitativ metod då enkäter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen är basket, Innebandy och fotboll. Representanter för basketen är ett damlag och ett herrlag, från Innebandyn ett damlag och från fotbollen är det två damlag och två herrlag. Resultat: Inga tester visade på några statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de män som dricker alkohol, dricks det oftare. Medelålder för alkoholdebuten låg för båda könen på 16 år.

Syfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol.Frågeställningar:? Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster?? Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare?? Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag?? Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion?MetodI arbetet användes både en kvantitativ metod via enkätsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. Målgruppen avgränsades till aktivt idrottande ungdomar som läser idrott på gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i årskurs två på gymnasiet. Undersökningarna gjordes på fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsämnet.ResultatIdrottarna drack alkohol oftare än genomsnittet för samma åldersgrupp (17-18 års ålder).

SammanfattningSyfte och frågeställningarDrygt en tredjedel av idrottslektionerna innehåller någon form av boll, enligt statistiken. Så behöver det inte vara på alla skolor men den generella statistiken säger det. Skolan som studien gjordes på är en av många skolor som har mycket bollspel på idrottsundervisningen. Syftet med den här undersökningen är att undersöka varför man använder bollspel till så stor del av idrottsundervisningen.Vad lär sig eleverna av bollspel?Vilka bollspel används mest under idrottsundervisningen?Vilka bollspel används minst under idrottsundervisningen?Vilka för- och nackdelar finns det med bollspel?MetodDet här är en kvalitativ undersökningsstudie med intervjuer som hjälp.

Kosten spelar en betydande ro11 for den fysiska prestationen. En idrottare behöver ha kunskapom hur kosten ska vara sammansatt för att kunna prestera sitt bästa. Manga studier visar atttränaren är en viktig resurs i arbetet med att informera idrottare om kost.Syftet med undersökningen är att ta reda på om Innebandytränare inom de tre högstadivisionerna har organiserad information om kost, om de har någon utbildning inom kostkopplat till idrott och vad de har för inställning till rollen som kostinformatör. Syftet är ävenatt göra en jämförelse mellan de olika divisionerna och mellan dam- och herrtränare.En riksomfattande enkätundersökning genomfördes inom Innebandyns elitserie, division I ochdivision II. Enkäten skickades ut till sammanlagt 210 tränare varav 105 svarade.

Syftet med denna uppsats är att undersöka jämställdheten inom den svenska idrottsrörelsen. Mer precist handlar det om att analysera kvinnliga idrottsutövares livsberättelser med fokus på jämställdheten inom det idrottsliga föreningslivet. Ambitionen är att belysa hur kvinnliga idrottare upplever och hanterar frågor som har med jämställdhet och idrott att göra på daglig basis i sin idrottsliga praktik. Ett flertal frågeställningar innehar en vital karaktär i den föreliggande studien: Upplever kvinnliga idrottsutövare att utvecklingen går åt ?rätt håll?, det vill säga att idrottslivet blir mer jämställt? Är det något eller några område som är särskilt förbisedda och/eller välutformade när det gäller jämställdhetsfrågor? Finns det några signifikanta skillnader mellan de olika idrotter som studerats, sett ur ett jämställdhetsperspektiv? Dessa frågor utgör bara ett par exempel på fundamentala frågeställningar i denna kontext. För att söka svar på dessa frågor har en kvalitativ metod tillämpats med inriktning mot livsberättelse.