Sök:

Sökresultat:

3251 Uppsatser om Innebörd och utformning - Sida 8 av 217

Den fysiska miljöns betydelse i förskolan : Miljöns utformning och barns delaktighet

My intention with this paper was to investigate how the teachers in pre-school thinks about the physical environment in pre-school. Both the significance for the pedagogical activity and the children?s involvement in the design. I have done five interviews with pre-school teachers. The result shows that the pre-school teachers consider that the size of the premises and the availability to the material is important factors for children?s development and learning.

PrisjÀmförelse - En kvalitativ studie om köp via olika prisjÀmförelsesidor

Uppsatsen syftar till att identifiera faktorer som pÄverkar vid köp via enprisjÀmförelsesida. Faktorerna söks bÄde i konsumentens tillvÀgagÄngssÀtt samtprisjÀmförelsesidans utformning. Identifieringen av faktorer sker med hjÀlp avett eget utvecklat ramverk för utvÀrdering. Ramverket bygger pÄ befintligateorier och modeller som presenteras i litteraturgenomgÄngen. I uppsatsenpresenteras empiriskt material frÄn observationer och djupintervjuer med tiorespondenter.

AnvÀndarmedverkan vid utveckling av anvÀndargrÀnssnitt

För att ett system skall accepteras av anvÀndarna Àr det av betydelse att anvÀndargrÀnssnittets utformning tas i beaktande. Det Àr genom grÀnssnittet som anvÀndarna interagerar med systemet. DÀrför Àr det vÀsentligt att de involveras i utvecklingsprocessen sÄ att deras önskemÄl och behov uppfylls. I denna uppsats har vi undersökt processen för anvÀndarmedverkan vid utveckling av anvÀndargrÀnssnittet ur systemutvecklarens synvinkel. Vidare har vi undersökt vilka faktorer som Àr av betydelse för att anvÀndarmedverkan skall upplevas tillfredsstÀllande.

MÀnniskors aktiviteter i det offentliga rummet - vilken betydelse har tiden pÄ dygnet?

Det hÀr kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med tvÄ exempel pÄ offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. DÀr har mÀnniskors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfÀllen pÄ dygnet. Uppsatsen undersöker förhÄllandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden pÄ dygnet och mÀnniskors aktiviteter. Syftet Àr att skapa större förstÄelse för hur mÀnniskor pÄverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fÀltanteckningar. FÀltanteckningarna har sedan tolkats med utgÄngspunkt i uppsatsens teoretiska perspektiv och begrepp.

Förekomsten av utbrÀndhet över olika yrkesomrÄden

Studiens syfte Àr att undersöka hur förekomsten av utbrÀndhet ser utöver olika yrkesomrÄden. UtbrÀndhet mÀts med hjÀlp av MaslachBurnout Inventory General Survey pÄ 1494 slumpmÀssigt utvaldayrkesarbetande personer. En referensgrupp, dÀr personer som blivitsjukskrivna pga. stress ingÄtt, anvÀndes för att kunna bedöma vilka istickprovet som var kliniskt utbrÀnda. Respondenterna indelades iolika yrkesomrÄden utifrÄn Standard för svensk yrkesklassificering.Ytterligare en uppdelning gjordes utifrÄn kvalifikationsnivÄn iomrÄdet, samt med hÀnsyn till grad av kontakt med mÀnniskor ochmöjlighet att ha kontroll över arbetets utformning.

Ska vi snacka om lÀget eller sjunga direkt?: En studie om lÀrare-elevrelationens utformning och betydelse i sÄngundervisning

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ gymnasiet ser pÄ lÀrare-elevrelationens utformning och dess betydelse för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet utgör studiens teoretiska grund och undersökningen genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Studien har utförts genom individuella, kvalitativa forskningsintervjuer med tvÄ sÄnglÀrare och tvÄ sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program, inriktning musik. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en fenomenografisk analysmetod bestÄende av fyra analysrundor.Resultatet av studien visar att informanterna betraktar respekt och tillit som viktigt i lÀrare-elevrelationen. Enligt informanterna Àr en trygghetskÀnsla hos eleven efterstrÀvansvÀrd och kan uppnÄs exempelvis genom att lÀraren intresserar sig för sina elever och anpassar undervisningen efter varje enskild individ..

Ett tomtebloss i hja?rnan : en redogo?relse fo?r hur tva? ide?er blev tva? fa?rdiga musikproduktioner

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.

Systemutvecklares och anvÀndares mÄl med ett informationssystem

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt gÄr mot att anvÀnda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem Àr att systemen inte motsvarar de krav som finns frÄn de olika intressenterna. Denna rapporten innehÄller en presentation av de mÄl och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för sÄvÀl systemutvecklare som anvÀndare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och anvÀndare av informationssystem.

Rektorers uppfattningar av lÀrande och skriftliga omdömen

Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer pÄ olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gÀllande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplÀgget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrÄn en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland Àven inom skolorna.

Konkurrensens och marknadstypens pÄverkan vid utformning av styrmedel

The purpose with this study is that examine if the contingency factors as sort of market and competition can affect the companies, which means of control they apply..

En studie om rummets betydelse i pedagogiskt arbete : Med inriktning mot förskoleklass

BakgrundInledningsvis diskuteras vad tidigare forskning visat betrÀffande rummet och dess betydelse. Delar som berörs Àr rummets utformning, grönare miljö (ljud, ljus, temperatur, luft etc.), social miljö (lÀrares instÀllning), waldorfpedagogiken ? det fysiska rummet, lek som lÀrande samt vad olika myndigheter skriver kring klassrumsmiljön. Den teoretiska utgÄngspunkten som anvÀnts nÀr vi analyserat vÄrt empiriska material Àr ett fenomenologiskt perspektiv. Vi har Àven definierat de begrepp som genomsyrar föreliggande studie; Det fysiska rummet (objektiv och subjektiv miljö), arbetssÀtt och arbetsform samt den proximala utvecklingszonen.SyfteSyftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur rummets storlek, planlösning och utformning, med tillgÄng till grupprum, kan ha betydelse för lÀrare i deras pedagogik.MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr observationer och intervjuer har anvÀnds som arbetsmetod för insamlandet av material.

ÅtgĂ€rdsprogram-ursprung och anvĂ€ndning i fristĂ„ende och kommunal skola

Det stĂ„r skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar mĂ„len ska ett Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om Ă„tgĂ€rdsprogram nĂ€r det först introducerades i SIA-utredningen och hur det anvĂ€nds i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkĂ€tundersökning, och har skickat ut enkĂ€tfrĂ„gor till tio fristĂ„ende grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har Ă€ven frĂ„gat om Ă„tgĂ€rdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville ocksĂ„ undersöka och jĂ€mföra om anvĂ€ndningsomrĂ„det Ă€r olika i fristĂ„ende grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet Ă€r att det tycks anvĂ€ndas lika mycket inom bĂ„da skolformerna och Ă€r ett pedagogiskt arbetsverktyg. ÅtgĂ€rdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite pĂ„ vilka som utarbetat det men trots det tycks innehĂ„llet vara relativt lika..

Utformning av en kommunikations- och dataöverföringsarkitektur till IBDn : Utformning av en kommunikations- och dataöverföringsarkitektur som Àr anpassad till SAAB:s Intelligent Behavior Detector

Denna rapport undersöker möjligheten att bryta ner ett stort program till mindre och enkaler moduler och skapa en dataöverförings- och kommunikationsarkitektur mellan dem. Dataöverföringen skall vara dynamisk för att olika moduler skall under exekvering ha möjlighet att byta modul den vill ha data ifrÄn samt centralisera koden och kommunikationen skall optimera antalet meddelandeöverföringar. Arbetet resulterar i tvÄ arkitekturer som uppfyller tidigare satta mÄlen i ett parallellt system, arbetet analyseras sedan analytiskt och styrkor och svagheter undersöks. Arkitekturerna medför att mÄnga problem med att utveckla stora system undviks och detta skapar fler möjliga kopplingar, mindre komplexa moduler samt centralisering av funktionalitet i programmet..

Inkludering p? lika villkor ? En studie om f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet inkludering

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

?Ju mer man ?r med i deras lek desto mer l?r man sig som pedagog?: F?rskoll?rares uppfattningar om fri lek, styrning, l?rande och l?rarroll.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->